<p>Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.</p><p>Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar. De faktorer som uppfattades som viktiga för en fungerande vardag var en stabil relation med sin boendestödjare som hjälper dem i kontakten med andra människor och myndigheter. Resultatet visade också att intervjupersonerna var osäkra på vad som ingår i deras boendestöd.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor. Framträdande var bland annat att kön och en upplevd trygg ekonomi har stora samband med patienternas känsla av sammanhang. En kortare variant av frågeformuläret har testats och visat sig kunna ersätta den längre varianten utan att det påverkar slutresultatet.</p>

<p>Denna studie handlar om hur djur kan användas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet är att undersöka hur djur kan bidra till människors/klienters utveckling och ”tillfrisknande”. Detta är en kvalitativ studie och informationen är hämtad från sex stycken intervjupersoner från tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes på respektive behandlingshem och vid varje intervju var två intervjupersoner närvarande, alla intervjupersoner var personal på respektive behandlingshem. Gemensamt för alla intervjupersoner var att de jobbade med djur som en del i sin behandling av klienterna.</p><p>I materialet växte tre teman fram dessa är; de trevliga djuren, Läromästare och övningsobjekt och djurens inverkan och påverkan.</p><p>I det första temat betonades vikten av att ha trevligt och roligt tillsammans, djuren sågs som något odelat positivt. Att de används i behandlingen bidrog till att både klienterna och personalen fick miljöombyte och att de fick göra något roligt tillsammans.</p><p>I det andra temat framkom det att personalen ansåg att djuren var ett bra övningsredskap för att lära sig sociala och emotionella verktyg såsom att ta ansvar, att lita på andra, att kommunicera och att känna in och känna av.</p><p>I det tredje temat framkom det att all personal uppfattade att djuren påverkade klienterna bara genom sin blotta närvaro, djurens förmåga att ge kärlek och tröst åt människor är något som gynnar deras klienter.</p><p>Materialet har därefter analyserats utifrån tre olika perspektiv och dessa är; det salutogena perspektivet som innehåller begreppet KASAM, objektrelationsteorin och då framförallt teorin om övergångsobjekt och slutligen Bindningsteorin utifrån hur John Bowlby (Bowlby, 2001) beskriver den. I det första perspektivet, det salutogena perspektivet framkom det att när djur används i behandling har de en hälsobringande (salutogen) effekt på individen. Att öva på färdigheter och förstå hur de används ökar individens känsla av sammanhang (KASAM) och leder i sin tur till en förminskning av individens upplevelse av kaos och stress i dennes liv. I det andra perspektivet, objektrelationsteorin framkom det att djur kan fungera som övergångsobjekt, ett objekt som ger trygghet och stadga för klienter som befinner sig i förändrings- och utvecklingsprocesser. I det tredje perspektivet, Bindningsteorin framkom det att djur kan användas som ett verktyg för klienter när de ska bygga upp sitt förtroende för relationer. Att kommunicera och att ha relationer människor emellan kan alltid innebära en risk för att bli ratad, lämnad och övergiven. Djuren kan erbjuda en positiv start i arbetet att bygga upp förtroendet för relationer.</p>

<p>THE AIM OF THIS STUDY WAS TO INVESTIGATE YOUNG ADULTS EXPERIENCE´ OF RESIDENTIAL TREATMENT. THE STUDY WAS QUALITATIVE, BASED ON INTERVIEWS WITH FIVE RESPONDENTS WHO HAD STAYED AT A TREATMENT HOME FOR A LONG PERIOD OF TIME. THE FOCUS WAS ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCES OF MILIEU THERAPY AND THEIR VIEW ON NORMALITY. THE RESULTS WERE ANALYZED FROM EARLIER RESEARCH, THEORIES FROM SYMBOLIC-INTERACTIONISM AND ANTONOVSKYS´ THEORY ABOUT SENSE OF COHERENCE. THE RESULTS SHOWED THAT THE RESPONDENTS HAD TO EXAGGERATE THEIR DYSFUNCTIONAL BEHAVIOUR IN ORDER TO FIT AMONG THE OTHER RESIDENTS. THE GROUP OF RESIDENTS HAD A MAJOR IMPACT ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCE OF THE STAY. THEY ALSO EXPERIENCED THAT SOCIO-PSYCHOLOGICAL PROBLEMS WERE CONTAGIOUS WITHIN THE GROUP. AFTER THE TREATMENT THE RESPONDENTS FELT MORE SECURE IN THEMSELVES AND HAD A BETTER CONNECTION WITH THEIR FAMILIES. NORMALIZATION THROUGH EDUCATION SEEMS TO HAVE TAKEN PLACE SINCE ALL THE RESPONDENTS EXCEPT ONE ARE INVOLVED IN AN EDUCATION-PROGRAM NOW.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment. Studien har visat att arbetet i sig inte är det viktigaste, utan även den sociala gemenskap som det innebär. Respondenterna beskrev att de både ville ha social gemenskap och vara delaktiga, men uppgav samtidigt svårigheter med socialt samspel och att avläsa sociala koder. Vi har använt teorin KASAM som ett redskap i analysen. Vår studie visade för att ett arbete ska kännas meningsfullt var det viktigt att arbetsuppgifterna motsvarade respondenternas utbildning, kunskaper och erfarenheter och detta uttrycktes på olika sätt. Genom att sprida kunskap om Aspergers syndrom i form av föreläsningar kunde respondenterna även fungera som ett stöd för andra.</p></strong></p>

ABSTRACT Title ”Trying to stay healthy as long as possible and being in motion” Titel ”Försöka hålla sig frisk så länge som möjligt och vara i rörelse” Author Martina Skoglund Institute Institution For Health Science Tutor Konstantin Kougiomtzis Date 2014-06-05 No. of pages 39 Keywords Elder, Health, Healthy aging, Physical activity, SOC Summary Background: Thanks to advances in healthcare recent decades life expectancy have increased steadily. In order not to put pressure on the healthcare service we as a society need to think in terms of salutogenetic and health promotion. Research has shown that physical activity has great effects to healthy aging. Objectives: The purpose of this study was to see what older individuals believe health and physical activity to be, and with the help of questions about SOC interconnect these with healthy aging. Method: To gain knowledge in this area the qualitative method was selected, it provides a deeper understanding. A hand-picked selection was applied and eight individuals were selected for interviews. Result: They define health with good food, exercise, to feel good and having no diseases. Physical activity is moving your body in different ways. They believe circuit training to be a great way to be physically active, with exercises that target the entire body, and your part of a group who can draw strength from each other. Respondents generally have relatively high SOC, high on manageability and meaningfulness and lower comprehensibility. Conclusion: Based on the results and studying of literature the conclusion can be drawn that in order to grow old in a strong and healthy way, physical activity in group are recommended.

Bakgrund: Animal Assisted Therapy (AAT) har i tidigare studier visat sig vara en effektiv metod inom äldrevården och pediatriken för att öka känslan av sammanhang och livskvalité. En person med autism behöver ha en anpassad miljö runtomkring sig för att bibehålla bland annat kognitiva funktioner som i sin tur kan främja hälsa och skapa livskvalité. Ett djur skulle kunna vara ett sätt att anpassa miljön omkring barnet med autism, då det visat sig att djurs närhet har en positiv effekt inom andra vårdområden. Djurterapins huvudområde är att minska sociala, emotionella och kognitiva problem i patientens handlingsplan. När ett barn har någon form av diagnos, blir hela familjen involverad i vården av barnet. Barnet med autism har också särskilt svårt att berätta om sina egna känslor och upplevelser, därför bygger den föreliggande studien på familjernas erfarenheter av djurens betydelse. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter av vilken betydelse djur har för barn med autism. Syftet var också att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie gjordes. Genom att använda sig av inklusionskriterier, exklusionskriterier och limits, valdes elva artiklar ut - nio kvantitativa och två tvärvetenskapliga - och granskades utifrån frågeställningarna som satts upp. Huvudresultat: Resultatet visade att djurterapi har stor betydelse för barnets sociala förmåga. Även positiva resultat sågs angående kommunikation, problemlösningsförmåga, repetativa beteenden, fysisk styrka och motorik. Undersökningsgrupperna var ojämna, då de hade en ojämn könsfördelning. Slutsats: Resultatet visade att djurterapi haft en positiv betydelse för barn med autism och deras sociala liv. Vidare forskning behövs göras för att göra djurterapi till en evidensbeprövad behandlingsform i framtiden. / Background: Previous research has shown that Animal Assisted Therapy (AAT) is an efficient method to increase the Sense of Coherence and Quality of Life in pediatric- and geriatric care. A person with autism needs to have an adapted environment to maintain cognitive functions which can promote health and promote Quality of Life. In this case, animals could be a means to create environmental adaptation for a child with autism, since animals have proven to have a positive effect on patients in other areas of care. The main purpose of the AAT is to reduce social, emotional and cognitive problems in the care-plan of the child. When a child has some kind of diagnosis, the whole family gets involved in the caring process. The child with autism also have difficulties to share feelings and life experiences. Therefore the present study is based on the experience of families regarding the importance of animals. Aim: To describe families experiences of the importance of animals for children with autism. The aim was also to describe the methodological aspect study group in the included articles. Method: A descriptive literature study was conducted. By using inclusion- and exclusion criterias and limits, eleven articles were chosen – nine with quantitative approach and two with interdiciplinary approach – and were reviewed on the basis of the chosen questions. Main result: The result has shown that AAT is of great importance for the childs social abilities. Also, positive results were shown in communication, problem solving skills, repetative behaviour, physical strength and motor skills. The study groups were uneven, as they had a gender bias. Conclusion: The results showed that AAT have had a positive effect for children with autism and their social life. More research is needed to make AAT an evidential form of treatment in the future.

Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande pojkars erfarenhet av att leva och flytta från ett HVB i en svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som tidigare har varit placerade på HVB. Resultaten visade att genom placering på HVB gavs respondenterna möjlighet att träffa andra ensamkommande som befinner sig i en liknande situation, vilket skapade en känsla av trygghet. Studien visade vidare att stöttning av personal på boendet under place-ringen och i förberedelserna för att flytta från HVB och bli självständiga vuxna, var mycket betydelsefullt. Studien visar att respondenterna i stort haft en positiv upple-velse av att ha varit placerade på HVB. / The purpose of this qualitative study was to investigate unaccompanied minors ex-perience of living and moving from a group home in a Swedish municipality. Semi-structured individual interviews were conducted with five individuals who previ-ously have been placed in a group home. The results showed that through placement in the group home the respondents had an opportunity to meet other unaccompanied minors and share a similar situation, which created a sense of security. The results showed further that received support from the staff, during the placement and in preparations to move from the group home and become independent, was of vital importance. The results indicate that the respondents experienced the time they spent in the group home in a positive way.

Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för många, om än inte alla, med obotliga sjukdomar, att kunna tillbringa sin sista tid i hemmet. Hemmiljön ger förutsättningar för gemensamhet och jämlikhet där både patienter och närstående kan utföra vardagliga aktiviteter tillsammans som förut.  Närstående tar där ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter. Tidigare studier har visat att närstående lider av både fysisk och psykisk ohälsa. Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna för att förbättra livskvalitet hos patienten och även kunna erbjuda stöd till närstående. Syfte:Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet vid livets slutskede. Metod:En litteraturöversikt har genomförts med tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing &amp; Allied Health och publicerades mellan 2006–2016. Analysen av artiklarna har skett genom att söka likheter och skillnader enligt Fribergs (2012) metod. Resultat: Resultaten framställdes i tre huvudteman: närståendes upplevelser av att ta ansvar i omvårdnaden, närståendes upplevelser av sin tillvaro och närståendes upplevelser av stöd från hälso- och sjukvårdpersonalen. En del närstående beskrev att det kändes naturligt att vårda sin familjemedlem. Andra upplevde att det förväntades av dem att kliva in och ta ansvar i vårdarrollen både från den sjuke familjemedlemmen och från vårdpersonalen. De beskrev att de upplevde detta som ett stort ansvar och en börda. Närståendes tillvaro speglades av maktlöshet, osäkerhet och rädsla. De använde sig av olika strategier för att hantera sin situation och för att finna mening i det som skedde. En del närstående uppskattade hjälp och stöd från vårdspersonalen medan andra såg brister i hjälpinsatser och bemötande. Diskussion:Författarna diskuterade metodens styrkor och svagheter. Med Antonovskys modell för känsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk referensram och Katie Erikssons konsensusbegrepp ”människan” diskuterades resultatet mot bakgrund av litteraturöversikten. Författarna fann att närstående behövde information och kunskap för att uppfatta och begripa sin situation. Stöd och resurser var av stor betydelse för att kunna hantera sin situation och finna mening i sin tillvaro. Därutöver diskuterades närståendes meningsskapande i vårdarrollen. / Background: The technological development has made it possible for many people with incurable diseases to spend their last days at home. The home creates solidarity and equality where both patients and relatives can perform everyday activities together as before. Relatives take a great responsibility with varied tasks in the care for their ill family member at home. The role of the nurses working at the palliative care unit, based on the four cornerstones, is to be able to improve the quality of life of the patient, but also to offer support to the relatives. Aim: To describe the relatives’ experiences of caring for a family member at home at the end of life. Method: A literature review was performed with ten qualitative research articles. The articles retrieved from databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing &amp; Allied Health, and published between 2006 and 2016. The analysis of the articles has been done by searching the similarities and differences according to Friberg`s (2012) method. Results: The result is presented in three main themes: The relatives’ experiences of taking responsibility of the care, the relatives’ experiences of their own life situations and the relatives’ experiences of the support they get from health care professionals. Many relatives described that it is natural to provide care for their family members. Some felt that they were expected to step in and take responsibility over the caregiving role both by the patient and the nursing staff. They expressed that they felt a huge responsibility and burden. The feelings of the relatives were characterised by powerlessness, insecurity, incompetence and apprehension. They used different strategies to deal with and to find a meaning in their situations. Many of them appreciated the help and support they got from the health care professionals, while others perceived that there was a lack of help and supportive approach. Discussion: The authors discussed the strengths and weaknesses of the method. The results were discussed with the help of Antonovsky's model of sense of coherence (SOC) and Katie Eriksson’s “human” consensus concept. Relatives need information and knowledge in order to grasp and comprehend their situations. Support and resources are of a great importance for the relatives to be able to deal with their situations and find a meaning to understand the situation that they are involved in. Additionally, relatives´ creations of meaning in their caring roles were discussed.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som leder till total förlamning av kroppens viljestyrda muskulatur och döden inom några få år medan medvetandet behålls opåverkat under hela sjukdomsförloppet. Det bidrar till ett fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande hos patienten. För att kunna erbjuda rätt stöd till patienten bör sjuksköterskan ha en ökad kunskap och förståelse kring hur patienter med ALS upplever livet med sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats utifrån självbiografier som belyser personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Vid analys av självbiografierna användes en innebördsanalys. Resultat: Efter analys framträdde fem teman som belyser hur individer kan uppleva sitt liv med ALS. Det framkom i resultatet att trots förluster, sorg, ovisshet och lidande så kunde informanterna ändå acceptera, hantera och finna mening i sin sjukdom. Slutsats: Att drabbas av ALS medför ett existentiellt lidande hos patienten. Det är viktigt som sjuksköterska att ge rätt stöd och individanpassad information för att kunna ge vägledning genom hela sjukdomsförloppet vilket skapar möjligheter att främja begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och välbefinnande hos patienten. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a motor neuron disease that leads to total paralysis of the body's involuntary muscles and death within a few years, while consciousness is retained unaffected throughout the course of the disease. The disease contributes to physical, psychological and existential suffering. In order to offer the right support to the patient, the nurse should have a greater knowledge and understanding of how patients with ALS experience life with their disease. Purpose: To describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is based on a qualitative approach based on autobiographies that illuminate people's experience of living with ALS. To analyze the autobiographies the authors in the foregoing study used a significance analysis. Results: Five themes appeared after analyses which illustrate how individuals can experience life with ALS. It emerged in the results that despite the losses, sadness, uncertainty and suffering the informants could still accept, manage and find meaning in their illness. Conclusion: To suffer from ALS causes an existential suffering. It is important as a nurse to provide the right support and personalized information to provide guidance throughout the course of the disease, creating opportunities to promote manageability, meaningfulness and well-being for the patient