Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier. De teorier som utgör det teoretiska ramverket i den här studien är KASAM, copingteori och socialt stöd. Resultatet som studien genererade var totalt sex teman; stödets betydelse, familjen, professionella aktörer, upplevda emotioner, existentiella tankar och bloggens betydelse. I vårt diskussionsavsnitt har vi inkluderat alla de tankar och reflektioner som studien har genererat. Vi har funnit att sorgen är förenad med flertalet behov. Bland annat behovet av att få uttrycka sin sorg och att sätta ord på sina tankar och känslor. Studien har kommit fram till att bloggen utgör en värdefull funktion i sorgbearbetningen. Vårt resultat har visat att behovet av stöd från omgivningen är stort hos de sörjande mödrarna. Vår studie har även visat att det finns flera aspekter gällande forskningsområdet där det bör bedrivas mer forskning, exempelvis är bloggens betydelse i sorgearbetet tämligen outforskad.

Känsla av sammanhang (KASAM) är ett sätt att studera hälsa och välbefinnande ur ett salutogent perspektiv. Med denna infallsvinkel kan såväl avgränsade sjukdomsgrupper i små populationer, som en större normalbefolkning undersökas. Det är väsentligt att studier också kan ske över tid för att ha möjlighet att fånga en utveckling. Syftet med denna studie var, att med magbesvär som infallsvinkel, studera KASAM och den salutogena modellens relation till hälsa, kön, psyko- sociala faktorer och stabilitet. Vid en klassifikation av patientens sjukdomstillstånd, gjord separat av patient, läkare och kurator, visade jämförelsen full överensstämmelse i hälften av fallen. En motsvarande jämförelse gällande patientens allmänna hälsotillstånd visade full överensstämmelse i en tredjedel av fallen. Synliggörandet av dessa skillnader antyder behovet av reflektion, över såväl den egna bedömningen som andras, i den kliniska vardagen. En grupp personer med magbesvär intervjuades 16-18 år efter en gastroskopiundersökning. Fynden i en kvalitativ studie visade att patientens inflytande på sitt liv, direkt eller indirekt, tycktes vara relaterat till om han/hon var frisk vid uppföljningen. Att ha inflytande över sitt liv kan också innebära att vara i stånd till att ha inflytande i mötet med vårdgivare och över adekvat behandling. I en tvärsnittsstudie av en normalbefolkning (WHO MONICA Project) visade sig medelvärdena för KASAM, efter uppdelning i tre olika diagnosgrupper, vara signifikant lägre i en grupp med magbesvär (n=309) i jämförelse med såväl en grupp med identifierad sjukdom (n=198) som en grupp utan de efterfrågade symtomen/sjukdomarna (n=1212). I en panelstudie med en uppföljning efter fem år visades att det förelåg en statistiskt signifikant minskning av KASAM i totalpopulationen (n=1254) och att män och kvinnor hade en likartad minskning. Studien visade också KASAM endast var stabil hos personer med höga ingångsvärden. Personer i åldersgruppen 45-74 år och personer med en identifierad sjukdom hade den största sänkningen. Nedgången är i linje med samhällsutvecklingen under den studerade perioden under 1990-talet, med en nedmontering av delar i det tidigare välfärdssamhället. En studie, som jämförde två tvärsnitt i en normalbefolkning med fem års mellanrum, visade en statistiskt signifikant nedgång av KASAM. Sänkningen var mest uttalad bland kvinnor, i den yngre åldersgruppen (25-44 år) och bland dem med en identifierad sjukdom. Personer med mångåriga magbesvär hade det lägsta medelvärdet i båda tvärsnitten. Att kartlägga hur olika faktorer relaterar till KASAM kan utgöra en väg både vad gäller att förstå hur politiska beslut påverkar skilda sektorer i samhället, och var enskilda människor befinner sig i olika processer vid hälsa och sjukdom. Patienter med mångåriga magbesvär rapporterade en låg känsla av sammanhang och är till synes en grupp som borde uppmärksammas i vården. Det är väsentligt att inte bara mäta KASAM som en personlig variabel utan också se hur strukturförändringar påverkar den enskilda människan. Olika vårdgivare kan tillsammans med patienten vara öppna för att inte enbart det medicinska perspektivet utan att även patientens inflytande och sociala situation lyfts fram. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2002</p> / digitalisering@umu

Denna undersökning gjordes på grund av dagens uppmärksammande av användningen av drogen marijuana och syntetiska motsvarigheter bland ungdomar. Även den legalisering som skett i andra länder skapade ett intresse för undersökningen. En enkätstudie genomfördes bland gymnasieelever, årskurs tre i Västra Götaland. Studien hade 57 respondenter med en medelålder på 18 år, 33% kvinnor och 67% män. Studien visade på att de manliga gymnasieeleverna i undersökningen tenderade att ha en mer positiv attityd till drogen marijuana. Attityd till marijuana hade även en positiv korrelation med självkänsla. Studien fann ingen statistisk signifikant korrelation mellan känsla av sammanhang (KASAM) och attityd till marijuana. En positiv statistisk signifikant korrelation fanns dock mellan KASAM och självkänsla vilket är i linje med tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i årskurs tre på gymnasiet med högre självkänsla även tenderar till att vara mer positivt inställda i sin attityd till drogen marijuana. / This survey was made on the basis of today's attention of the use of the drug marijuana and its synthetic counterparts among young people. Also, the liberalization that has occurred in other countries created an interest to do the survey. A questionnaire study was conducted among third graders in upper secondary school in the region of Västra Götaland. The study had 57 respondents with a mean age of 18 years and the gender distribution was 33 % female and 67 % male. The study showed that male upper secondary students' tended to have a more accepting attitude towards the drug marijuana. This attitude also had a positive correlation with self-esteem. The study found no statistically significant correlation between sense of coherence (SOC) and attitude toward marijuana. SOC and self-esteem was however positively correlated, which is in line with previous research. In summary, students in the third grade of upper secondary school with higher self-esteem also tended to be more accepting in their attitude toward the drug marijuana.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården kan personal råka ut för olika arbetsrelaterade besvär. Sjuksköterskan kommer i kontakt med många olika typer av läkemedel. Alla läkemedel är inte harmlösa för dem som iordningställer och administrerar dem. Då företagssköterskan ska arbeta hälsofrämjande och preventivt är det intressant att belysa sjuksköterskors arbete med intravenös antibiotika. KASAM kan vara till hjälp, på en arbetsplats, för att ta reda på vad som krävs för att kunna bevara men också förbättra hälsan hos medarbetarna.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om risker vid arbete med intravenös antibiotika. Metod: Vald metod var kvalitativ metod. Fenomenografisk ansats användes vid analys av nio intervjuer. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre beskrivningskategorier: Påverkan på kroppen, Utrustningens betydelse och Synliggöra risker. Slutsatser: Studiens resultat visar att sjuksköterskor är i behov av information om risker vid arbete med intravenös antibiotika. En ökad medvetenhet om riskerna kan bidra till att minska utvecklingen av både känd och icke känd överkänslighet samt minska resistensutvecklingen.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen. Syftet med vår studie är att undersöka Mikaelsgårdens betydelse för den hemlösa utifrån den hemlöses perspektiv samt undersöka om de hemlösas vistelse på Mikaelsgården påverkar deras känsla av sammanhang. Mikaelsgården är en frivilligorganisation som vänder sig till hemlösa och socialt utsatta individer i samhället. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt fem deltagares upplevelser av Mikaelsgården. Deltagarna besöker verksamheten regelbundet. Resultaten har visat att Mikaelsgården i varierande utsträckning har betydelse för de hemlösa då de kan få både sina basala behov samt sociala behov tillgodosedda. De sociala relationer samt sociala normsystem som skapas på Mikaelsgården är av stor vikt för besökarna. Det blir som en fristad där de hemlösa kan känna tillhörighet, istället för det utanförskap som de i samhället upplever. Det framgår även att Mikaelsgården kan hjälpa till att stärka deltagarnas känsla av sammanhang genom stöd och hjälp från personal samt andra besökare.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur elever som går på gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgång ur elevens och ur skolans perspektiv. Studien är inspirerad av Antonovskys salutogena förhållningssätt där hälsa står i fokus. Utifrån sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsättningar för välmående, lärande och utveckling. Med hjälp av enskilda intervjuer, med stöd av föreställningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, åtgärdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation. Att välja att tacka ja till stöd av elevassistent är en lång process för gymnasieeleven. Den kan sträcka sig över elevens hela första gymnasieår, vilket då inkluderar skolans ansökningsprocess. Elevens självkänsla och självförtroende minskar under denna tid och både elever, assistenter och specialpedagoger beskriver elevernas känsla av misslyckande. Resultatet visar att elever som har stöd av assistent har en eller flera funktionsnedsättningar. Alla intervjugrupper beskriver att stöd av assistent innebär en ökad känsla av sammanhang för de intervjuade eleverna. Assistenten ses av eleven som ett stöd, en vän och en förebild som bidrar till att sätta kunskaper i fokus och ge studierna mening. Relationen kan också bidra till inkludering genom att eleven känner sig delaktig och agerar mer aktivt både i det pedagogiska och i det sociala sammanhang som klassrummet utgör. På så vis motverkar relationen med assistenten upplevelsen av stödet som särskiljande. Assistenten bidrar till att studierna blir begripliga och hanterbara genom att finnas till hands för eleven och på ett konkret sätt stödja planering, fokus och dialog kring skoluppgifter. Flera elever önskar samtidigt mer kontakt med mentor och lärare. Målet med stödet är enligt skolans personal att eleven ska bli alltmer självständig under sin gymnasietid. Specialpedagogen ses som en viktig handledare, både av elev och assistent. Eleverna ser specialpedagogen som den som har överblick över studierna.  Assistentens roll och uppdrag är otydlig i skolans dokumentation och behöver förtydligas.  Assistentens kunskap om eleven och elevens styrkor behöver få större påverkan på den pedagogiska praktiken genom samverkan med mentor och undervisande lärare, något som ytterligare kan öka elevens men också personalens känsla av sammanhang.

Övervikt och fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som medför ökad risk för psykosocialt lidande och många allvarliga sjukdomar. Särskilt oroande är att övervikt och fetma allt oftare drabbar barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan Body Mass Index (BMI) och Känsla Av SAMmanhang (KASAM) hos elever i skolår 9, samt att analysera kön och psykosociala faktorers (familje- och kamratrelationer) eventuella inverkan på relationen BMI och KASAM. Det statistiska materialet är hämtat från undersökningen ”Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland” där KASAM- skalan med 13 frågor används. Analysmetoden är en multipel regression. Resultaten indikerar svaga samband mellan variablerna. Starkast är sambandet mellan BMI/KASAM och kön, där pojkarna uppvisar högre BMI än flickorna. Mer familjeregler relaterar till lägre BMI. Bättre kommunikation, förtrolighet och sammanhållning relaterar till högre BMI. Variationer i BMI är betydligt mer mångfasetterat eller grundläggande än vad denna studie kunnat belysa. Förklaringar till detta kan vara att variablerna inte har så stort förklaringsvärde, metodvalet är fel och/eller att KASAM-frågorna är svårförståeliga. / Overweight and obesity is a fast growing public health issue that leads to increased risk of psychosocial suffering and many serious illnesses. Especially worrying is that overweight and obesity more often affect children and adolescents. The aim of this study is to examine if there is a relation between Body Mass Index (BMI) and Sense of Coherence (SOC) among pupils in grade 9 and also analyse sex and psychosocial elements (family relations and friendship) possible influence on the relation BMI and KASAM. The statistical material is taken from the survey “Liv och hälsa - Ung 2004 Västmanland” where the 13-item SOC-scale is used. The method of analysis is a multiple regression. The results imply weak relations between the variables. The strongest relation is between sex and BMI/KASAM, where boys show a higher BMI than girls. More family rules relate to lower BMI. Better communication, familiarity and connectedness relates to higher BMI. The variations in BMI are considerably more nuanced or fundamental than this study has been able to illustrate. Explanations can be that the variables do not have a great explanatory value, the choice of method is wrong and/or the questions concerning SOC are difficult to comprehend.

<p>Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden. Vi har också fört ett resonemang kring sjuknärvarons betydelse för långtidsfriskhet. Materialet har analyserats utifrån förljande teorier: Känsla av sammanhang (KASAM), krav- och kontrollmodellen, organisation och byråkrati, socialt stöd samt coping.</p>

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.