Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i grundsärskolan och möjligheten till att påverka sina liv. Målsättningen för studien har varit att synliggöra detta ur ett elevperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod. Vi har genomfört fokusgruppsintervjuer med en flick- och pojkgrupp. Det genomfördes tre intervjuer med respektive grupp. Studien genomfördes i en svensk kommun. I studiens bakgrund tas begrepp som ledarskap, bemötande, stigmatisering, empowerment och hälsa upp. Antonovskys teori KASAM om hälsa och välbefinnande och det relationella perspektivet ligger som grund för analys av data i studien. Resultatet visar att eleverna som deltagit i studien upplever att pedagoger på deras skola har ett bra bemötande, de säger att lärarna visar respekt och att de upplever att det finns bra lärare på skolan. En bra vuxen definierar de som någon som är snäll, rolig och sträng när det behövs. Eleverna uppger att de trivs i skolan med vänner och lärare. Pojkarna redogör för en mer aktiv fritid än flickorna. Om möjligheten att påverka sitt liv så framkommer att pojkarna har mer tro på att kunna klara sig självständigt i livet än vad flickorna ger uttryck för, de tror att de kommer att behöva fortsatt stöd av andra med vissa saker i livet efter skolan. I studien framkom att bemötandet från elevernas omgivning har en viktig betydelse för deras identitet och syn på sig själva.

Syftet med studien är att undersöka hur positiv psykologi skulle kunna främja arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos personalen inom äldreomsorgen genom en ökad känsla av sammanhang, välbefinnande och mening. Via en enkät har personalen själva fått skatta sitt eget och arbetsplatsens värde. Resultatet visar på att denna arbetsgrupp känner mening och arbetsglädje, vilket kan vara en bra grund för att bygga vidare på en arbetsmiljö och arbetsgrupp som innehåller positivt klimat, positiva relationer, positiv kommunikation och positiv mening – något som skapar engagemang, förståelse och en frisk arbetsgrupp som har en positiv psykisk hälsa.

Bakgrund Ohälsa är ett aktuellt ämne inom organisationer och företag. För att hålla nere kostnaderna för sjukskrivningar och arbetsskador i samhälle, företag och organisationer är det väsentligt att nyttja resurser i form av personal effektivt. Vår studie handlar om hur det politiska arbetet för folkhälsa bedrivs i Sverige, men också hur hälsofrämjande insatser gynnas och hur dessa satsningar får effekter i företag som vi studerat. Resultatet i vår uppsats handlar om hur företaget Stora Enso AB har arbetat med hälsofrämjande insatser. Under 2003 utkom en bok, Långtidsfrisk som är ett bra exempel på hur Stora Enso, inom produktionsenheten Fors Bruk har lyckats med satsningar på hälsa som både gett friska medarbetare och ekonomiska vinster för företaget. Syfte Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger. Metod och genomförande Vår uppsats bygger på kvalitativ metod med litteraturstudier i form av rapporter och litteratur. En semistrukturerad intervju har genomförts med en hälsospecialist på Stora Enso Skutskärs Bruk, för att undersöka hur arbetet med hälsofrämjande insatser sker idag och som en uppföljning av det jobb som Stora Enso gjort vid Fors Bruk under 00‑talet. Med hjälp grundad teori och den teoretiska referensramen har arbetet med uppsatsen framskridit tills att en mättnad i insamlandet av data uppnåtts och därefter har slutsatser av resultat sammanställts. Slutsats Enligt de nationella folkhälsopolitiska målen är goda levnadsvanor och en god arbetsmiljö centrala för att uppnå en jämlik hälsa. Det finns direkta kopplingar mellan arbetsmiljö och olika hälsoutfall. En studie från Prevent visar att delaktighet, ett konsultativt ledarskap, kommunikation och målstyrning är viktiga faktorer för att medarbetare ska förbli friska. Dessa faktorer och begrepp har man jobbat med vid Fors Bruk och till viss del även vid Skutskärs Bruk. Enligt KASAM, som innebär en känsla av sammanhang, och som innefattar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är det viktigt att inkludera medarbetare för att få en större förståelse för helheten. Både vid Fors Bruk och Skutskärs Bruk finns delar av KASAM i deras arbete med hälsofrämjande åtgärder. Vid Fors Bruk har man dessutom räknat på hälsofrämjande åtgärder i form av ekonomiska besparingar, det har man inte gjort lika tydligt vid Skutskärs Bruk. / Background Absence of health is a current topic in organizations and companies. In order to keep down the costs of sick leave and work injuries in society, companies and organizations, it is essential to use resources in form of personnel effectively. Our study is about how the political work for public health is conducted in Sweden, but also how health promotion efforts are promoted and how these initiatives have effects in a company that we have studied. The result in our study is about how the company Stora Enso AB has worked with health promotion efforts. In 2003 the book Långtidsfrisk was published, which is a good example of how Stora Enso at the production unit Fors Bruk, has succeeded in investing in health that has given both healthy employees and financial benefits for the company. Purpose The overall purpose of the study is to examine the socioeconomic benefits that investments in health work bring. Method and implementation Our study is based on a qualitative method with literature studies in form of reports and literature. A semi structured interview was conducted with a health specialist at Stora Enso production unit Skutskärs Bruk, to investigate how the work on health promotion efforts is taking place today and as a follow-up to the work done by Stora Enso at Fors Bruk. With the help of grounded theory and the theoretical frame of reference, the work on the study has progressed until a saturation in the data collection has been achieved and then conclusions of results have been compiled. Conclusion According to the national public health policy goals, good living habits and a good working environment are central to achieving equal health. There are direct links between work environment and various health outcomes. A study from Prevent shows that participation, consultative leadership, communication and target control are important factors for employees to stay healthy. There has been focus on these factors and concepts at Fors Bruk and to some extent also at Skutskärs Bruk. According to KASAM, which involves a sense of context, and which includes comprehensibility, manageability and meaningfulness, it is important to include employees to gain a greater understanding of the context. Both at Fors Bruk and Skutskärs Bruk, there are parts of KASAM in their work with health promotion measures. In addition, Fors Bruk health promotion has generated financial savings, but at Skutskärs Bruk no such estimates has been made.

Sverige kommer inom en snar framtid vara i behov av ett stort antal undersköterskor, ett behov som kommer vara svårt att möta upp och som kommer kräva åtgärder. I ett försök att möta upp kommande utmaningar ses ”ett förlängt arbetsliv”, att fler blir kvar längre i arbetslivet, som en given strategi. Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är av betydelse för ett förlängt arbetsliv hos undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. Studien avser att utifrån en kvalitativ ansats undersöka - Vilka arbetsrelaterade faktorer som varit framträdande hos respondenterna i deras beslut om pension? Samt vad respondenterna hade önskat för arbetsrelaterade åtgärder för att möjliggöra ett förlängt arbetsliv? I följande undersökning har 6 stycken semistrukturerade intervjuer tillämpats. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och har kodats efter marginalmetoden. Utifrån intervjumaterial, tidigare forskning och tillämpad teori, Antonovskys - Känsla av sammanhang, har vi haft möjligheten till en fördjupad förståelse utifrån studiens syfte. Resultatet visar på flera faktorer som bidragit till beslut om pension. Respondenterna upplever minskad tid med vårdtagare vilket leder till att det centrala i arbetet får minskat utrymme som leder till att arbetet inte upplevs lika meningsfullt. Bristen på förståelse och stöd från arbetsledningen leder ofta till orimliga mål och visioner och respondenterna upplever ökad arbetsbelastning på grund av detta. Andra faktorer som påverkat respondenterna negativt är nya scheman där fler och kortare arbetspass tillämpas vilket leder till sämre återhämtningsmöjligheter. Undersökningens resultat tyder på minskad meningsfullhet och låg hanterbarhet utifrån rådande förutsättningar.

Studier visar att individer som bor på gruppboende är mer tillfredsställda med livet, eftersom de upplever ett större socialt liv genom aktiviteter som boendet erbjuder. Syftet med studien var att undersöka vilka bakomliggande faktorer som avgör att äldre känner välmående. En KASAM-enkät samt åtta demografiska frågor och en öppen kvalitativ fråga delades ut genom ett tillgänglighetsurval där 94 respondenter svarade. Resultatet visar att ensamstående som sällan träffade andra individer hade ett lägre välmående än de respondenter som hade en partner. Utbildningsnivån hade en signifikant skillnad där respondenter med grundskoleutbildning visade ett lägre KASAM än de med högskoleutbildning. Det visade att de som endast hade en grundskoleutbildning hade ett signifikant lägre KASAM än yrkesutbildning, gymnasieutbildning samt högskole- eller universitetsutbildning. I en kvalitativ fråga visade 45.8 % av respondenterna att det var familjen och endas 4.2% att det var deras aktiviteter som gjorde att de upplevde ett välmående.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang.  Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa.   Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.

Syftet med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv belysa hur några elever med hörselnedsättning upplever sin situation och hur lärmiljöer kan påverka inlärning. Vårt intresse inriktar sig mot delaktighet, framgångsfaktorer, arbetsro, trygghet, socialisation och ett salutogent förhållningssätt men också vilken roll det fysiska rummet med den tekniska utrustningen utgör. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Två intervjuer sett ur elevperspektiv och en intervju med en hörselpedagog. Utifrån ett relationellt perspektiv har intervjuerna analyserats med stöd av Vygotskijs och Antonovskijs tankar med inriktning mot goda lärmiljöer generellt och hur elever med hörselnedsättning kan känna delaktighet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Analysen visar att tre temaområden, fysiska rummet, teknisk utrustning och delaktighet är återkommande som framgångsfaktorer för elever med hörselnedsättning. Vi ser också att respondenternas upplevelser bekräftas av hörselpedagogen som har mångårig erfarenhet av att främja anpassade lärmiljöer för elever med hörselnedsättning. I diskussionen lyfter vi tankar om hur vår studie kan gynna fler elever ur ett salutogent perspektiv. Vi vill framförallt framhålla ljudmiljön som den mest betydelsefulla framgångsfaktorn för att skapa en god lärmiljö för alla elever, men i synnerhet för elever med hörselnedsättning. Studien pekar också på att pedagogens kunskap om en hörselnedsättnings konsekvenser och förhållningssätt är avgörande för elevens möjligheter för lärande och socialt mående. Med stöd av intervjuer, forskning och litteratur vill vi hävda att den fysiska miljön behöver anpassas för att kompensera för elevens behov, vilket även hörselpedagogen och respondenterna menar. Eleverna i studien uttrycker att det är viktigt att värna om individens integritet. De vill känna sig delaktiga i vad som informeras kring deras hörselnedsättning, vilket hörselpedagogen betonar blir allt viktigare ju äldre eleven blir. Eleven är själv expert på sin situation och en betydande framgångsfaktor är att ha en dialog med eleven.

Studien behandlar problematiken kring skolfrånvaro ur skolans perspektiv och berör det arbete med frånvaron som personalen genomför i verksamheten. För att få en gedigen bild av problematiken gjordes en genomgång av litteratur och vald forskning och därefter genomfördes en enkätundersökning där ett antal lärare verksamma i årskurserna 7-9 inom grundskolan medverkade. Frågor som berör arbetet med problematisk frånvaro, på skolorna som lärarna arbetade på, besvarades både med slutna och öppna frågor. Studien ger sammantaget en bild av den problematiska frånvarons bakomliggande faktorer och exempel på främjande och förebyggande insatser som gynnar närvaron för elever i årskurs 7-9. I resultatet framkom det att elevers psykiska mående upplevs som en vanlig orsak till frånvaro men att det i färre fall är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som spelar in. Andra faktorer som påverkar är bland annat gruppstorlek, brist på motivation, problematiska hemförhållanden och inlärningssvårigheter. Betydelsen av att frånvaron uppmärksammas i ett tidigt skede och hur det påverkar möjligheten att frånvaron inte blir problematisk synliggörs också. I arbetet med skolfrånvaro betonas att elevhälsans personal spelar en viktig roll och de anses vara ett stort stöd både till elever och personal. När väl problemet med frånvaro har uppstått visar resultatet i undersökningen att det finns olika anpassningar och åtgärder att ta till. Bland de förebyggande faktorer som presenterades kan som exempel här nämnas elevernas arbetsmiljö, relationen mellan lärare och elev, att se elevens behov och att ha färre elever i klassen.

Bakgrund: Bariatrisk kirurgi är i stora delar av världen en frekvent använd metod för individer med grav fetma och har goda effekter på fetma-relaterade sjukdomar. Operationen och viktnedgången utgör dock en omställning för kroppen och biverkningar är vanliga. Forskning har även visat på en förhöjd förekomst av psykisk ohälsa som självskadebeteende, missbruk och suicid i patientgruppen jämfört med normalbefolkningen. Hög förekomst av biverkningar och av psykisk ohälsa synliggör behovet av fortsatt forskning riktad mot patientgruppens sammantagna upplevda hälsa och dagliga liv. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter upplever sitt dagliga liv efter genomgången bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserat på tio kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed som beskrev patienternas daliga liv 1-8 år efter operation. Artiklarna analyserades och genererade ett övergripande tema och fyra kategorier. Resultat: Resultatet visade att livet efter bariatrisk kirurgi präglades av förändring och anpassning och innefattade fyra kategorier; Fysisk förändring; förändrad självbild, förändrat socialt liv samt sjukvårdens betydelse. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien och tidigare forskning pekar mot att bariatrisk kirurgi kan ha en stor inverkan på patientens dagliga liv. Viktnedgången öppnade upp för nya möjligheter men livet verkade förbli problematiskt inom ett flertal områden för många patienter. Begrepp som patientundervisning, anpassad kost, psykisk hälsa, sexualitet, självbild och användandet av smärtskattningsinstrument har visats vara av relevans i samband med omvårdnad av den bariatriska patienten. / Background: Bariatric surgery is frequently performed on individuals with severe obesity due to the positive effects on obesity related diseases. The surgery and the weight loss itself however pose a large transition for the body and side effects are common. In addition, research has shown a higher prevalence of self harm, addiction and suicide in the postoperative group. Side effects and decreased mental health in post-surgical bariatric patients, calls for additional research regarding the overall health and daily life in this group. Aim: The study aimed to explore how patients experience life after going through bariatric surgery. Method: A literature review was performed based on ten qualitative studies from the databases Cinahl, Psycinfo and Pubmed which described patients' daily life 18 years after surgery. The studies were analysed and generated one main theme and four different categories. Result: The result showed that life after bariatric surgery was characterized by change and adaption and generated four cathegories; Physical change, changed self image, changed social life and the role of health care. Conclusion: The results of the literature review and previous research suggests that bariatric surgery had a great impact on the patients daily life. Even though the weight loss made way for new opportunities, life after surgery seemed to remain difficult for many patients. Patient education, nutrition, mental health, sexuality, self image and the use of pain assessment tools has proven to be of relevance when caring for the bariatric patient.

No description available.