Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande i dagens samhälle, inte minst för sjuksköterskor då den ökade arbetsbelastningen gör att tid för återhämtning och reflektion får allt mindre utrymme. Stressen medför såväl fysiska som psykiska besvär, vilket påverkar sjuksköterskan både yrkesmässigt och privat. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer i sjuksköterskans arbete som orsakar stress. Metod: En litteraturstudie som baseras på totalt tio vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och sju kvantitativa. Resultatartiklarna valdes ut efter en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och Academic Search Premier. Resultat: I resultatet visas olika faktorer som orsakar stress i sjuksköterskans arbete och dessa struktureras upp i två huvudteman; (1)Bristande socialt stöd och (2)Arbetsbelastning och krav. Till huvudtema (1) tillkommer ett undertema; Relation och kommunikation med kollegor och chefer. Till huvudtema (2) tillkommer tre underteman; (1)Omorganiseringar, tidsbrist och för lite resurser, (2)Ålder och erfarenhet samt (3)Bristande kontroll och delaktighet. Diskussion: Det sociala stödet är av stor betydelse i sjuksköterskans arbete då känslan av att vara en enhet ökar arbetsglädjen samt gör att stressen blir lättare att hantera. För att öka upplevelsen av meningsfullhet i sitt arbete är det även viktigt för sjuksköterskor att känna att de är delaktiga i olika beslut på arbetsplatsen, men många sjuksköterskor menar att det är svårt att få sin röst hörd. Den omfattande yrkesrollen kan göra att känslan av begriplighet försämras men samtidigt kan oförutsägbarheten vara stimulerande. På grund av de olika stressfaktorerna kan det vara svårt att helt följa de kompetenser som krävs av sjuksköterskan. / Background: Stress is a common occurrence in today's society, especially for nurses when the increased workload decreases the space for recovery and reflection. Stress causes both physical and psychological disorders, which affect nurses both professionally and privately. Aim: The aim of this study is to elucidate the factors in the nurse's work that causes stress. Methods: A literature review based on a total of ten scientific articles, three of which qualitative and seven quantitative. Results articles were selected by a systematic literature search in the databases CINAHL and Academic Search Premier. Results: The result shows various factors that cause stress to the nursing profession and these are structured into two main themes: (1)Lack of social support and (2)Workload and requirements. Main theme (1) has one sub-theme: Relationships and communication with colleagues and managers. Main theme (2) has three sub-themes: (1)Organisational Change, lack of time and lack of resources, (2)Age and experience, and (3)Lack of control and participation. Discussion: Social support is of great importance to the nursing profession as the feeling of being a team increases job satisfaction and makes the stress easier to handle. To enhance the experience of meaningfulness in their work, it is important for nurses to feel that they are involved in various decisions in the workplace, but many nurses believe that it is difficult to get their voices heard. The extensive professional role can deteriorate the sense of comprehensibility, but the unpredictability can at the same time be stimulating. Because of the different stress factors it can be difficult to fully comply with the competencies needed by the nurse.

Bakgrund: I dagens samhälle är stress ett problem inom vården som kan leda till ohälsa. Stress i arbetet beror på arbetsmiljön och arbetsuppgifter som utförs, detta kan leda till psykiska eller fysiska reaktioner. Vårdpersonal som arbetar inom slutenvården kan utsättas för stor arbetsbelastning. De sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och förbättringskunskap utgör grunden för sjuksköterskans arbete och detta för att minimera risker och arbeta patientsäkert. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vad som orsakar arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Resultatet visar på sjuksköterskors upplevelse av stress som orsakas av hög press på sjuksköterskor och brist inom organisationen. Höga förväntningar, dålig teamsamverkan och bristande kunskap som leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor upplever stress dagligen i sitt arbete. Stressen upplevs varierande beroende på avdelning och många uppger dålig arbetsmiljö, dålig teamsamverkan med bristande kommunikation som orsaker till arbetsrelaterad stress. Slutsats: Stressen sjuksköterskor upplever är relaterad till hög press samt brist inom organisationen. Sjuksköterskor blir lidande av sin egen stress och visar sig genom hög arbetsbelastning.  Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, stress, KASAM, sjuksköterska, teamsamverkan

The following essay is an informative such, with the focus of the collaboration between social resources, in the life of teenagers diagnosed with ADHD. Keeping the child’s best interest at heart, I analyzed how these collaborations are structured today. Thereafter I continued to investigate how one could channel the resources towards the non-normative issues of the diagnoses and if there are any possibilities to reinforce this work to prevent this kind of behaviour before it escalates into a criminal living. Through semi-structured interviews with the separate initiatives available for these youths, I could then analyze how these resources can merge towards a more long-term solution based on a social safety net.  While doing this I emanated foremost from the theory of Aaron Antonovsky, which is Sense of coherence. I also used the more psychological attachment theory in order to get a more unitary view of the teenager.

Bakgrund: Sedan år 1945 har obesitas tredubblats globalt och år 2016 hade mer än 650 miljoner människor obesitas. Tillståndet resulterar i minst 2,8 miljoner människors död årligen och överstiger antalet dödsfall relaterat till undernäring. Det förekommer stigmatisering kring obesitas vilket påverkar de utsattas fysiska och psykiska hälsa negativt. Individer med obesitas upplever generellt en sämre livskvalitet. Obesitaskirurgi har blivit ett frekvent verktyg för att stävja obesitasepidemin. En beteendeförändring krävs efter obesitaskirurgi för en bestående viktnedgången. KASAM är centralt vid hälsa och huruvida en individ är kapabel att röra sig mot hälsa vid närvaro av stressorer. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter obesitaskirurgi. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; från kaos till kontroll, ett förändrat tankesätt och ett förändrat liv och nio underkategorier. Konklusion: Livet efter obesitaskirurgi var komplext och det fanns skillnader i hur kapabla deltagare var att förändra sitt beteende. Sjuksköterskan behöver ha ett helhetsperspektiv och individanpassa stödet. / Background: Since 1945 obesity has tripled globally and exceeds more than 650 million people in 2016. It results in at least 2.8 million deaths annually and surpass the deaths followed by starvation. There is stigmatization around obesity which may adversely affect the physical and psychological health of the victims. Obese people generally experiences a poorer quality of life. Bariatric surgery has become an increasingly used tool to curb the ongoing obesity epidemic. A behavioural change is required after surgery in order for the weight loss to persist. A sense of coherence is central to health and whether an individual is capable of moving towards health in the presence of stressors. Aim: To describe patient’s experiences of life after bariatric surgery. Method: A literature based study where the data consisted of twelve qualitative articles. Results: From the analysis three categories emerged; from chaos to control, a changed mindset and a changed life and nine subcategories. Conclusion: Life after bariatric surgery was complex and there were differences in capability regarding changing ones behaviour. Nurses need to have a holistic perspective and individualise the support.

Föreliggande studie behandlar familjehemsvård och berör vuxna personers erfarenheter av att växa upp i ett hem som tagit emot familjehemsplacerade barn. Studien belyser de biologiska barnens delaktighet i vården, engagemang hos deras föräldrar samt svårigheter för barnen i familjehemsvården med fokus på konsekvenser barnen fått senare i livet. Studien är en intervjuundersökning med kvalitativ metod. Totalt har sex intervjuer utförts, tre med familjehemsföräldrar och tre med deras biologiska barn. Den teoretiska förankringen utgörs av KASAM samt generell- och socialekologisk systemteori. De biologiska barn som deltagit i studien anser att de har varit delaktiga i familjehemsvården, dock har de inte varit delaktiga i beslutet om att bli familjehem. Vidare framkommer att föräldrarna har varit engagerade i barnen och att engagemanget inte har påverkats av familjehemsvården. Trots detta framkommer vissa svårigheter, som beskrivs vara exempelvis konflikter mellan de biologiska och de placerade barnen samt en oro för de biologiska barnens föräldrar. Det går att uttyda att barnen blivit påverkade även i vuxen ålder av familjehemsvården, mestadels positivt. Tidigare forskning har inte uppmärksammat området utan mestadels genomfört studier som belyser effekter för biologiska barn i aktiv familjehemsvård. Således har resultat framkommit i tidigare forskning som motsätter sig flera av slutsatserna i vår studie.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Nästan 15 000 långtidssjukskrivna personer utförsäkrades sista december 2009! Arbetslinjen -att ta till vara människors arbetsförmåga och allas bidrag till välfärden - har präglat reformerandetav den svenska socialförsäkringen. Metoden blev en övergång från sjukskrivning tillarbetssökande genom en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd; Arbetslivsintroduktion. Programmetstartade januari 2010 vid Arbetsförmedlingen.Syftet med denna studie var att undersöka sex deltagares upplevelser av programmet Arbetslivsintroduktion.Urvalet hämtades från den population som tidigare haft sjukpenningeller tillfällig sjukersättning och som utförsäkrats 31 december 2009 samt deltagit i Arbetslivsintroduktionen2 januari – 31 mars 2010 vid en lokal Arbetsförmedling. Urvalsmetodenvar 1) självselektion och 2) bekvämlighetsurval. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes. Dessaanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet gav två teman; Deltagaren upplevde Arbetslivsintroduktionen som 1) påtvingadförändring och/eller innehållande 2) underlättande faktorer. I diskussionen relaterades resultatettill aktuell forskning om långtidssjukskrivna respektive arbetsmarknadsåtgärder, till regeringensintentioner med Arbetslivsintroduktionen samt till teorin KASAM. Studien påvisadeatt upplevelsen av Arbetslivsintroduktionen påverkades av många faktorer samt att resultatetstvå teman kunde relateras till deltagarens känsla av sammanhang (KASAM).Studien gav implikationer om upplevda brister under Arbetslivsintroduktionen vad gällerdialogen mellan olika rehabiliteringsaktörer, i synnerhet mellan sjukvård och Arbetsförmedling,men lyfte också frågor om samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Nyckelord: Arbetsmarknadsåtgärd, KASAM, Långtidssjukskriven, Samverkan,Återgång till arbete.

Syfte och frågeställningar Denna studie är en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen på Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 år. Ungdomarna ger sin syn på tillvaron i förhållande till sig själva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns. Frågeställningar Hur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna?  Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter?  Är unga tillfredställda med fritidsutbudet och vad som prioriteras?  Finns förutsättningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen? Metod Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika årskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lång tid. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning på området ungdomskulturer. Resultat Resultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar också helt olika utryck i byn som präglas av nära vänskap, närheten till natur och snöskoterkultur. Beroende på hur länge ungdomarna har bott på ön så förändras deras syn på skapandet av en egen identitet, personlig utveckling och vilka aktiviteter som finns att göra i det speciella klimatet. Slutsats I stort är ungdomarna nöjda med tillvaron och de möjligheter till utveckling som de har på ön, även om det är mycket som saknas i form av aktiviteter och utvecklandet av en identitet. Personer som har bott länge på ön uppvisar en högre tolerans mot de begränsningar och den isolation som råder på Svalbard än personer som har bott en kortare tid. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa för skolår 7-9</p>

Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra hur undersköterskor upplever det administrativa arbetet som elektronisk dokumentation innebär samt hur skiftet från pappersdokumentation till elektronisk dokumentation upplevs. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med åtta undersköterskor, fem enskilda intervjuer och en gruppintervju på tre personer, studien utfördes på ett äldreboende. Vi undersöker hur personalen upplever att elektronisk dokumentation påverkar deras dagliga arbete. Resultatet visar att personalen anser att förändringen gjort att arbetsbelastningen och oron har ökat, detta eftersom det har skett förändringar i arbetsfördelningen i förvaltningen och att elektronisk dokumentation leder till ytterligare ett arbetsmoment för undersköterskorna på älderboendet. Personalen upplever att dokumentationen är detsamma som innan med pappers dokumentation eftersom dokumentation alltid har gjorts, utan att det är själva utförandet som har förändrats. Det uppkom att vissa upplever arbetsbelastning och oro för att hantera datorn samt att möjligheten att skriva fel i anteckningarna. Detta beror på många anledningar, såsom skriva för långsamt vilket gör att tiden försvinner från kunderna, att personen inte vågar erkänna att denne inte kan hantera datorn, de vet inte vad de ska skriva och behöver mer utbildning inom området. Genom att ta hjälp av varandra och chefernas stöd upplever personalen att de kan hantera de administrativa arbetsuppgifterna, men att det kan behövas mer utbildning för de som upplever oro i arbetsmomentet. De flesta respondenterna ansåg, att elektronisk dokumentation har skapat möjligheter och är tidsbesparande, så har de fått möjligheter att skapa en bättre vardag för sina kunder, då de hade mer tid till dem. Administrationsuppgifterna i sig har inte ökat, menar respondenterna, utan det är arbetsfördelningen som har förändrats vilket innebär att undersköterskorna utför mer administration än tidigare. De som är märkvärt är hur de anställda kan hantera den förändrade arbetsfördelningen och de nya rutinerna bakom denna