Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school. It turned out that the students sense of coherence had a high mean value and that it got even higher through the grades.   The study will underlie for further development in this subject field and work as a foundation for further studies around the theory SOC.

Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen är kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och känslor. Intervjupersonerna valdes med hjälp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgång. Vissa av dem hade anknytningspersoner, medan vissa hade skyddsfaktorer som ledde till att de klarade sig, men Socialtjänsten har inte varit en bidragande faktor till deras framgång. Studien visade även att dessa barn är motståndskraftiga och har många skyddsfaktorer men också djupa sår som lämnat spår i deras inre.

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                        – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola   Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik   Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson   Datum:              2010-01   Handledare:    Inger Ahlgren     Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.   Metod: Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.   Resultat: Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.   Nyckelord: Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever

The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.

Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ”tillfrisknande”. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem. Gemensamt för alla intervjupersoner var att de jobbade med djur som en del i sin behandling av klienterna. I materialet växte tre teman fram dessa är; de trevliga djuren, Läromästare och övningsobjekt och djurens inverkan och påverkan. I det första temat betonades vikten av att ha trevligt och roligt tillsammans, djuren sågs som något odelat positivt. Att de används i behandlingen bidrog till att både klienterna och personalen fick miljöombyte och att de fick göra något roligt tillsammans. I det andra temat framkom det att personalen ansåg att djuren var ett bra övningsredskap för att lära sig sociala och emotionella verktyg såsom att ta ansvar, att lita på andra, att kommunicera och att känna in och känna av. I det tredje temat framkom det att all personal uppfattade att djuren påverkade klienterna bara genom sin blotta närvaro, djurens förmåga att ge kärlek och tröst åt människor är något som gynnar deras klienter. Materialet har därefter analyserats utifrån tre olika perspektiv och dessa är; det salutogena perspektivet som innehåller begreppet KASAM, objektrelationsteorin och då framförallt teorin om övergångsobjekt och slutligen Bindningsteorin utifrån hur John Bowlby (Bowlby, 2001) beskriver den. I det första perspektivet, det salutogena perspektivet framkom det att när djur används i behandling har de en hälsobringande (salutogen) effekt på individen. Att öva på färdigheter och förstå hur de används ökar individens känsla av sammanhang (KASAM) och leder i sin tur till en förminskning av individens upplevelse av kaos och stress i dennes liv. I det andra perspektivet, objektrelationsteorin framkom det att djur kan fungera som övergångsobjekt, ett objekt som ger trygghet och stadga för klienter som befinner sig i förändrings- och utvecklingsprocesser. I det tredje perspektivet, Bindningsteorin framkom det att djur kan användas som ett verktyg för klienter när de ska bygga upp sitt förtroende för relationer. Att kommunicera och att ha relationer människor emellan kan alltid innebära en risk för att bli ratad, lämnad och övergiven. Djuren kan erbjuda en positiv start i arbetet att bygga upp förtroendet för relationer.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken. Krav, kontroll, stöd och KASAM vara alla signifikant relaterade till beredskapsfaktorerna. Endast KASAM hade samband med riskupplevelser. Personer med hög KASAM och högt stöd i kombination upplevde generellt mindre risk samt bedömde beredskapen som bättre. Höga värden på dessa faktorer bidrar till en tryggare arbetsmiljö och bör således prioriteras. / Risk and preparedness issues are currently of interest for many sectors. This study investigated how staff in Örebro’s childcare viewed risk and preparedness and how a sense of coherence (SOC) and requirements, control and support in work influenced these views. The study was based on polls containing items from the questionnaire OPS-nordic 34+, 13 SOC questions and original questions. 53 people participated. The result shows assessed preparedness as high compared to perceived risk. Requirements, control, support and SOC were significantly related to preparedness. Only SOC was related to perceptions of risk. Combined high levels of SOC and support generally make for lower perceived risk and higher assessment of preparedness. This contributes to a safer workplace and should be prioritized.

The purpose of this study is to look into how detained swedish juveniles, in the ages between 15 an 20, experience time in custody. The primary questions are; To what exctent do juveniles understand their situation? To what exctent can juveniles handle their situation? Do the juveniles find meaning in their situation and if so, what aspects of the detention is considered meaningful? The study is based on seven qualitative interviews with young men detained at a youth custody ward at Kronobergshäktet in Stockholm. The theory used to analyze the interview results is Antonovskys theory of sence of coherence (SOC). A salient feature in the young mens experiences was that all of them had the ability to regard some of the aspects of the detention as meaningful. These positive aspects includes time for reflection and a possibility to break destructive patterns. Further more, it was evident that most of the respondents experienced that their lives contained elements of importance, such as family, education and future goals. Nevertheless, isolation, lack of contact with family and friends, powerlessness and worries about the future, were aspects of the detention that had a negative influence on all of the respondents in variyng degrees.

THE AIM OF THIS STUDY WAS TO INVESTIGATE YOUNG ADULTS EXPERIENCE´ OF RESIDENTIAL TREATMENT. THE STUDY WAS QUALITATIVE, BASED ON INTERVIEWS WITH FIVE RESPONDENTS WHO HAD STAYED AT A TREATMENT HOME FOR A LONG PERIOD OF TIME. THE FOCUS WAS ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCES OF MILIEU THERAPY AND THEIR VIEW ON NORMALITY. THE RESULTS WERE ANALYZED FROM EARLIER RESEARCH, THEORIES FROM SYMBOLIC-INTERACTIONISM AND ANTONOVSKYS´ THEORY ABOUT SENSE OF COHERENCE. THE RESULTS SHOWED THAT THE RESPONDENTS HAD TO EXAGGERATE THEIR DYSFUNCTIONAL BEHAVIOUR IN ORDER TO FIT AMONG THE OTHER RESIDENTS. THE GROUP OF RESIDENTS HAD A MAJOR IMPACT ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCE OF THE STAY. THEY ALSO EXPERIENCED THAT SOCIO-PSYCHOLOGICAL PROBLEMS WERE CONTAGIOUS WITHIN THE GROUP. AFTER THE TREATMENT THE RESPONDENTS FELT MORE SECURE IN THEMSELVES AND HAD A BETTER CONNECTION WITH THEIR FAMILIES. NORMALIZATION THROUGH EDUCATION SEEMS TO HAVE TAKEN PLACE SINCE ALL THE RESPONDENTS EXCEPT ONE ARE INVOLVED IN AN EDUCATION-PROGRAM NOW.