Syfte: Denna studies syfte är att undersöka till vilken grad flexibelt arbete kan associeras med arbetsrelaterad KASAM.Metod: Detta är en kvantitativ tvärsnittsstudie riktad till industriarbetare i centrala Sverige, som kan arbeta flexibelt åtminstone deltid. Inledningsvis gjordes en litteraturgranskning för att undersöka hur flexibelt arbete påverkar hälsa och välbefinnande. Efter en kvalitetsgranskning av åtta artiklar användes sju av dem för att skapa en bakgrund för denna studie. En tvådelad webbundersökning som innehåller flexibelt arbete och arbetsrelaterad känsla av sammanhang användes. Den administrerades genom arbetsplatschefer som kontaktades via post eller telefon. Sju arbetsplatser deltog och av dem svarade totalt 52 respondenter på undersökningen. Resultaten analyserades genom multipel regression. Först utfördes en analys av sambandet mellan den beroende variabeln arbetsrelaterad känsla av sammanhang och den oberoende variabeln flexibelt arbete i en icke justerad modell. Därefter utfördes en andra analys med kovariaterna ålder och kön som ytterligare oberoende variabler i en justerad modell. Resultat: Det finns ett signifikant samband mellan grad av flexibelt arbete och utfallet gällande arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Variabeln flexibelt arbetet förklarar 17% av utfallet avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang i den icke justerade mode. När den signifikanta kovariaten åldern tillkom förklarar modellen 24% av utfallsvariationen avseende arbetsrelaterad känsla av sammanhang. Slutsats: Resultaten tillhandahåller data på associationen mellan variabler hittills ej utforskade, flexibelt arbete och arbetsrelaterad KASAM. För att stärka validiteten och trovärdigheten behövs dock fler studier i större skala.

I övergången från låg- till mellanstadiet tappar många fritidshem ett stort antal av sina elever. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever i låg- och mellanstadiet uttrycker sig om fritidshemmet och meningsfull fritid. Ambitionen har varit att lyfta elevers perspektiv med fokus på årskurs 3 och 4. För att undersöka detta genomförde vi enkätundersökningar med totalt 138 elever i årskurs 3 och 4 från två skolor samt fyra gruppintervjuer med 14 elever i årskurs 4. I analysen av empirin använde vi oss av Aaron Antonovskys teori om KASAM - känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky är komponenten meningsfullhet viktigast och det är även den komponenten som vi byggt vår analys på. Resultatet i vår studie visade att eleverna i årskurs 4 upplevde låg möjlighet till att påverka verksamheten. Några elever påpekade att det var viktigt att få bestämma själv över sin fritid vilket kunde vara en anledning till att man valde att sluta. Att innehållet förblir detsamma i övergången från låg- till mellanstadiet och att kompisarna inte längre går kvar var andra saker som eleverna valde att berätta. Huruvida eleverna upplevde fritidshemmet som meningsfullt är svårt att säga eftersom det är en subjektiv uppfattning. Utifrån analysen fick vi indikationer att majoriteten av eleverna i årskurs 4 inte upplevde fritidshemmet som meningsfullt. Enkät-undersökningarna visade att de äldre eleverna upplevde låg möjlighet till inflytande över verksamheten och lågt engagemang från vuxna. Resultatet visade även att ju äldre eleverna blir desto större blir intresset för egna fritidssysselsättningar såsom sporter och datorspel, saker som alla fritidshem inte erbjuder.

Förskolorna i Sverige har utifrån den flyktingström som skedde under 2015 mötts av en större del nyanlända barn. Förskolan är oftast det första mötet med det svenska samhället för både barn födda i utlandet och barn födda i Sverige med nyanlända föräldrar. Detta ställer krav på förskollärare som arbetar i förskolan för att möta dessa barn utifrån bästa sätt.Detta är bakgrunden till vårt syfte med denna studie av förskollärares erfarenheter i mottagandet av nyanlända barn. Vi vill med denna studie undersöka vilka svårigheter som förskollärare stöter på i sitt arbete för att kunna ge en bredare kunskap till dem som möter nyanlända barn för första gången i förskolan.Våra teoretiska utgångspunkter framkom utifrån en induktiv ansats och tog avstamp i teoretiska begrepp; begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, trygg bas, trygg och otrygg anknytning samt genusperspektiv, som använts i analysen. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde sex reflexiva intervjuer på två förskolor med erfarenhet av mottagandet av nyanlända barn.Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan förskollärares kunskaper och erfarenheter i hur mottagandet av nyanlända barn kommer att fungera. Förskollärare visar ett känslomässigt engagemang och framhåller vikten av det egna förhållningssättet. Resultatet visar även att relationsskapande handlar om förskollärares omsorgsförmåga. Förskollärares erfarenheter handlar om en medvetenhet om att man som förskollärare, oavsett tidigare erfarenheter, aldrig kan vara helt förberedd på vilka utmaningar som väntar. Detta ställer stora krav på förskollärare i mötet med nyanlända barn.

Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.

Sammanfattning/AbstractMillbäck, Susanna (2019). Låt oss tala om de ”svåra” eleverna – en studie om möjligheter att göra skolan tillgänglig för alla elever ur ett lärarperspektiv. (Let’s talk about the ”challenging” pupils – a study about abilities to make school available to all pupils from a teacher perspective). Specialpedagogprogrammet, 90 hp. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragFörväntat kunskapsbidrag är att öka förståelsen om varför det är så svårt att gå från tanke till handling, om vad som krävs för att lärare ska kunna tänka ”utanför boxen” och hitta fungerande lösningar för att göra skolan tillgänglig för alla elever, även de ”svåra”.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för vad det är som gör inkludering så svårt och vad lärare behöver för stöd för att kunna skapa ett inkluderande klassrum och tillgänglig undervisning. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:•Hur ser några lärare själva på möjligheter och svårigheter med att inkludera alla elever i undervisningen? •Vilken kompetens för att anpassa undervisningen och skapa tillgängliga lärmiljöer har de och vad saknar de?•På vilka olika sätt behöver lärare stöd i detta arbete?TeoriDe teorier som ligger till grund för analysen är centrala delar inom sociokulturell teori, specialpedagogiska perspektiv, KASAM känsla av sammanhang och UDL universell design för lärande.MetodDatainsamlingen i denna småskaliga studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Tre verksamma grundskollärare på en innerstadsskola i en av Sveriges större städer har intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys och mynnat ut i teman som sedan har underordnats teman utifrån studiens frågeställningar.ResultatLärarna i den här studien ser i enlighet med flera andra forskningsresultat att relationen med eleven har en nyckelroll om man ska lyckas med inkludering. Med tanke på att den vetskapen är så utbredd och att det ligger i pedagogyrket att skapa relationer är det närmast en paradox att vi inte lyckas bättre med att inkludera utmanande elever. Lärarna i studien tycker att bristande resurser i form av personal, lokaler och material har en avgörande betydelse. Men det blir även tydligt att det är svårt att omsätta teori i praktik, att relationsbyggande och interventioner till stor del sker på känsla och bygger på personligt engagemang, men inte lika mycket på medvetna strategier. En slutsats är att fortbildning behöver följas upp av kollegiala reflekterande samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en viktig roll i handledning och konsultation. Inte minst för att stödja pedagoger i skiftet mellan kategoriskt och relationellt perspektiv, där specialpedagogen kan vara den som utmanar i vardagen. Specialpedagogen kan även med sin kompetens hjälpa pedagoger att koppla ihop interventioner med hur dessa faktiskt stöttar eleven i dennes svårigheter, för att pedagoger på ett mer medvetet sätt ska kunna planera dessa redan från början.

Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att ha uppsikt över de ungdomar i kommunen som varken arbetar eller studerar. Det innebär också att kommunen måste erbjuda ungdomarna alternativ sysselsättning eller hjälp att återgå till någon form av studier eller arbete. Syftet med studien är att undersöka hur studie och yrkesvägledare inom två olika enheter (kommunala aktivitetsansvaret och ett arbetsmarknadsprojekt) arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Hur beskriver studie- och yrkesvägledarna målgruppen? Vilka utmaningar beskriver respondenterna att de ställs inför vid vägledning av målgruppen? Hur arbetar respondenterna för att ta sig an dessa utmaningar? Studien har genomförts med kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. De teoretiska utgångspunkter och begrepp som sedan använts för att analysera empirin är Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och begreppsapparat samt Antonovskys teori om KASAM. Vi har också använt oss av Anders Lovéns modell över förändringsfall och valfall. Resultatet visar att arbetet med vägledning av unga som varken arbetar eller studerar är komplext då målgruppen är heterogen och förekomsten av psykisk ohälsa och personliga bekymmer hos ungdomarna kan försvåra vägledning i traditionell mening. I resultatet framkommer även strukturella utmaningar som försvårar respondenternas arbete.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Materialet Ludde är ett verktyg och en metod för att hjälpa vuxna som möter barn i sin profession eller i sina ideella uppdrag att prata med barn om vuxna som dricker för mycket alkohol. En kombinerad enkät och intervjustudie genomfördes för att ta reda på om, hur mycket och i vilket sammanhang Ludde har använts, samt hur anpassat det upplevs vara för målgruppen. Vidare undersöktes på vilka sätt materialet Ludde fungerar som stödjande för barn, med avseende på Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Resultaten visade att materialet används och upplevs väl anpassat för målgruppen men att bortfallet var stort framförallt beroende på avsaknad av kontaktuppgifter till deltagarna på utbildningarna. Framtida utbildningar i materialet rekommenderas att integrera utvärderingsmomentet i utbildningen. Resultaten visade också på ett visst stöd för att Ludde verkar stärkande på barns känsla av sammanhang, men datamaterialet är litet, och ytterligare undersökningar skulle vara värdefullt.

SYFTE: Hälsa är ett begrepp som Världshälsoorganisationen (WHO) definierar som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, i denna studie fokuseras det på välbefinnandet i samband med fysisk aktivitet inom lagidrott. Att prata om muskelbristningar eller belastningsskador är accepterat men ångest och depression är tabu.   Syftet i detta arbete är att ta reda på om idrotten påverkar välbefinnandet hos kvinnliga lagidrottare i södra Skåne utifrån tre olika idrotter (fotboll, innebandy och handboll). Detta genom att förhålla sig till Antonovskys tre centrala begrepp för känsla av sammanhang vilka är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.   ●      Frågorna som ställdes utifrån syftet var: (1) Vad påverkar välbefinnandet i samband med lagidrott? (2) Hur ser skillnaderna ut gällande välbefinnandet idrotterna emellan?   METOD: För insamling av data har en kvantitativ metod genom enkätundersökning används. Totalt inkom 60 svar varav 6 stycken bortfall. Enkätformuläret som besvarades var en omgjord version av originalet KASAM-29 där frågorna modifierats om för att passa både syfte och målgrupp. Frågorna var uppdelade i tre olika kategorier, begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. KASAM-värde hade lägsta värde 0 och högsta 96, dessa värden speglar den känsla av sammanhang som de kvinnliga idrotterna upplever i sin idrott. Programmet Excel användes för att bearbeta data.   RESULTAT: Resultaten sett till enbart medelvärdena visar en jämn fördelning mellan begreppen och idrotterna men skiljer sig på fler håll idrotterna emellan. Det totala medelvärdet för de olika idrotterna var innebandy: 63,56, fotboll: 61,76 och handboll: 57,4. Fotbollsspelarna och innebandyspelarnas medelvärde speglar varandra genom begreppen medan handbollsspelarna till mesta dels ligger lägre i alla begrepp. Men inga av de presenterade resultaten visar någon statistisk signifikant skillnad då p= större än 0,05.   SLUTSATS: Det som påverkar de kvinnliga lagidrottares känsla av sammanhang är främst begreppet meningsfullhet. Relationen till lagkamraterna och motivationen till sin idrott höjer även det KASAM-värdet hos alla deltagande respondenter. Nyckelord; Begriplighet; Hanterbarhet; KASAM; Kvantitativ; Kvinnliga lagidrottare; Meningsfullhet; Välbefinnande. / Abstract The purpose of this study is to investigate whether team sports have an impact on female athletes' well-being. This study has its starting point in Antonovskys salutogenic theory and the three concepts in SOC (Sence of coherence) which is comprehensibility, manageability and meaningfulness. Research has shown that physical activity can have both positive and negative affect to the well-being. Team sports usually have a positive impact on the well-being.   This study´s approach is quantitative and 60 female athletes in Skåne answered the questionnaire. The results show that team sports have a positive effect on the mental health and meaningfulness has had the most positive affect in terms of the relationship with team mates as well as ones motivation regarding the sport. Key words: Comprehensibility; Female team athletes; Manageability; Meaningfulness; SOC; Well-being; Quantitative.

Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation. Det är med hjälp av kommunikationen människan skapar tänkande, relationer och utveckling. Utan en fungerande kommunikation minskar möjligheterna till fullt deltagande i sitt liv och sin omvärld. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är oftare utsatt för problematik inom just kommunikationsområdet då de många gånger inte kommunicerar på samma sätt som personer utan intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever har dessutom större kognitiva svårigheter som medför att inlärning och utveckling är begränsad. Det finns risker med att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte får möjlighet till den kommunikation och kommunikationsutveckling de har rätt till. Det kan påverka den kognitiva utveckling och deras möjlighet att påverka sina egna liv.  Följande studie har inriktat sig mot gymnasiesärskolan och enligt läroplanen Gysär 13 ska alla elever ges de förutsättningar som krävs för att kunna utveckla och bibehålla en fungerande kommunikation. För att uppnå studiens syfte har åtta lärare på gymnasiesärskolan intervjuats i syfte att ta reda på hur de arbetar med kommunikation, kommunikationshjälpmedel och vad de anser främjar en god kommunikationsutveckling för att eleverna ska kunna bli aktiva deltagare och medskapare av sina egna liv. Dessutom undersöks vilka implikationer kommunikation eller bristen på kommunikation kan få för den enskilde eleven. Studien visar bland annat det finns ett brett användande av kommunikativa hjälpmedel bland elever och lärare på gymnasiesärskolan. Detta till trots upplever lärarna att det finns behov av utveckling inom området. Många elever ges inte de möjligheter de har rätt till på grund av brist på kunskap och samsyn hos personalen och organisationen i stort. Respondenterna lyfter vikten av tydliga kartläggningar och utbildning av personalen som framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet.