Kastsystemet är en del av det indiska samhället samt religionen hinduismen. Numera är rollerna i kastsystemet inte lika tydliga samtidigt som att religionen fortfarande praktiseras. Därför är det intressant att studera hur den religiösa praxisen kan skilja sig, eller inte, mellan brahmin och harijan kasten. Puja är namnet på religiös hängivenhet till Gud i hinduisk tro. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur kvinnor från harijan och brahmin kasten utför sin puja. Forskningsfrågorna är: Vilka skillnader och likheter har kvinnor från harijan och brahmin kasten i praktiken i sin dagliga religiösa ritual på morgonen? Vad ber harijan och brahmin kvinnorna om? Hur utrycker kvinnorna att morgonpuja påverkar dem?  Metoden som användes var kvalitativa observationer och kompletterande intervjuer med kvinnor i områdena Assi och Lanka. Sex kvinnor i harijankastet och sex kvinnor i brahminkastet har observerats när de utförde sin morgonpuja var för sig och intervjuas efteråt. Bilder har tagits för att kunna analysera vad deras altare har för betydelse. Resultatet som presenteras relateras till tidigare forskning och teorierna om: puja, kvinnliga ritualer, Hinduism, kastsystemet, KASAM, Shaktism, Vaishnavism och Shivaism. Kvinnorna i harijankastet visar fler tendenser att tillhöra Shaivism, förutom en person som visade tendenser för att tillhöra Shaktism. I brahminkastet visar de fler tendenser till Vaishnavism. Denna slutsats kommer från artefakter som de har på sina förändringar och vilken gud de ber till först. De i Harijankastet fokuserar mer på rökelse under morgonpuja och kvinnor i brahminkastet, i denna studie, använder flera resurser som att tvätta gudarna med vatten från floden Ganges. Traditionen vidarebefordras av familjen och förändras efteräktenskap. Alla kvinnor i denna studie känner sig lugna efter puja och förklarar känslan som fridfull. De känner att de får sina böner besvarade och får sina önskemål beviljade från gud / gudar. Det är också ett sätt att hantera utmaningar i livet. Detta visar att puja, för alla kvinnor i studien, är en religiös rutin som ger dem lugn och en känsla av sammanhang för deras vardagliga uppgifter och utmaningar, såsom teorin KASAM förklarar som ett slags mentalt immunförsvar. Kvinnorna i brahminkastet ber för att behålla ett stabilt liv, också för saker som världsfred och deras barns framgång i skolan. I harijankastet ber kvinnorna mer mot förändring och hälsa.

Det finns ett stort engagemang för att arbeta ideellt i organisationer i Sverige. Människor ger av sin tid och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att skapa gemenskap och en bra tillvaro för andra människor. Det gör att engagemanget blir positivt för både den fysiska och psykiska hälsan hos ideella arbetaren. Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att arbeta med ungdomar i en ideell organisation och hur detta påverkar ledarnas egen hälsa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex personer som var aktiva inom ungdomsorganisationer valdes genom ett målinriktat urval att delta i studien. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomsledarna engagerar sig för att ha möjlighet att skapa bättre förutsättningar för ungdomar och ge dem en bra tillvaro med vuxna de kan lita på. Genom stöd från kollegor och samarbete mellan organisationer och myndigheter får ungdomsledarna goda förutsättningar för att klara av arbetet. Ungdomsledarna upplever positiva hälsoeffekter av sitt engagemang och en meningsfullhet av arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka variationer kring hur elever förstår vissa matematiska begrepp och vilka strategier de använder för att lösa matematiska uppgifter samt hur de utvecklat denna praktik. Denna kunskap kan vara ett stöd för speciallärare/specialpedagoger i arbetet med att stötta både elever och lärare i den kunskapande processen, både i verksamheten samt vid kartläggning på individ- och gruppnivå. Inledningsvis beskrivs författarnas ingång i ämnet och hur forskning visat att matematiska samtal och ökad kunskap om elevers förståelse av matematik kan leda till bättre anpassad undervisning. I bakgrunden presenteras vidare forskning med relevans för området där två centrala områden är olika sätt att lära och matematikundervisningens utformning och kritiska moment. Metoden i studien är en kvalitativ forskningsmetod, en kombination av semistrukturerad intervju och observation av hur elever i åk 6 beskriver sina strategier när de löser uppgifter inom områdena taluppfattning och aritmetiska operationer samt problemlösning. Resultatet visar på att de intervjuade eleverna använder sig av olika strategier, en del av dem multimodala och att de i olika grad är medvetna om dessa val av strategier. Resultaten analyseras även i relation till en tolkning av Bronfenbrenners ekologiska systemteorin och KASAM. Fokus ligger på hur lärandet påverkas av individ-, micro- och chronoszonen. Subtraktions- och divisionsuppgifter är begripliga, hanterbara och meningsfulla för de flesta. Däremot så sjunker KASAM-värdet för uppgifter med bråk- och decimaltal samt vid problemuppgifter. Detta diskuteras vidare i diskussionen och relateras till viktiga personer och sammanhang som påverkar elevens lärande. Sist presenteras förslag på implikationer av resultatet på hur speciallärare och specialpedagoger kan använda sig av resultatet på individ-, grupp- och organisationsnivå genom en presentation av en utvidgad modell av den didaktiska triangeln och ett förslag på kartläggningsanalys på individ- och gruppnivå. Avslutningsvis föreslås vidare forskningsuppslag om vilken roll specialpedagogen/specialläraren ska spela för att så många som möjligt ska kunna följa den ordinarie undervisningen, då den behöver vara differentierad för att stimulera så många som möjligt.

<p><p>Syftet med denna studie var att undersöka elevers syn på hälsa och hur de upplevde att detta begrepp kom till uttryck i ämnet Idrott och hälsa. Enkätundersökningar genomfördes på två grundskolor i Stockholm. Sammanlagt deltog 219 elever fördelat på 98 flickor och 121 pojkar. Resultatet visar att elever tolkade begreppet hälsa utifrån ett fysiologiskt perspektiv.</p><p>Eleverna svarade att man får hälsa genom att vara aktiv och kroppen mår bra. Vår teoretiska</p><p>utgångspunkt för arbetet var Aaron Antonovskys begrepp KASAM. Teorin innefattade de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menade att teorin förklarade varför människor som utsatts för tragiska händelser ändå höll sig friska. Resultatet visade på en förlegad syn av hälsa hos eleverna. Ur ett historiskt perspektiv kunde detta ses i relation till Lgr62 samt Lgr80. De psykiska och sociala delarna av hälsa nämndes flyktigt i enkätsvaren från eleverna. Resultatet visade att eleverna inte hade den helhetssyn som kursplanen i Idrott och hälsa beskriver. Detta var centrala delar ur vårt resultat.</p><p>Vår slutsats var att ämnets syfte behövde förtydligas för eleverna, vilket kunde leda till att ge dem en ökad förståelse av begreppet hälsa. Ämnets riktiga namn Idrott och hälsa borde användas mer konsekvent istället för de äldre namnen på ämnet så som ”Gymnastik” och ”Idrott”. Vi kom även fram till att media borde vara ett stöd i undervisningen i Idrott och hälsa för att förtydliga begreppet hälsa och skapa en diskussion tillsammans med eleverna om vilken bild media visar upp av hälsa.</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.</p>

<p>The purpose of this study is to look into how detained swedish juveniles, in the ages between 15 an 20, experience time in custody. The primary questions are; To what exctent do juveniles understand their situation? To what exctent can juveniles handle their situation? Do the juveniles find meaning in their situation and if so, what aspects of the detention is considered meaningful? The study is based on seven qualitative interviews with young men detained at a youth custody ward at Kronobergshäktet in Stockholm. The theory used to analyze the interview results is Antonovskys theory of sence of coherence (SOC). A salient feature in the young mens experiences was that all of them had the ability to regard some of the aspects of the detention as meaningful. These positive aspects includes time for reflection and a possibility to break destructive patterns. Further more, it was evident that most of the respondents experienced that their lives contained elements of importance, such as family, education and future goals. Nevertheless, isolation, lack of contact with family and friends, powerlessness and worries about the future, were aspects of the detention that had a negative influence on all of the respondents in variyng degrees.</p>

<p>The aim of my study was to investigate a few young peoples experience of their treatment. The study was qualitative based on interviews with three young persons at the end of their treatment there. The subject was chosen because this kind of youth housing is an interesting alternative to institutional care for young people, despite there is not much known about the results of the treatment. The results were analyzed from earlier research and central concepts from the theory of empowerment and Anton Antonovskys theory about Sense of coherence. The results of this study show that these young peoples are satisfied with their treatment at the youth housing. They felt that a positive change and an improvement of their self-esteem had occurred. Another interesting result of the study shows is that these young people have developed from being a hostile teenager at the edge of a life where they could see no future to living as responsible grown-ups with a much brighter perspective of the future full of hopes and dreams.</p>

<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.</p>

<p>Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen är kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och känslor. Intervjupersonerna valdes med hjälp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgång. Vissa av dem hade anknytningspersoner, medan vissa hade skyddsfaktorer som ledde till att de klarade sig, men Socialtjänsten har inte varit en bidragande faktor till deras framgång. Studien visade även att dessa barn är motståndskraftiga och har många skyddsfaktorer men också djupa sår som lämnat spår i deras inre.</p>