Syftet med studien är att undersöka vilka hinder skolkuratorer ställs inför när det gäller att förebygga psykisk ohälsa och vilka strategier de använder i arbetet med att ge stöd till eleverna i skolan. Syftet är även att undersöka hur samverkan mellan skolkuratorer och lärare ser ut när det gäller arbetet mot psykisk ohälsa. Studien är genomförd utifrån kvalitativ insamlingsmetod där jag genomför fem semistrukturerade intervjuer för att sedan granska resultatet utifrån en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som används är KASAM och systemteori. Resultatet visade att skolkuratorer möter hinder i form av tidsbrist, alltför stort fokus på åtgärdande arbete och lärarnas brister i kunskap om psykisk ohälsa och psykosociala perspektivet. Strategier som används är att lyssna, inte döma, relationsbyggandet med elever och validering och normalisering kring elevernas känslor. Resultatet visar även att fler skolkuratorer upplever samverkan som bristande på grund av kommunikationsbrist, lärarna prioriterar undervisning samt deras brister i kunskap om psykisk ohälsa och det psykosociala perspektivet. / The purpose of the study is to investigate what obstacles school counselors face when it comes to preventing mental illness and what strategies they use in the work of providing support to students in school. The purpose is also to investigate what collaboration between school counselors and teachers looks like when it comes to work against mental illness. The study is conducted based on qualitative collection method where I conduct five semi structured interviews and then review the results based on a thematic analysis. The theoretical basis of this study is KASAM and system theory. The results showed that school counselors face obstacles in the form of lack of time, too much focus on remedial work and teachers’ shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective. Strategies used are listening, not judging, building relationships with students, and validating and normalizing students’ emotions. The results also show that more school counselors perceive collaboration as lacking due to lack of communication, teachers prioritize teaching and their shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective.

Syfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare tolkar begreppet hälsa i läroplanen och hur de upplever att undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Vad undervisar lärare om gällande hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad har idrottslärare för synpunkter om hälsa i hälsoundervisning? Vilka möjligheter och svårigheter upplever idrottslärare i att undervisa om hälsa? Metod Genom semistrukturerade intervjuer har fem idrottslärare intervjuats. Respondenterna jobbade på olika områden i Sverige. Två av de jobbar i Göteborg på högstadiet, resterande jobbar i Stockholm på gymnasiet. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka resultaten i förhållande till KASAM. Resultat Respondenterna hade olika upplevelser gällande tolkning av styrdokumentet och därav skilde sig häsloundervisningen från lärare till lärare. Vissa lärare var positivt inställda på att styrdokumentet var tolkningsbar då de upplevde en frihet för att kunna forma undervisningen i relation till deras tolkning. Slutsats Baserat på respondenternas utsagor framkommer otydlighet inom läroplanenvilket i sig inte behöver vara något negativt utan att undervisningen istället kan formas utefter deras tolkningar. Det önskas däremot lite mer konkreta exempel på vad hälsa kan vara både psykiskt och socialt. Den fysiska aspekten upplevs vara lättare att undervisa i eftersom läroplanen berör alla delar som tillhör den fysiska aspekten. / The purpose of the study is to investigate how teachers interpret the significance of health in physical education and whether teachers experience difficulties in teaching the subject and how they manage these difficulties. Through semi-structured interviews, five sports teachers were interviewed. The respondents worked in different geographical areas in Sweden. Two of them were working in Gothenburg at the primary school-level, while the remaining were working in Stockholm at high school-level. The study presents the teachers' general experiences about how it feels to teach health within physical education. The analysis was done by interpreting the results in relation to KASAM. The respondents had different experiences regarding the interpretation of the curriculum, thus the teaching differed from teacher to teacher. Some teachers were pleased that the curriculum allowed them the freedom to be able to interpret the guidelines to suit their teaching methods. Based on the respondents’ feedback, it became clear that the syllabus contained ambiguity which in and of itself was not necessarily negative but rather it enabled the teacher to tailor the course to his or her own interpretations. However more concrete guidelines of what constitutes health both physically and mentally were desired. The physical aspect was considered easier to teach because the syllabus is more oriented towards physicality.

The aim of this master’s thesis is to interview school staff and pupils’ experiences and opinions of the FMS model in health prevention and promotion in one upper secondary school. This master´s thesis is based on qualitative data from three interviews, one individual interview with the principal of the school, and two focus interviews where there were one group from the school staff and one group with pupils. A semi-structured interview method was used. The interviews were recorded and transcribed word by word and analyzed with a qualitative content analysis. The analysis determines a theme where it was shown that FMS was a “Support for a meaningful school day and a better health”. The result contained two categories: Society accountableness and Content. The result show that FMS was a significant tool for both the principal, students and school staff. FMS made sure that the students got the possibility to work with structure and routine within their health work. Furthermore, FMS created relationships between both school personal as well as among students. In addition, FMS increased consciousness around health from a holistic perspective and created clarity around a good health. One important part of working with FMS was collaboration. In addition, the students wished that the school had an even bigger focus on health and helped them be free from performance anxiety. Moreover, the students had a wish about more health focus in school overall and they also wished for the FMS to be without encumbrance in the future. Their opinion today was that the students compared their results.    The FMS online tool, lifestyle plan, was easy to understand and work with.

I denna studie beskrivs och tolkas det egna musikskapandets betydelse och innebörd för människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Urvalet har varit målstyrt på så sätt att vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som skapar egen musik och någon gång i livet sökt hjälp i vården för sin psykiska ohälsa. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning på området samt följande teoretiska verktyg: KASAM och empowerment. Vår studie visar att musikskapande kan resultera i ett ökat socialt kapital och en ökad känsla av sammanhang och gemenskap för intervjupersonerna. Studien visar även att musikskapandet kan fungera som en aktiv motpol till isolering och passivitet, då musikskapandet bidrar till att individen börjar aktivera sig och söka nya vägar i livet. Tillägnandet av musikskapande har även visat sig ha en terapeutisk och självstärkande funktion för samtliga intervjupersoner, då de genom musikskapandet kan få större förståelse för sig själva och känna att de bemästrar någonting. Slutligen visar studien att det egna musikskapandet kan bidra till en ökad känsla av mening och riktning i livet.

Den här studiens syfte är att undersöka subjektiva upplevelser av mottagen vägledning hos ungdomar i nian till trean på gymnasiet. Studiens frågeställningar är: Hur upplever ungdomar mottagen vägledning samt hur upplever ungdomar mottagen vägledning ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien bygger på tre gruppintervjuer där semistrukturerade intervjuer används. Det empiriska underlaget analyseras med hjälp av två teoretiska ramverk bestående av Antonovskys KASAM -teori samt System Theory Framework. Resultatet visar bland annat att ungdomarna anser att kommunikation påverkar relationen mellan ungdomar och studie- och yrkesvägledare vilket har konsekvenser för hur vägledning upplevs. Ungdomar vill känna delaktighet i sin vägledning och bli sedda som kompetenta. Känslan av tillhörighet med vägledaren beskrivs som viktig. Bristande engagemang från vägledaren upplevs av några ungdomar som rasism. Relevant information under vägledningssamtal påverkar upplevelsen av vägledning, en bristande kommunikation vid vägledning kan istället bidra till ökad oro. / The purpose of this study is to examine the subjective experiences on received guidance among adolescents in ninth grade to third year of high school. The research questions of the study are: How do adolescents experience received guidance, and how do they experience received guidance from an equity perspective? The study is based on three group interviews using semi-structured interviews. The empirical data is analyzed using two theoretical frameworks consisting of Antonovsky's KASAM theory and the System Theory Framework. The results show that the adolescents believe that communication influences the relationship between them and the career guidance counselors, which has implications for how guidance is perceived. Adolescents want to feel involved in their guidance and be seen as competent. The sense of belonging with the counselor is described as important. Some adolescents perceive a lack of engagement from the counselor as racism. Relevant information during guidance sessions affects the experience of guidance, while poor communication during guidance can contribute to increased anxiety.

Covid-19 pandemin var något som ingen var förberedd på skulle inträffa. Det innebar ett snabbt smittspridningsförlopp till världens länder och samhällena fick omedelbart ställa om på grund av restriktionerna som följde. Arbetsplatser och utbildningsinstitutioner blev beordrade att arbeta hemifrån i den mån det var möjligt, vilket innebar en plötslig omställning till distansstudier för studenter på högskolor och universitet. Studiens syfte var därför att beskriva hur studenters känsla av sammanhang och förutsättningar för lärande har påverkats av de ofrivilliga distansstudierna under covid-19 pandemin. Det framgår även vilka studiestrategier studenterna nyttjat under distansundervisningen. Teorierna som användes vid tolkning av resultat, var det sociokulturella perspektivet på lärande samt hälsoteorin KASAM, eller ”känsla av sammanhang” som den även benämns. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att studenterna har olika uppfattningar om hur distansen påverkat dem i olika aspekter, både positivt och negativt. Studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansundervisningen tyder på ett förändrat lärande. Genom att beskriva studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansen kopplat till både lärande och hälsa kan slutsatser dras om nödvändiga åtgärder för utbildningsinstitutioner som en guide eller hjälp för att främja välbefinnande och lärandet för studenter. Det bidrar även till att studien är relevant ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. / The covid-19 pandemic wasn´t something anyone could have prepared for. The global spread of the infection forced countries to make drastic changes. Workplaces and educational institutions were ordered into work from home policies, to the extent possible, which in turn had a sinificant impact on remote learning for students at universities and colleges. The intention of this study was to describe and document experiences of connection and prerequisities to their learning, and how they were affected by the involuntary restrictions brought on by the covid-19 pandemic. The study grounds in two theories and students chosen learning strategies during the distance courses will be presented. The teories used to interpret the result of the study are the social cultural perspective on learning and health theory SOC, also referred to as ”sense of coherense”. The data for the study was collected through semistructured interviews. Two focus group interviews alongside four individual interviews were analyzed using utilizing qualitycontent analysis. The result showed different experiences among the students, both positive and negative that had impact on them during distance studies with a general result that the ability for learning had changed. The result may offer ideas to necessary measures for educational institutions and guidence to help promote wellbeing and learning strategies for students. Since the study´s linked to both health and learning provides relevance for the health pedagogical perspective.

Abstract Background: The population has become more sedentary. Studies among the elderly in care homes have a sedentary lifestyle and move too little. Sedentary behavior is associated with unhealthy and a risk factor for disease and mortality. There is not enough knowledge and understanding of sedentary behavior. Aim: To highlight the elderly’s experience of sedentary, in care homes. Methods: A qualitative method was used. Seven semi-structured interviews were conducted by one interviewer. The study participants consisted with men and women over the age of 85. Four care homes in Central Sweden have participated. Data were analyzed with qualitative content analysis, yielding two themes and five categories. Results: Experience of sedentary was positive related to enjoyment and balance between rest and activity. Experience of sedentary was negative related to not being busy and consequences of sedentary lifestyle and aging. Maintaining functional ability and a sense of meaning, using strategies and adapting to sedentary lifestyle, access to social interaction and health-promoting environment influenced the experience of sedentary.  Conclusions: Sedentary behavior was naturally related to age and the experience of sedentary varied. It is necessary to account for differences in values and expectations towards sedentary behavior. The result may contribute with increased understanding and knowledge of the elderly’s experience of sedentary during the time in care homes. It would be interesting to follow how the experience of sedentary changes before and after moving into care homes. The result can contribute to future research by highlighting the positive health effects of sedentary behavior even for those who cannot be physically active. / Sammanfattning Bakgrund: Befolkningen har blivit alltmer stillasittande. Studier påvisar att äldre inom särskilt boende har en mer stillasittande livsstil och rör på sig för lite. Stillasittande beteende är förknippat med ohälsa och ökad risk att drabbas av sjukdom och dödlighet. Det finns otillräcklig kunskap och förståelse för stillasittande. Syfte: Att belysa äldres upplevelse av stillasittande, inom särskilt boende.  Metod: Metoden har en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts av en intervjuare. Studiedeltagarna bestod av män och kvinnor över 85 år. Fyra kommunala särskilda boende i Mellansverige har medverkat. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket gav två teman och fem kategorier. Resultat: Positiv upplevelse av stillasittande var relaterat till att njuta och balans mellan vila och aktivitet. Negativ upplevelse av stillasittande var relaterad till att inte vara upptagen och konsekvenser som uppstod till följd av stillasittande och åldrande. Att bibehålla funktionsförmågan och känsla av meningsfullhet, använda strategier och anpassa sig till stillasittande livsstil, tillgång till social interaktion och hälsofrämjande omgivning påverkade upplevelsen av stillasittande. Slutsats: Stillasittande var naturligt relaterat till åldern och upplevelsen av stillasittande varierade. Skillnader i värderingar och förväntningar gentemot stillasittande förekommer. Studien anses bidra med ökad förståelse och kunskap för äldres upplevelse av stillasittande under tiden de bor på särskilt boende. Det vore intressant att studera och följa hur upplevelsen av stillasittande förändras innan och efter inflytt till särskilt boende. Resultatet kan bidra till kommande forskning genom att belysa positiva hälsoeffekter av stillasittande för de som inte kan vara fysiskt aktiva.

Vad är det som gör att kvinnor attraheras av män med kriminella anknytningar, och vad får dessa kvinnor att kvarstå i förhållandet trots att de upplever fysisk och psykiska påfrestningar? Samspelet mellan våld och kärlek är inte ett nytt fenomen, men som kan leda till olika typer av problematik. Teoretiskt sett baseras studien på ett psykologiskt perspektiv och belyser konceptet av stigma, KASAM och PTSD. Vidare  beskrivs dessa teorier baserat på materialet från intervjuerna, där resultaten analyseras utifrån behandlarna som dagligen arbetar och träffar kvinnor med denna typ av utsatthet.  Resultatet visar utifrån behandlarnas möten med kvinnor vikten att skapa en trygg miljö och en känsla av trygghet för att kunna arbeta kring behandling av trauma. Resultaten indikerar att dessa utsatta kvinnor upplever stress och en hög nivå av ångest, detta indikerar att det finns ett behov av att visa stöd utifrån KASAM och empowerment. Behandlarna belyser att psykisk stress inkluderar skuld och skam samt att de påverkar själva förbättrings vägen samt att det leder till återfall, vidare hur det komplicerar vägen till tillfrisknande från trauma. Det är viktigt att uppmärksamma medvetenhet och stöd till de våldsutsatta kvinnor och på så sätt främja en hälsosam tillfrisknande. Studien belyser de motgångar som behandlarna möter i sitt arbete med dessa kvinnor samt vikten av att kunna balansera mellan stöd och respekt för dessa kvinnor som lever i förtryck. / What is it that makes women attracted to a person with criminal connections, and that they stay in the relationship despite experiencing mental and physical stress? The interplay between violence and love is not a new phenomenon, but which can often lead to various types of problems. Theoretically, the study is based on a psychological perspective and highlights the core concepts of stigma, KASAM and PTSD. Furthermore, these theories are discussed based on the interview material, where the results are analyzed based on the work of staff who work daily to meet and treat women in this type of vulnerability. The results show how the participating women and employers working with these types of issues emphasize the importance of creating a safe environment and a strong sense of belonging in order to be able to talk and work towards healing from their traumas. The results indicate that these women experience stress and a high level of anxiety, this indicates that there is an underlining of need to offer support based on KASAM and empowerment. The workers highlighted that psychological stresses includes guilt and shame and the way it interrupts the healing processes and often leading to relapse, furthermore how it complicates the path to recovery from trauma. It is important to raise awareness and support these women, this way it promotes a healthy recovery. The study highlights the challenges that the staff faces, and how important it is to be able to balance between the support and respect for the women living in exposure.

No description available.

Syftet: Studiens syfte var att synliggöra vilken forskning som fanns beträffande NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) -diagnos, stress och psykiska besvär i relation till specialpedagogiska perspektiv. Studiens design var en systematisk litteraturstudie. Forskningsfrågorna är utformade i avsikt att undersöka om och hur NPF-diagnos, stress och psykiska besvär kan påverka och relatera till varandra. Om högt upplevd KASAM (Känsla av sammanhang) kunde ge livskvalitet åt unga med NPF-diagnos i stress, därtill ifall ett förebyggande och hälsofrämjande arbete utav elevhälsan kan hjälpa unga med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär och således på vilket sätt. Teoretisk ram: I databearbetningen använde vi en hermeneutisk ansats. För att beskriva påverkan eller relationen mellan NPF-diagnos, stress och psykiska besvär har vi använt oss av det patogena synsättet. Vi valde att använda ett salutogent synsätt samt känsla av KASAM för att uppmärksamma faktorer som kan bidra till hälsa. För att analysera relationen mellan studien och det specialpedagogiska fältet använde vi specialpedagogiska perspektiv. Metod: Den forskningsdesign vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie med inspiration och delar av metoderna meta-etnografi samt SMART. Resultat och Analys: Resultatet visar att NPF-diagnos, stress och psykiska besvär påverkar varandra men i kombination med varandra hittar vi ingen forskning. Högt upplevd KASAM kan ge livskvalité för barn och ungdomar med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete av elevhälsan kan hjälpa barn och unga med NPF-diagnos, stress och psykiska besvär men studien synliggör avsaknad av metoder och i vilken utsträckning. Slutsats: Barn med NPF-diagnos kan uppleva stress mer intensivt. Det är svårt att veta vilken beståndsdel av NPF-diagnos, stress eller psykiska besvär som påverkar vilken. Livskvalité utgår från fyra faktorer, fysisk, psykisk, social och miljömässig. Studien visar att NPFdiagnos, stress och psykiska besvär påverkar varandra på olika sätt och främst negativt. Högt upplevd KASAM kan ge högre livskvalité. / Purpose: The purpose of the study was to clarify what research exists regarding ND (neuropsychiatric disorder) -diagnosis, stress and psychological problems in relation to special educational. The study design was a systematic literature review. The research questions are designed with the intention of investigating whether and how ND-diagnosis, stress and psychological problems can affect and relate to each other. If highly experienced KASAM (Sense of connection) could provide quality of life for young people with a ND-diagnosis under stress, in addition if preventive and health promotion work from Student health (Elevhälsan) can help young people with a ND-diagnosis, stress and psychological problems and therefore in what way. Theoretical framework: In the data processing we used a hermeneutic approach. In order to describe the impact or the relationship between NDdiagnosis, stress and psychological problems, we have used the pathogenic approach. We chose to use a salutogenic approach and feeling of KASAM to draw attention to factors that can contribute to health. To analyze the relationship between the study and the special education field, we used special education perspectives. Method: The research design we used was a systematic literature study with inspiration and parts of the methods meta-ethnography and SMART. Results and Analysis: The results show that ND-diagnosis, stress and psychological problems affect each other, but in combination with each other we find no research. Highly experienced KASAM can provide quality of life for children and young people with an ND-diagnosis, stress and psychological problems. A preventive and health-promoting work of Student Health can help children and young people with a diagnosis of ND, stress and psychological problems, but the study highlights the lack of methods and extent. Conclusion: Children with an ND-diagnosis can be able to experience stress more intensely. It is difficult to know which component of the ND-diagnosis, stress or psychological problems affects which. Quality of life is based on four factors, physical, psychological, social and environmental. The study shows that ND-diagnosis, stress and psychological problems affect each other in different ways and mainly negatively. Highly experienced KASAM can provide a higher quality of life.