Kött är skelettmuskler från olika djur som till exempel gris, nötdjur eller får. På kött kan många bakterier tillväxa. Pseudomonas är ett släkte bakterier som vanligen orsakar att mat blir dålig. De finns i vår omgivning och kan ge problem bland annat på grund av biofilmbildning inom sjukvård och på livsmedelsindustrier. Slakteriet KLS Ugglarps har tidigare sett att vissa styckningsdetaljer av gris blivit missfärgade med en blå färg och ville ta reda på orsaken till detta. Berörda delar var främst karré och kotlett. Pseudomonas aeruginosa hade tidigare hittats i lokalerna och misstänktes även i detta fall.Kött, både med och utan missfärgningar, undersöktes med hjälp av olika mikrobiologiska metoder för att se vilken bakterie som var orsaken till den blå färgen. Renodling och isolering utfördes och analyser gjordes med hjälp av API 20NE, gramfärgning och oxidastest för att kunna identifiera bakterien och ett referensisolat användes som kontroll. Det visade sig att det inte var P. aeruginosa utan istället en Pseudomonas fluorescens och denna kunde säkerställas som orsaken till blåfärgen genom att den isolerade bakterien från köttet ympades till sterilt kött och då gav en blå färg igen efter inkubering. En smittspårning utfördes i produktionslokalen för att se om bakterien kunde hittas innan uppstart samt under produktionens gång. Proverna visade vid odling att det fanns ytor i lokalen som var odlingspositiva för Pseudomonas. / Meat is skeletal muscle from different animals, such as pigs, cattle or sheep. Pseudomonas are bacteria that may cause food spoilage. The bacteria live in our environment and can cause problems due to biofilm formation in hospitals and industries. The slaughterhouse KLS Ugglarps has found that some pig cuttings have become discolored with at blue color and they wanted to find out what caused it. Pseudomonas aeruginosa had previously been found in the production area and was suspected as the cause.Meat, with and without discoloration, was investigated using various microbiological methods to see which bacterium cause the blue color. Different colonies were isolated and identified. The methods used were API 20NE, gram staining and oxidation test. A reference isolate was used as control. It was found that it was not P. aeruginosa but instead Pseudomonas fluorescens that caused the blue color. This was confirmed by applying the isolated bacteria to sterile meat and the blue color did appear after incubation. A screening for the source of contamination was performed in the production area to see if the bacterium could be found before start-up and during production. The samples taken showed that there were bacteria at both time points and that the production surfaces at the beginning of the production line were more prone to contamination than the other surfaces.

The process of producing meat by growing crops to feed animals which ends up on the consumer's plate contributes to major environmental damage. Too high consumption of mainly red meat contributes to increased risk of cancer. The aim of the study is to review how the consumers attitude are regarding reducing meat consumption and to find out which control means suits best. A literature and survey study claims that meat consumption is far too high and this contributes to various negative effects. The survey consisted of 14 questions shared via Facebook. From the survey it was found that women consume more environmentally friendly meat compared to men; women are also more positive about reducing meat consumption and more women have reduced their meat consumption over the last 5 years. The introduction of control means contributes to both positive and negative impacts. Above all, the introduction leads to reduction of greenhouse gases, which gives Sweden a chance to achieve the environmental goal of limited climate impact, which is currently not attained. It should be taken into account that a total stop in meat consumption could make it harder to achieve other environmental objectives such as a varied agricultural landscape, a rich diversity of plant and animal life. Based on the result, informative control means are the best workable and easiest to apply in society. When the consumer is more aware of the need for reduced meat consumption, it can take "stricter" control means, such as administrative and economical control means. The study indicates that it is better to motivate the consumer to change their meat consumption than to punish them if they do not. / Processen från att grödor odlas, som sedan blir till foder åt djuren, till det att köttbiten ligger på konsumentens tallrik bidrar till stora belastningar på miljön. En för hög konsumtion av framförallt rött kött bidrar bland annat till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Målet med denna studie är att granska hur konsumenten ställer sig till styrmedel för minskad köttkonsumtion och ta reda på vilket/vilka styrmedel som lämpar sig bäst. Genom en litteratur- och enkätstudie fastställs att konsumtionen av kött är alldeles för hög och att detta bidrar med diverse negativa påverkan. Enkätundersökningen bestod av 14 frågor som delades via Facebook. Utifrån enkäten framkom det att kvinnor konsumerar mer miljövänligt kött jämfört med män, kvinnor är också mer positiva till styrmedel för minskad köttkonsumtion och fler kvinnor har minskat sin köttkonsumtion de 5 senaste åren. Konsekvenserna av införandet av styrmedel för en minskad köttkonsumtion bidrar till både positiv och negativ påverkan. Framförallt leder införandet till att mängden växthusgaser reduceras och det ger Sverige en chans att uppnå bland annat miljömålet Begränsad klimatpåverkan som i nuläget inte är i närheten att uppnås. Det ska tas med i beaktande att en minskad konsumtion av kött kan bidra till att andra miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt - och djurliv blir ännu svårare för Sverige att uppnå än vad de är idag. Utifrån resultatet är informativa styrmedel det som fungerar bäst och som är lättast att applicera i samhället. När konsumenten sedan är mer medvetna om behovet av en minskad köttkonsumtion kan det tas till “strängare” medel såsom administrativa- och ekonomiska styrmedel. Studien indikerar att det är bättre att motivera konsumenten till att förändra sin köttkonsumtion än att straffa dem om de inte gör det.

This paper studies the perception of the Christian body during the second and third centuries CE. It engages with this question with the aid of early Christian literature from this time period, additionally containing a particular focus on how the Pauline theology of the body influenced later Christian bodily conceptions. By subjecting these works to a close reading and with the aid of an intertextual theory, this thesis attempts to ascertain whether this early Christian perception of the body was fractured in nature, and whether aspects of this division – if evident – can be derived from and ascribed to a Pauline influence. This thesis argues that corporeality was a particularly complex component within the early Christian faith, the fractured nature of which could be derived from the contrasting influences of prior Graeco-Roman and Jewish theologies. / Den här uppsatsen studerar den kristna uppfattningen av kroppen under 100- och 200-talet e.v.t. Den behandlar denna fråga med hjälp av tidig kristen litteratur från denna tidsperiod, och inbegriper utöver detta även ett särskilt fokus på hur den Paulinska teologin om kroppen påverkade senare kristna uppfattningar av det kroppsliga. Genom att utsätta dessa verk för en närläsning och med hjälp av en intertextuell teori  så försöker den här uppsatsen därmed att avgöra om denna tidiga kristna uppfattning av kroppen var motsägelsefull i sin natur, och huruvida aspekter av denna splittring – om synlig – kan härstamma från eller tillskrivas Paulinsk influens. Den här uppsatsen argumenterar för att kroppslighet var en särskilt komplex komponent inom den tidiga kristna tron, vars splittrade natur kan härstamma från de kontrasterande influenserna av tidigare grekisk-romerska och judiska teologier.

Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle  gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt. Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel. Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p<0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland. Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ. Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling. / Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.  Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.  Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p<0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.  Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat. Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- <0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p<0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.

No description available.

In this essay I’m exploring the novel The Road (2006) by the American author Cormac McCarthy. My main subject of interest is the thematic presence of consumption in general and meat consumption in particular in the text, and how this theme takes on an extreme form in the described and implied acts of cannibalism. Throughout the history of the Western World cannibalistic acts have been most commonly condemned and the cannibal has been, in a wide range of discourses, a cultural symbol of opposition to the idea of – and identification with – the ”civilized (Western) self”. Within the frames of popular culture cannibalism is generally portrayed along these lines as an expression of primitivism, animalistic behavior, depravity and monstrosity. As a reader of The Road, one may classify this story as a part of this tradition in its depiction of cannibalism. However, my goal is to illustrate how the subject can be viewed in a more diverse way, which potentially leads the reader to recognize the cannibal: Not in the form of the Other but as a part of the Self; not as a telling agent of evil times but as a critical mirror image of our own. I do this by shedding light on how cannibalism can be said to connect with other discourses throughout McCarthy’s text: Meat consumption as mentioned earlier is one of them and by following that trail my reasoning also comes to include industrialized meat and cultural consumerism. The conclusion of this essay is that the occurring cannibalism in The Road can be, and in my opinion should be, read as criticism of our contemporary society and its exploitive relationship to animals.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förändrad köttkonsumtion samt köttproduktion framställs i svensk media genom att analysera debattartiklar. Empiriskt material är insamlat från Mediearkivet Retriever i de största dags- kvällstidningarna i Sverige och Östergötland. Studien är gjord utifrån en kvalitativ textanalys där olika teman har identifierats och analyserats utifrån frågorna; Hur förhåller sig olika aktörer till en förändrad köttkonsumtion och köttproduktion? Hur ramas perspektiven in och hur kopplas de till varandra? Hur kan denna debatt förstås ur ett miljöperspektiv? Utifrån denna studie kunde en konsensus identifieras kring att köttkonsumtionen och köttproduktionen är en viktig fråga och att det behövs en förändring. Det råder dock oenigheter om hur detta problem ska adresseras. / The aim of this study is to investigate how the meat consumption and meat production is presented in Swedish media by analyzing debate articles. The empirical data is collected from Mediearkivet Retriever and limited to the biggest newspapers in Sweden and in Östergötland. The method used is qualitative text analysis and thematic analysis where the following questions were asked: How do different stakeholders view a change in meat consumption and meat production? How are the perspectives framed and how are they connected to each other? How can this debate be understood from an environmental perspective? From this study, a consensus is identified where meat consumption and meat production is an important question and that a change is necessary. There are, however, conflicts regarding how this issue should be addressed.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur aktörer inom animalieindustrin legitimerar sin verksamhet, detta med utgångspunkt i de logiker som uttrycks och verkar i aktörers utsagor i samtal om hållbarhet och klimat. Analysen sker genom ett logikperspektiv som fokuserar på hur fortsatta investeringar i animalieproduktion som idé motiveras och ges legitimitet i en samtid där konsumtion och produktion av animalier sägs vara oförenligt med ett hållbart klimat. Vidare studeras gränsdragningar och positioner aktörerna skapar i samtal om kött och klimat och hur hållbarhet som kulturellt begrepp konstrueras. Studien baseras huvudsakligen på #Köttpodden av Svenskt Kött och digitala utsagor från LRF:s och Svenskt Kötts hemsidor. Resultatet av studien är att aktörerna använder olika logiker för att legitimera fortsatt produktion och konsumtion av animalier. Hållbarhet kulturaliseras i aktörernas utsagor för att överensstämma med egna befintliga sammanhang, vilket legitimerar fortsatta investeringar i animalieproduktion vilken föreställs vara en hållbar praktik.

Köttindustrin har en omfattande negativ klimatpåverkan då värdekedjan släpper ut växthusgaser. Andra problem industrin bidrar till är markdegradering, förorening och övergödning. Till följd av detta har industrin börjat granskas och alternativa tillvägagångssätt och produkter framkommit. Forskning visar på att etablerade företag har en viktig roll i hållbar omställning av industrier. Flera etablerade köttföretag har mot bakgrund av köttets klimatpåverkan inkluderat vegetabiliskt protein i sitt sortiment. Därför ämnar arbetet svara på följande frågeställning: På vilka sätt bidrar den svenska köttindustrin till en hållbar omställning där animaliskt protein kompletteras eller byts ut mot vegetabiliskt?  För att besvara frågeställningen har arbetet applicerat en kvalitativ metod, där sex svenska köttföretag intervjuats. För att få en överblick över den insamlade empirin sammanställdes denna efter frågorna:  <li aria-level="1">Vad gör företagen för en omställning till vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">När implementerar företagen vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">Varför agerar företagen som de gör?   Utifrån empirin insamlad från intervjuerna jämfördes resultaten med tidigare forskning kring hållbar omställning och barriärer inom köttindustrin. Sedan har branschen som helhet placerats i Magnusson och Werners (2023) ramverk för etablerade företag i hållbar omställning. Branschen bedömdes agera defensivt och samarbetande och placerades därför under begreppet Institutionellt konstituerande som beskriver hur företag följer branschens förhållningsregler för att inte tappa sin egen trovärdighet. Samtidigt kan företag agera på flera olika sätt och företagen uppvisade ageranden som kan förklaras av alla de fyra begrepp som ramverket beskriver. Det kan också konstateras att köttföretag inte kan driva en hållbar omställning på egen hand utan att det krävs inblandning av flera aktörer. / The meat industry has a significant negative climate impact as the value chain releases greenhouse gases. Other problems the industry contributes to are land degradation, pollution, and over-fertilization. As a result, the industry is being reviewed, and alternative approaches and products have emerged. Research shows that incumbents play a crucial role in sustainability transitions. Several incumbents in the meat industry have included plant-based protein in their product range, considering the climate impact of meat. Therefore, this work aims to answer the following question: In what ways does the Swedish meat industry contribute to a sustainability transition where animal protein is complemented or replaced with plant-based protein?To answer this question interviews with six Swedish meat companies were conducted. The collected data was organised around the following questions: -        What are the companies doing for a transition to plant-based protein? -        When are the companies implementing plant-based protein? -        Why are the companies acting as they are?  Based on the data collected, the results were compared with previous research on sustainability transitions and barriers within the meat industry. The industry was then placed within Magnusson and Werner's (2023) framework for incumbents in sustainability transitions. The industry was assessed to act defensively and cooperatively and was therefore placed under the concept of Institutional Constituent which describes how companies follow industry norms to maintain their own credibility. At the same time, the companies showed actions that aligned with all four concepts described in the framework. However, involvement from multiple stakeholders is necessary to achieve sustainability transitions.