Bakgrund: Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en sjukdom som varierar i uttryck och allvarlighetsgrad och involverar hantering av många utmanande aspekter vilket kan leda till fysiska och psykologiska konsekvenser och begränsa förmågan att fungera fullt ut i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med systemisk lupus erythematosus i det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personerna med SLE upplevde känslomässiga besvär som oro, depression och självmordstankar. De upplevde begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet och de lärde sig leva med sjukdomen på olika sätt. Relationer påverkades, det var en börda att förklara sjukdomen, de önskade förståelse, bekräftelse och att få stöd var betydelsefullt. Diskussion: Fynden i resultatet visar vikten av att använda en personcentrerad omvårdnad utifrån tidigare kunskap, erfarenheter och känsla av sammanhang (KASAM) vilket kan underlätta att hantera de negativa konsekvenserna av att leva med SLE, då personen blir bekräftad, förstådd och får omvårdnad efter behov, värderingar och önskemål. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till bättre förutsättningar i omvårdnaden då den tillför ökad kunskap och förståelse om upplevelsen av att leva med SLE. Det behövs ytterligare forskning i omvårdnad med fokus på fördjupad förståelse och kunskap om de varierande negativa konsekvenserna och vilka behov som sjukdomen SLE medför, och belysa vikten av att använda personcentrerad omvårdnad för att främja hälsa och lindra lidandet. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan.  Bakgrund: Palliativ vård ges när bot inte längre är möjligt och fokus går ut på att lindra symtom och lidande för att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt. Sjuksköterskan med sin profession står i fokus av vården i nära relation till familjen för att tillsammans finna mening. Då varje människa är unik och reagerar olika är det viktigt att inneha förståelse och att kunna känna av situationen. Syfte: Var att belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som får palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design har kvalitetsgranskats och analyserats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och analyserades med stöd av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhörigvårdarna upplevde en komplex situation och tog sig an rollen med blandade känslor. Sjuksköterskans stöd och involvering var en viktig länk för att hela familjen skulle känna sig inkluderad. Kontinuitet i det palliativa teamet var något som värderades högt. Relationen mellan anhörigvårdaren och den sjuke personen förändrades i takt med försämring. Diskussion: Genom att ge känslomässigt stöd, information och undervisning till anhörigvårdarna kan vardagen underlättas. Med en god kommunikation kan sjuksköterskan identifiera behov av information och kunskap hos anhörigvårdarna. För att familjen ska ses som en enhet är det av betydelse att den sjuke personen och anhörigvårdaren har en god relation till varandra. Slutsats: Ett gott samarbete och en god relation skapas när sjuksköterskan är involverad och påläst. Forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan inkludera anhörigvårdaren i den palliativa hemsjukvården och minska ansvarsbördan. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats. Resultat: Utifrån sjuksköterskornas skattning av hälsa och god omvårdnad sorterades frågorna in i rubrikerna: sjuksköterskans upplevda hälsa, omvårdnadens atmosfär, sjuksköterskans upplevda möjlighet att underhålla omvårdnadens kvalitet och stressorer i arbetsmiljön. Slutsats: Studien illustrerar ett gott exempel på sjuksköterskans upplevelse av hälsa och upplevelse av god omvårdnad i relation till varandra och KASAM. Sjuksköterskan kan ha en hög KASAM eller låg KASAM beroende på hög begriplighet och hanterbarhet men låg meningsfullhet, eller låg begriplighet och hanterbarhet men hög meningsfullhet. Det vill säga att en sjuksköterska väl kan ha god hälsa utan att hon har relation till god omvårdnad om begriplighet och hanterbarhet finns. Likaså kan sjuksköterskan uppleva avsaknad av hälsa med att detta är i relation till att uppleva god omvårdnad om meningsfullhet finns. Klinisk betydelse: Det krävs en insikt om vad relationen hälsa och välmående hos sjuksköterskan, satt i sammanhang med huvuduppgiften, det utförda omvårdnadsarbetet, egentligen kräver. / Background: Internationally, there is an existing knowledge about nurses’ workload, stress factors in workplaces and its negative impact on nurses’ health. In acute care settings, the nurses experience a strong work-related stress, where time pressure and heavy workload are recurring phenomena. A lack of knowledge exists about the nurse's perceived health, specifically in relation to her experienced ability to provide good care. Aim: The aim of this study was to examine nurses’ experienced health, in relation to her experienced ability to provide good nursing, in acute care settings. Method: A survey of empirical descriptive design with quantitative approach. Result: Based on nurses' estimates of health and good nursing, the questions were arranged under the following headlines: experienced health – good nursing, lack of health – absence of nursing, experienced health – absence of nursing and lack of health – good nursing. Conclusion: The study is a good example of the relation between a nurse's experienced health, her cognition of well performed nursing and sense of coherence. The nurse may have a high or low sense of coherence due to high comprehensibility and manageability but low meaningfulness, or low comprehensibility and manageability but high meaningfulness. Due to high comprehensibility and manageability the nurse can experience good health, but it may not be related to good nursing. The nurse can also experience a lack of health but perform good nursing, due to high meaningfulness. Clinical significance: The study indicates that it requires an understanding for the relation between health and well-being of the nurses, put in context with the main task, the nursing.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om elevers kännedom, upplevelse, uppfattning och delaktighet av elevhälsan och dess förebyggande och hälsofrämjande arbete i grundskolan. Det är genom elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete som elevernas utveckling ska stödjas mot utbildningsmålen. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är hela skolans gemensamma uppdrag, där eleverna ska ha inflytande och vara delaktiga enligt styrdokument. Dessutom har de rätt till att bli hörda i frågor som rör dem. Det finns lite forskning om elevhälsan och en del forskning pekar på brister i elevhälsans arbete och att eleverna inte alltid känner till elevhälsans uppdrag och funktion. Forskning visar att elevers delaktighet och inflytande är främjande faktorer för allt arbete som genomförs i skolan men att det är inget som kan tas för givet. Denna studie genomfördes med kvalitativ metod och fokusgruppsintervjuer där elever i årskurs nio deltog i fem grupper. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning och analyserades i relation till tidigare forskning och studiens teoretiska perspektiv. De teoretiska perspektiven och begreppen som använts är demokratiskt perspektiv, delaktighet, salutogena perspektivet och KASAM. Studiens slutsats är att elevhälsans arbete behöver synliggöras för eleverna så att de kan bli delaktiga och få inflytande.

Utbildning och undervisning ska vara inkluderande, även om ordet inkludering inte nämns i skollag eller läroplan. Undervisningen i skolan ska anpassas för att möta varje elevs förutsättningar och behov. Det finns dock lite forskning om vilka metoder som gynnar inkludering. Tydliggörande pedagogik är en metod vars syfteär att göra händelser, situationer och handlingar begripliga och således hanterbara. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med tydliggörande pedagogik i förskoleklass. För att besvara studiens problemformulering genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer utifrån ett målstyrt bekvämlighetsurval. Empirin har reducerats och tematiserats. Resultatet har analyserats i relation till tidigare forskning samt de valda teoretiska perspektiven: ett relationellt perspektiv, ett sociokulturellt perspektiv, det salutogena perspektivet och begreppet KASAM. Studiens slutsats är att tydliggörande pedagogik primärt tolkas som visuellt stöd, men att det även kan kopplas till lärarens undervisning och i viss mån den fysiska lärmiljön. Det framkommer även en bild av att uteblivet stöd från specialpedagog, rektor och kollegor försvårar arbetet.

Syfte  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasielärare med inriktning idrott och hälsa planerar sina lektioner utifrån läroplanen och hur de implementerar detta i distansundervisningen under covid-19 pandemin. Studien behandlar dessa forskningsfrågor: På vilket sätt organiserade gymnasielärarna distansundervisningen så att eleverna får tillgång till det centrala innehållet i förhållande till läroplanen? Vilka för- och nackdelar har distansundervisning ur ett lärarperspektiv? Vilket sätt har lärare bedömt elevers kunskap utifrån läroplanen? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört djupgående intervjuer med fem idrott och hälsa lärare. Intervjuerna spelades in och genomfördes på respondenternas arbetsplatser. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM (känsla av sammanhang).  Resultat Resultatet från denna studie bekräftar att gymnasielärarna kunde organisera distansundervisningen med hjälp av exempelvis inspelade föreläsningar som även var en fördel. Distansundervisningen har även påverkat elevernas praktiska moment negativt. En annan upptäckt är att lärarna har kunnat säkerställa elevernas teoretiska kunskaper. De praktiska momenten har varit svåra att bedöma av gymnasielärarna på distans. En fördel som gymnasielärarna var överens om var att deras digitala kompetens ökade i samband med distansundervisningen. Slutsatser  I denna studie fick lärarna digitala kompetenser och gillade flexibiliteten med att exempelvis spela in föreläsningar i förväg. Däremot kunde inte de praktiska lektionerna genomföras på grund av brist på material och resurser. Idrottslärarna i gymnasiet behövde anpassa sina lektioner och ändra sitt arbetssättet efter gymnasieelevernas förutsättningar. Utöver detta har man inte haft tillgång till att utöva praktiska lektioner, lärarna har även inte kunnat bedöma elevernas praktiska förmågor ordentligt. Bedömningen har därför endast skett i de teoretiska delarna på distans och därmed har teori bedömning varit effektivt trots att rummet ägs på distans.

Denna studie går ut på att söka och vidga kunskap om unga arbetslösas tillvaro ocharbetslöshetens konsekvenser för unga personers psykosociala hälsa samt att utforskaungas egna resurser att etablera sig på arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativansats, närmare bestämt 10 intervjudeltagares berättelser och upplevelser. Samtligadeltagare är mellan 18–24 år, är födda i eller bosatta i Sverige sedan minst 5sammanhängande år. Denna studie har analyserats utifrån två teoretiska utgångspunkter,nämligen känsla av sammanhang (KASAM) av Aaron Antonovsky samt stigma avErving Goffman. Studiens resultat och tidigare forskning visar att arbetslöshet har ennegativ inverkan på ungas hälsa, framför allt en negativ inverkan på den psykosocialahälsan. Intervjudeltagarna saknar resurser gällande information och kunskap omarbetsmarknaden. Slutsatsen av denna studie är att förutom den ekonomiska aspektengår den arbetslöse miste om den sociala gemenskapen, något som i förlängningenriskerar att leda till social isolering. Den unga arbetslöse kan glömma bort kunskap ochfärdigheter eftersom denne inte får möjlighet att praktisera dem. Självbilden ochsjälvförtroendet kan påverkas negativt, något som i förlängningen kan ha en negativinverkan på hälsan.

No description available.

Världshälsoorganisationen definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras familjer som står inför problem som följer med en livshotande sjukdom. Den palliativa vården ska bygga på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Detta sker genom att stödja individen så att den kan leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett ålder och diagnos. Socialstyrelsen skriver att såväl internationella som svenska studier visar att många vill dö i sina hem. I Sverige utgörs omvårdnadspersonalen i hemtjänst och på särskilda boenden av undersköterskor och vårdbiträden. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmiljö utifrån begreppet KASAM. En forskningsöversikt gjordes och till grund ligger 14 stycken vetenskapliga artiklar. En deduktiv ansats användes i denna forskningsöversikt med KASAM som ett teoretiskt ramverk. Resultatet visade att det fanns faktorer som gör tillvaron strukturerad och hanterbar för omvårdnadspersonalen. Dessa faktorer var: att det fanns en upplevelse av tydliga mål och arbetsuppgifter, att det fanns stöd från chefer och kollegor samt att det fanns en känsla av att tillhöra en grupp. Resurser som finns eller behöver finnas hos omvårdnadspersonalen framkom också. Dessa var: kollegor, organisationen, att kunna hantera känslor och sorg, närstående samt kunskap och kompetensutveckling. Det fanns en stark vilja att hjälpa patienten och en nöjdhet över vården som omvårdnadspersonalen gav och många gånger kände de sig som en del av familjen. Omvårdnadspersonalen som arbetar med vård i livets slut har stort engagemang och vilja att ge högkvalitativ vård. Nära relationer till både patient och närstående skapas, vilket är en förutsättning för att ge personcentrerad vård, men som även leder till svåra känslor av sorg och förlust när patienten avlider. De hamnar också i situationer där de förväntas bemöta svåra, emotionella och existentiella frågor, vilket de saknar kompetens för och är något som upplevs orsaka obehag hos omvårdnadspersonalen. / World Health Organization define palliative care as in an approach that improves the quality of life of patients and their families who are facing problems associated with life-threatening illness. Palliative care should be based on an approach that is characterized by a holistic view of humans. This is done by supporting the individual so that it can live with dignity and with the best possible well-being to end of life regardless of age and diagnosis. The National Board of Health and Welfare writes that both international and Swedish studies show that many want to die in their homes. In Sweden, the nursing staff in homecare and long-term facilities constitutes of enrolled nurses and healthcare assistants. The purpose of the study was to describe nursing staff's experience of caring for patients in the end of life in the home environment based on the concept Sense of Coherence (SOC). A research overview was made, based on 14 scientific articles. A combination of deductive and inductive approach was used in this research overview, with KASAM as a theoretical framework. The results showed that there were factors that make life structured and manageable for nursing staff. These factors were that there was an experience of clear goals and tasks, that there was support from managers and colleagues and that there was a sense of belonging to a group. Resources that exist or need to exist at nursing staff also emerged; these were colleagues, the organization, being able to handle emotions and grief, close relationships, as well as knowledge and skills development. There was a strong will to help the patient and satisfaction with the care that nursing staff gave and many times they felt a part of the family. Nursing staff who work with care at the end of life have great commitment and willingness to provide high quality care. Close relationships with both patient and relatives are created, which is a prerequisite for providing person-centered care, but also leads to severe feelings of sadness and loss when the patient dies. They also end up in situations where they are expected to respond to difficult, emotional and existential issues, which they lack competence for, and which is perceived to cause discomfort to nursing staff

Working life is constantly evolving and organizational changes become a natural part of daily operations. Studies have shown a relationship between organizational change and illness. Good working conditions benefits health, organization and society.  Through a commission from a municipal organization, a study was conducted with a purpose to investigate employees' experience of an organizational change and its effect on health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study and a purposeful selection was considered appropriate for the study.  Six employees from the municipal organization participated in the study, and semi-structured interviews with the help of an interview gudie were used to collect data. The text material was analyzed through manifest content analysis. The overall results of the study reveals that the employees' experiences varied during the year. Employees' have had various experiences of information and communication. Throughout the year, employees' have had opportunities to participate and impact decisions. The lack of, among other things, governance and an imbalance between demand and resources has had an effect on the organizational and the social work environment, which has at times led to a sense of stress.  The results also show how the employees' had a positive attitude despite challenges, and experienced a need of change in the organization. The employees' have experienced positive factors such as social support, motivation, increased competence and development both in the professional role and personally.