The purpose of the study was to examine preschool teacher’s view of how theguidelines about physical activity in the Swedish curriculum is used in the preschool. Qualitative interviews were used as method and six preschool teacherswith different experience in preschool participated. The interviews where analysed by a qualitative content analysis. The findings show that the preschoolteachers are thinking that they have good conditions to be able to teach thechildren about physical activity. With good conditions they mean that the preschool have a good playground to play in with challenges, close to the woodsand to other preschools. The preschool teachers also thought they had goodconditions because they had some education in physical activity during theirtime as teachers. The findings also show that the guidelines in the curriculumis hard to interpret, they are wide guidelines so they need to be put in to smallerpieces. The preschool teachers also thought that the guidelines were withoutbackground information and which makes them hard to apply in the preschooleducation. The preschool teachers also agreed that they need to be a responsiveteacher to encourage the children to physical activity. The results also show usthat the preschool teachers need more knowledge about how to include children with different disability in the physical activities. / Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på hur de rörelsemålsom finns i förskolans läroplan implementeras i förskolans verksamhet.Kvalitativa intervjuer valdes som datainsamlingsmetod och sex förskolläraremed varierande yrkeserfarenhet deltog i studien. Intervjuerna analyseradesgenom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskollärarna uppgeratt de har bra förutsättningar för att kunna undervisa kring ämnet fysiskaktivitet. Med bra förutsättningar menar de att förskolan har stora utegårdarmed möjlighet till fysisk utmaning och har nära till skog, andra förskolor,lekparker och idrottshallar. Förskollärarna ansåg också att de har braförutsättningar för att de fått en del kompetensutveckling i ämnet. Resultatetvisar också på att de rörelsemål som finns i förskolans läroplan kan tolkas påolika sätt, att de upplevs som ganska stora och kräver att de bryts ner i mindredelar. Förskollärarna ansåg även att rörelsemålen beskrivs utan vidarebakgrund vilket gör dem svårtolkade. Förskollärarna är också överens om attde behöver vara närvarande, lyhörda och delaktiga i aktiviteterna för attuppmuntra barnen till rörelse och fysisk aktivitet. Resultatet visar även attförskollärarna önskar mer kunskap i ämnet fysisk aktivitet och rörelse. Deönskar även mer kunskap i hur de kan inkludera alla barn i aktiviteterna, främsthur de ska kunna anpassa verksamheten så att barn med funktionsvariationerhar samma möjlighet till fysiska aktiviteter som andra barn.

Denna studie har till syfte att synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. I denna kvalitativa studie har vi undersök hur elevhälsan arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Resultatet i denna studie visar att skolor med hjälp av olika strategier och modeller arbetar främjande för att stärka elevernas psykiska hälsa, vilket sker både på organisation, grupp och individnivå. I studien framkommer vikten av att ha kunskaper om det salutogena synsättet, kunskaper om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, stress, ångest, tecken, beteende och stöd samt förmågan att kunna upptäcka ohälsa och sedemera hantera det belyses som viktigt. I studien framkommer vikten av en stark och kompetent elevhälsa vilket är avgörande för psykisk, psykosocial, och specialpedagogisk kompetens i skolan.

Kraven på en likvärdig förskola med hög kvalitet, och därmed förskollärare med hög kompetens, har ökat och dessa krav kan upplevas överväldigande om inte rätt förutsättningar ges. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är kompetensutveckling. Därför riktades denna studie mot förskollärares syn på förutsättningar för kompetensutveckling och specialpedagogens roll i detta arbete. I denna kvalitativa studie har åtta förskollärare intervjuats och dess resultat har sedan analyserats med hjälp av teorin om KASAM. I studiens resultat framträdde förutsättningar såsom den egna viljan, tid, en stabil arbetssituation och att lära på olika sätt, som väsentliga för att förskollärarna skulle kunna öka sin kompetens med hjälp av kompetensutveckling. Dock fanns det ibland brister i dessa förutsättningar, vilket förskollärarna menade kunde innebära dåligt mående och att energi då kan saknas för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling och förändringsarbete. De såg också olika på huruvida de själva hade möjlighet att påverka förskolans faktiska förutsättningar. Vidare bör specialpedagogen enligt studiens resultat vara lyhörd, delaktig och närvarande i verksamheten, för att kunna vara den stimulans som krävs för att en kompetenshöjning ska kunna ske.

Ökade kunskapskrav i skolan har gjort att psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga. I Lgr 11 och Lsär 11 har kraven på de enskilda eleverna ökat vilket medfört att många blivit stressade och mår dåligt i skolan. I läroplanen finns ett demokratiuppdrag och ett kunskapsuppdrag vi ställer oss frågande till hur dessa två uppdrag kan förenas. Lyckas skolan rusta eleverna för samhällets utmaningar? Intresset för vår studie grundar sig i att vi som lärare ofta har mött en osäkerhet, stress och frustration hos kollegor vad gäller planering av hela undervisningsinnehållet. Syftet med den här studien var att fokusera på hur lärare i grundskolan och grundsärskolan arbetar med läroplanens två första kapitel, som handlar om demokrati- och värdegrundsfostran. En kvalitativ forskningsansats har använts och 13 intervjuer med lärare i grundskolan och grundsärskolan har genomförts. Data har tematiserats och analyserats med stöd av teorier om hälsa enligt Antonovsky, det sociokulturella perspektivet samt Bronfenbrenners ekologiska modell. I resultatet presenteras några övergripande teman om skolans huvuduppdrag, styrdokument, värdegrund, kunskap samt värdegrund och kunskap i förhållande till varandra. Resultatet visar att det mätbara kunskapsuppdraget prioriterades före värdegrundsuppdraget trots att det både finns en ambition och en vilja att arbeta med detta så beskriver informanterna samtidigt en osäkerhet och en tidsbrist i genomförandet. En slutsats är att värdegrundsarbetet är viktigt i skolan för en lyckad kunskapsinhämtning. Studien har även visat att det är viktigt att få kunskap i skolan som underlättar för eleverna att klara sig i livet och inte bara för att uppfylla kunskapskraven.

Bakgrund: En stomi är en öppning på magen som avleder avföring eller urin. Att få en stomi kan innebära en stor förändring i personens liv och kan leda till psykosociala problem. Sjuksköterskans roll är att undervisa personer i hanteringen av stomin. Teorin känsla av sammanhang (KASAM) innehåller tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med en stomi. Metod: Resultatet i denna litteraturöversikt har sammanställts utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Tre artiklar med kvantitativ design och 12 artiklar med kvalitativ design. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarnas kvalité granskades samt analyserades fram till kategorier och subkategorier. Resultat: Personer med stomi upplevde att kroppen hade förändrats efter operationen. De upplevde sig mindre attraktiva och minskad sexuell lust. En oro upplevdes över att andra skulle se, höra eller känna lukten av stomin. De kände sig annorlunda och upplevde minskat självförtroende. Utbildning och kommunikation från sjuksköterskan var viktigt för att hjälpa personer att upprätthålla en känsla av kontroll. När personer anpassat sig vid stomin upplevdes inga problem längre. Diskussion: En stomi medför en stor livsförändring för personer samt innebär det att lära sig hantera den nya vardagen. Detta kan kopplas till teorin KASAM som handlar om vikten av att få information, att ha ett starkt stödjande nätverk av familj, vänner och sjuksköterskan samt delaktighet i vården. Slutsats: Sjuksköterskan ska sträva efter att få personen att acceptera sin nya kroppsbild. Det behövs därmed vidare forskning inom ämnet för att utöka sjuksköterskans kunskaper. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Att ha överlevt ett hjärtstopp leder till förändringar i livet. Det finns två typer av hjärtstopp, hjärtstopp som inträffar på sjukhuset och hjärtstopp utanför sjukhuset. Det finns många olika orsaker till hjärtstopp. Sjuksköterskans roll är att stötta patienter och tillhandahålla vård efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av livet efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, baserad på nio kvalitativa artiklar och en mixad metod. Resultat: Totalt har upplevelser från 102 överlevande samlades in. Resultatet visar att överlevarna upplevde osäkerhet, rädsla, men också lycka. Skam, ilska och frustration var också känslor som upplevdes. Livet förändrades drastiskt för många av de överlevande, de var tvungna att plötsligt anpassa sig till en ny livsstil. De överlevande kände också att de fick för lite information om hjärtstoppet och hur tiden efter hjärtstoppet kan vara. Svårigheter med minne och fysiska funktioner var framträdande hos många. Diskussion: Huvudfynden som upptäcktes och diskuterades var: vilka känslor överlevarna upplevde efter hjärtstoppet, hur livet förändras både det negativa och positiva, upplevelsen av brist på information och kroppsliga förändringar diskuterades. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp betyder att stöd från sjukvården behövs, både individanpassad information och möjligheten till kontakt vid frågor, detta för att kunna hantera händelsen och återfå en normal vardag. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Forskning har visat att arbetstillfredsställelse inom vårdyrken kan vara en källa till tillfredsställelse, en indikator på god psykosociala arbetsmiljön, och till och med öka anställdas välbefinnande. Detta i och med vetskapen kring de positiva effekterna av mänskliga möten. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos arbetsterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård i södra Sverige. Examensarbetet genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie, där 51 respondenter deltog genom att svara på enkäten WEMS (Work Experience Measurement Scale). Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade relativt god upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Antalet år på nuvarande arbetsplatsen, antalet yrkesverksamma år och arbetsprocent var demografiska data som inte påverkade arbetsterapeuternas arbetsupplevelser. Slutsatsen visade att respondenterna överlag var relativt nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Förbättringar kan dock göras inom alla områden, framförallt inom tidsupplevelse. / Research has shown that job satisfaction in healthcare professions can be a source of satisfaction, an indicator of a good psychosocial work environment, and even increase employees’ well-being. This can be found in the cognizance about the positive effects that human encounters come with. The thesis aimed to describe the self-perceived psychosocial work environment of occupational therapists in municipal health care in southern Sweden. The thesis was conducted in the form of a quantitative cross-sectional study, in which 51 respondents participated by answering the WEMS (Work Experience Measurement Scale) survey. The result showed that occupational therapists had a relatively good experience of their work and their workplace. The number of years at the workplace, the number of working years, and work percentage were demographic data that did not affect the occupational therapists’ work experience. In conclusion, the respondents were generally satisfied with their work and work situation. However, improvements can be made in all areas, especially within the time dimension.

Vi är två yrkesverksamma pedagoger som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. I vårt arbete har frågor kring lärmiljöns förmåga att möta eleverna legat oss varmt om hjärtat. Utbildningen till speciallärare fördjupade våra funderingar och gav oss anledning att belysa hur lärare och specialpedagoger arbetar för att främja elevers exekutiva förmågor. För att genomföra studien mötte vi 11 informanter i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen analyserades och diskuterades utifrån det teoretiska begreppet KASAM - känsla av sammanhang. Vår insamlade data visar samband mellan att medvetet stödja, avlasta och träna exekutiva förmågor och att nå elevernas utvecklingspotential. Studien ger oss anledning att efterlysa ett kartläggningsmaterial där sambanden mellan lärmiljöns utformning och elevens exekutiva förmågor står i centrum. Vår studie skapade frågan: Kan skolans värld vinna på forskning kring hur stöd för avlastning och träning av exekutiva förmågor påverkar inlärningen hos elever med inlärningssvårigheter?

Sepsis är ett globalt hälsoproblem och en stor del av personerna som överlever får restsymtom som påverkar deras livskvalité. Syftet med denna studie var att sammanställa faktorer som påverkar livskvalitén för personer som överlevt en sepsis. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes där 19 artiklar ur den systematiska litteratursökningen valdes ut för analys. Resultatet visar att faktorer såsom psykiska, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar påverkar personernas livskvalité, då det medför en känsla av att inte vara en fri individ. Andra faktorer som påverkade livskvalitén var förändringar i det sociala livet vilket innebar att personer upplevde en känsla av att inte vara en del av gemenskapen. Detta på grund av att relationer påverkades samt svårigheter att återgå till arbetet. Känslomässiga faktorer som framkom och påverkade personer som överlevt en sepsis var rädsla och oro för att drabbas igen samt existentiella funderingar kring varför just dem drabbats. För att sjuksköterskor ska kunna vara ett sådant stöd till återhämtning som behövs utifrån personernas individuella behov, är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap kring vilka faktorer som påverkar livskvalité för personer som överlevt sepsis. Det är också av stor vikt att möjliggöra tidig upptäckt och adekvat omvårdnad för personer med sepsis. Föreslagna interventioner var arbetsträning, stödjande samtal samt personcentrerad omvårdnad för att stärka empowerment och återhämtning även efter vårdtidens slut. Kvalitativ forskning utifrån personers perspektiv behövs för att öka kunskapen om och möjliggöra en tidig upptäckt och adekvat vård och omvårdnad för personer med sepsis.

Syfte: Syftet är att undersöka hur medarbetarnas välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM) uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA.  Metod: Studien är en kvalitativ studie med kvantitativt inslag. Den tar en deduktiv ansats och utgår ifrån teorierna Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005) och Hofstedes kulturdimensionsteori (Hofstede, 2020) Resultat &amp; Slutsats: Ett starkt samband kan ses mellan en hög känsla av sammanhang (KASAM) och faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med en hög trivsel på arbetsplatsen. Det finns kulturella skillnader mellan de båda länderna som tydligt visar sig i studien, men studien kan inte med säkerhet förankra i vilken grad dessa påverkar resultatet. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till befintlig forskning om välbefinnande samt utvecklar området genom att sammankoppla teorierna KASAM och Hofstedes kulturdimensionsteori i undersökande syfte hur välbefinnande och känsla av sammanhang uppfattas på arbetsplatser i Sverige och USA. Förslag till vidare forskning: Denna studie har använt sig mindre population än önskvärt på grund av begränsningar i resurser. För att säkerställa resultaten behövs en mer omfattande studie. Nyckelord: Känsla av sammanhang (KASAM), Generella motståndsresurser - GMR, Välbefinnande, Kulturdimensionsteori.