• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • 1
  • Tagged with
  • 16
  • 16
  • 16
  • 16
  • 13
  • 8
  • 8
  • 8
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Yngre personers upplevelser av att insjukna i stroke

Engström, Helén, Norqvist, Anna-Lena January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende.</p><p>Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden.</p><p>Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.</p>
2

Yngre personers upplevelser av att insjukna i stroke

Engström, Helén, Norqvist, Anna-Lena January 2008 (has links)
Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende. Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats som resulterade i tre kategorier och elva underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att yngre personer som insjuknar i stroke ofta hade kvarvarande emotionella och kognitiva skador som påverkade personligheten och som ofta var osynlig för omgivningen. Detta ledde till svårigheter i sociala relationer, känsla av övergivenhet och svårigheter att återgå till arbetet. Familjerelationer och roller liksom arbetsroller och jaget förändrades vilket ledde till känslor av att sakna kontroll och osäkerhet inför framtiden. Slutsats: När vi som sjuksköterskor skall vårda med livsvärlden som ansats, ska vi bejaka patientens levda och komplexa verklighet och på så sätt blir de som insjuknat i stroke och de anhörigas perspektiv naturligt.
3

Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens och dess betydelse i dagliga aktiviteter : - en litteraturöversikt

Lindén, Sara, Sellén, Filip January 2019 (has links)
Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.
4

Parkinsons sjukdom : - en ofrivillig följeslagare / Parkinson's disease : - an unintentional companion

Marshall, Matilda, Korneliusson, Ida January 2011 (has links)
Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat. I två av resultatartiklarna framkom att depression var vanligare bland kvinnor än män. Det framkom hur träning bidrog med muskelstyrka vilket ledde till positiva effekter för den upplevda livskvaliteten. Patienter med Parkinsons sjukdom får en försämrad rörelseförmåga vilket visade sig ha en negativ påverkan för det sociala livet och den upplevda livskvaliteten. Fortsatt forskning inom området livskvalitet hos patienter med Parkinsons sjukdom behövs. Kvalitativa studier är önskvärda för att kunna förbättra omvårdnaden, få ökad kunskap och förståelse för patienternas upplevelse.
5

Självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter före och efter multidisciplinär dagvård för personer med Parkinson.

Kasseberg, Mimi, Gisler Josefsson, Christina January 2018 (has links)
För personer med diagnosen Parkinson, en progredierande sjukdom där både motoriska och icke-motoriska symtom påverkar vardagen, är det viktigt att stödja den enskilde individen att få uppleva hälsa. Dagrehabiliteringen på berörd klinik, har varit ett inarbetat multidisciplinärt arbetssätt, och erbjudit deltagarna träning vid två tillfällen i veckan under en fem veckorsperiod. En kvantitativ studie genomfördes utifrån enkäten, SF-12, som samlats in på kliniken för att få underlag för utvärdering av det kliniska arbetet. Syftet med examensarbetet var att beskriva självskattad hälsa och vardagliga aktiviteter hos personer med Parkinson, före och efter multidisciplinär dagrehabilitering. Resultatet visade att deltagande i dagrehabiliteringen innebar att deltagarna i lägre omfattning begränsades i att utföra aktiviteter till följd av känslomässiga problem.  Deltagarna upplevde även mindre problem i utförandet av arbetsuppgifter eller aktiviteter, relaterat till sitt kroppsliga tillstånd, efter genomförd dagrehabilitering. Diskussion I nationella riktlinjer för Parkinson lyfts vikten av det multidisciplinära teamet fram som en framgångsfaktor för att personer med Parkinson. Nyare studier visar vikten av att Parkinsonpatienten behöver intensiv rehabilitering med en individuell behandlingsplan, integrerat i ett multiprofessionellt team. I studien tydliggörs arbetsterapeutens behov av validerade bedömningsinstrument, exempelvis COPM, för att kunna utvärdera de arbetsterapeutiska insatserna som ges och för att möjliggöra ett personcentrerat arbetssätt.
6

FAKTORER SOM PÅVERKAR KOSTVANOR OCH VAL AV LIVSMEDEL VID DEPRESSIVA SYMTOM

Engman, Elin, Hansen Altenstam, Johanna January 2019 (has links)
Bakgrund: En tredjedel av befolkningen kommer någon gång i livet drabbas avdepression. De tre främsta behandlingsmetoderna vid depression är antidepressivaläkemedel, psykoterapi samt fysisk aktivitet. Det saknas behandlingsalternativ ochinformation om kostvanors påverkan på människor med depressiva symtom enligtde nationella riktlinjerna. Sjuksköterskor kommer att träffa denna patientgruppvar de än arbetar inom vården, och därför är det av stor vikt att förstå hurkostvanor och val av livsmedel påverkar patienter som lider av depressivasymtom.Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka faktorer som påverkarkostvanor och val av livsmedel hos patienter med depressiva symtom.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats där 11 vetenskapliga artiklar haranalyserats, kodats, kategoriserats, tolkats samt diskuterats i en innehållsanalys.Resultat: Det kan ses ett samband mellan depressiva symtom och förändradebeteendemönster, bland annat genom att de med svåra depressiva symtom har storsannolikhet att känsloäta. Det finns även ett samband hos de med depressivasymtom och försämrad instrumentell aktivitet i det dagliga livet, vilket handlarom enklare vardagliga aktiviteter till exempel att handla, förbereda samt tillagamat. Ett signifikant samband visades även mellan depressiva symtom och sämreval av livsmedel, där livsmedel innehöll högre andel socker och var mer energirik.Personer med marginell tillgång till mat som fick livsmedelsstöd hade femtioprocent mer depressiva symtom än de med marginell tillgång till mat som intefick samma stöd.Slutsats: Ett flertal olika faktorer påverkar kostvanor och val av livsmedel viddepressiva symtom, men då ämnet är komplext krävs det ytterligare forskning föratt veta om depressiva symtom orsakar dessa faktorer eller om det är dessafaktorer som i sin tur skapar depressiva symtom. / Background: One third of the population will experience depression at some pointin their lives. The three main treatment methods for depression are antidepressantdrugs, psychotherapy and physical activity. There are no treatment options orinformation on how eating habits affects people with depressive symptomsaccording to national guidelines. Nurses will encounter this patient groupwherever they work in healthcare, it is therefore important to understand howeating habits and dietary choices affects patients with depressive symptoms.Objective: Compile scientific articles about which factors affecting eating habitsand dietary choices during depressive symptoms.Methods: Literature study with quantitative approach where 11 scientific articleswere analyzed, coded, categorized, interpreted and discussed in a content analysis.Results: A relationship can be seen between depressive symptoms and alteredbehavior patterns, for example those with severe depressive symptoms are verylikely to emotional eat. There is also a relationship between those with depressivesymptoms and impaired instrumental activity in daily life, which includes simpleeveryday activities such as shopping, preparing and cooking food. A significantrelationship was also shown between depressive symptoms and poorer choice offood, where foods contained a higher proportion of sugar and were more energyrich. People with marginal access to food that received food support had fiftypercent more depressive symptoms than those with marginal access to food thatdid not receive the same support.Conclusion: A number of different factors affects eating habits and dietarychoices during depressive symptoms, but since the subject is complex, furtherresearch is needed to know whether depressive symptoms causes these factors orwhether these are the factors that in turn create depressive symptoms.
7

Arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för personer med Parkinsons sjukdom : - en litteraturöversikt med systematik

Lindström, Malin, Jonsson, Malin January 2020 (has links)
Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom som ofta debuterar efter 65 års ålder. Sjukdomen leder till både motoriska och icke motoriska symtom som kan ge aktivitetsbegränsningar i det dagliga livet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter för personer med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte utfördes en systematisk litteraturstudie. Åtta vetenskapliga studier inkluderades och samtliga genomgick kvalitetsgranskning. Vid analys användes Fribergs (2012) analysmodell. Resultatet presenterades i sex stycken kategorier. Fyra kategorier presenterades utifrån OTIPMs interventionskategorier: kompensation, aktivitetsträning, pedagogisk gruppintervention samt förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner. Två av studierna presenterades för sig då dessa interventioner anpassades efter arbetsterapiprogram. Avslutningsvis presenterades en kategori innehållande en sammanfattning av interventionernas effekter. Resultatet visade att majoriteten av studierna kombinerade flera interventioner utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Sex studier visade signifikanta förbättringar medan två inte visade några signifikanta skillnader i resultatet. Antalet funna studier inom området var begränsat och författarna anser att det behövs fler studier för att undersöka effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid Parkinsons sjukdom.
8

Att leva med systemisk lupus erythematosus : En litteraturöversikt

Sandvold, Rebecca, Yürek, Martina January 2020 (has links)
Bakgrund: Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en sjukdom som varierar i uttryck och allvarlighetsgrad och involverar hantering av många utmanande aspekter vilket kan leda till fysiska och psykologiska konsekvenser och begränsa förmågan att fungera fullt ut i det dagliga livet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med systemisk lupus erythematosus i det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personerna med SLE upplevde känslomässiga besvär som oro, depression och självmordstankar. De upplevde begränsningar i det dagliga livet, minskad självständighet och de lärde sig leva med sjukdomen på olika sätt. Relationer påverkades, det var en börda att förklara sjukdomen, de önskade förståelse, bekräftelse och att få stöd var betydelsefullt. Diskussion: Fynden i resultatet visar vikten av att använda en personcentrerad omvårdnad utifrån tidigare kunskap, erfarenheter och känsla av sammanhang (KASAM) vilket kan underlätta att hantera de negativa konsekvenserna av att leva med SLE, då personen blir bekräftad, förstådd och får omvårdnad efter behov, värderingar och önskemål. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till bättre förutsättningar i omvårdnaden då den tillför ökad kunskap och förståelse om upplevelsen av att leva med SLE. Det behövs ytterligare forskning i omvårdnad med fokus på fördjupad förståelse och kunskap om de varierande negativa konsekvenserna och vilka behov som sjukdomen SLE medför, och belysa vikten av att använda personcentrerad omvårdnad för att främja hälsa och lindra lidandet. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>
9

Arbetsterapeutiska interventioner för äldre i ordinärt boende – en systematisk litteraturstudie

Sparv, Sonja January 2020 (has links)
Introduktion: Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att den äldre befolkningen växer snabbt, vilket beräknas leda till ökade krav inom den kommunala hälso- och sjukvården. Äldre personer som får evidensbaserade rehabiliteringsinsatser kan bibehålla förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed upprätthålla självständighet, minska hjälpbehov och bo kvar hemma längre. Det finns få litteraturstudier som beskriver arbetsterapeutiska interventioner som fokuserar på aktivitet och delaktighet för äldre och vilken effekt dessa har. Syfte: Att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende och syntetisera dess effekter. Metod: En systematisk litteraturstudie med grund i kvantitativ forskning. Litteratursökningen gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och AMED och nio artiklar publicerade mellan 2009-2019 inkluderades i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med narrativ sammanvägning. Resultat: Resutatet sammanfattades under rubrikerna identifierade interventioner och effekt av interventionerna. Analysen av de identifierade interventionerna resulterade i följande kategorier: 1) aktivitetsbaserade interventioner, 2) anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet, 3) klientcentrerade interventioner, 4) förskrivning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter samt 5) handledning och utbildning. Resultaten av interventionernas effekt visade att deltagarna ofta förbättrade sitt aktivitetsutförande i aktiviteter i det dagliga livet. Slutsats: Denna studie tyder på att arbetsterapeutiska insatser i hemmiljö kan bibehålla och förbättra förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed minska hjälpbehov och öka förutsättningar att bo kvar hemma längre. Det behövs flera RCT-studier som påvisar betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och som belyser den arbetsterapeutiska kompetensen i en fungerande och utvecklande äldreomsorg.
10

Effekter av arbetsterapeutiska interventioner för ADL förmåga hos äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas : En litteraturöversikt / The effects of occupational therapy interventions on occupational performance for elderly adults with stroke in rehabilitation stage : a literature review

Söderback, alexander, West, Lucas January 2022 (has links)
Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Page generated in 0.043 seconds