Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

This study is about preschool teacher´s children´s groups experience of large children´s grups in preschool and what it´s concequences. In my view there is little research on the subject of large children´s groups in preschool and therefore I want to contribute with knowledge. I have studied how preschool teachers decribe their experiences and reactions, children´s reactions and educational consequences of large groups. To find answer to the questions, I chose qualitative interviews and these were conducted with five preschool teachers. In order to investigate how preschool teachers experience the phenomenon, I have used Antonosky´s theory and a central concept that I have used is sense of coherence.The results showed that the impact of stress on preschool teachers varied depending on the sense of coherence they experienced. It was found that the preschool teachers  were affected by stress through emotions of frustration, inadequacy, fatigue and that they could not do what they planned. When I aksed what could be donet o make it better, the answer was that number of children in the child group should decrease. / Den här undersökningen handlar om förskollärares upplevelser av stora barngrupper i förskolan och vad det får för konsekvenser. Jag anser att det finns för lite forskning kring ämnet stora barngrupper i förskolan och vill därför bidra med kunskap om det. Jag har undersökt hur förskollärare beskriver sina egna upplevelser och reaktioner, barnens reaktioner och pedagogiska konsekvenser av stora barngrupper. För att undersöka dessa frågor så blev metodvalet kvalitativa intervjuer och dessa genomfördes med fem förskollärare. För att jag ska kunna undersöka hur förskollärare upplever stora barngrupper så har jag använt mig av Antonovskys teori och ett centralt begrepp som jag har använt mig av från honom är en känsla av sammanhang. Studien visade att påverkan av stress hos förskollärare varierade beroende på hur känsla av sammanhang som de hade. Det framkom att förskollärarna upplevde stress genom känslor av frustration, otillräcklighet, trötthet och att de inte hinner göra det som de har planerat. När jag frågade vad man skulle kunna göra för att det ska bli bättre var ett genomgående svar att antalet barn i barngruppen borde minska.

Psykosocial arbetsmiljö är något som påverkar oss alla i vårt dagliga yrkesliv. Vår undersökning syftar till att studera just den psykosociala arbetsmiljön som avdelningschefer upplever på Högskolan Dalarna. Studien är en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarundersökning som man fyllt i på Högskolan Dalarna. Semistrukturerade intervjuerna är 5 till antalet och tjänar till att få mer djup i undersökningen. Intervjuerna genomfördes på plats och kommer att vara anonyma. Den insamlade data från medarbetarundersökningen kommer att testas mot KASAM teorin. Undersökningen påvisar att den generella psykosociala arbetsmiljön på Högskolan Dalarna är bra hos avdelningscheferna. Undersökningen påvisar även att kvinnors psykosociala arbetsmiljö var lite bättre än männens på Högskolan Dalarna. Undersökningen påvisar att det är främst inom KASAM-byggstenen hanterbarhet som Högskolan Dalarna har en utvecklingsresa att göra. / The psychosocial work environment is something that affects all of us in our daily working life. Our study will seek to look at the psychosocial work environment for departments heads at Dalarna University. The studies method is a combination of both questionnaire survey of the psychosocial work environment sent to all department heads and semi-structured interviews with five of the department heads. The collected data will be tested against both KASAM theory and gender perspective theory. The study shows that according to our research the psychosocial work environment is in general good at Dalarna university. The study also shows a difference between the genders in how they experience their psychosocial work environment. Women are happier in their work environment than men. Women find that they receive more help from their colleges and department heads than men do. The research points to a few number of areas where improvements are needed to make the psychosocial work environment better at Dalarna University.

Previous research and media portray students' image of what health is. The purpose of this study is to investigate how students who have experience of going to leisure centers view the concept of health. To achieve the purpose of the research study, a qualitative study was conducted using semi-structured interview methods. Furthermore, the results will be analyzed on the basis of Antonovsky's theory of KASAM comprehensibility, meaningfulness and manageability. The results show that students have knowledge about health, however, a limited picture of what health means. The students describe health as mainly physical activity with emphasis on the fact that it is not good to sit still too much. The conclusion is that the students have a picture of health where practical elements are dominant and where theoretical elements shine with their absence. The study also shows that time, resources and committed staff should be set aside to clarify the concept of health in the after-school center. The results of the students' answers indicate that they have a limited knowledge of the concept of health and the conclusion of the study is that the students consider that the teaching in after-school centers is unclear many times. / Tidigare forskning och media skildrar elevernas bild av vad hälsa är. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever som har erfarenhet av att gå på fritidshem ser på begreppet hälsa. För att uppnå syftet med forskningsstudien har en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjumetoder genomförts. Vidare kommer resultatet att analyseras utifrån Antonovskys teori om KASAM - begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Resultatet visar att eleverna har kunskap om hälsa, dock en begränsad bild av vad hälsa innebär. Eleverna beskriver hälsa som främst fysisk aktivitet med betoning på att det inte är bra attsitta still för mycket. Slutsatsen blir att eleverna har en bild av hälsa där praktiska inslag är dominerande och där teoretiska inslag lyser med sin frånvaro. Studien visar också att det bör avsättas tid, resurser och engagerad personal för att tydliggöra begreppet hälsa i fritidshemmet. Resultatet av elevernas svar pekar på att de har en begränsad kännedom om hälsobegreppet och slutsatsen av studien är att eleverna anser att undervisningen inom fritidshem är otydlig många gånger

Denna kvalitativa studie har till syfte att öka förståelsen kring tjänstemännens egen upplevelse om sin arbetsmiljö inom socialförvaltningen, och de möjliga risker som arbetsmiljön kan komma att innefatta. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer som kom att tematiseras och presenteras i resultatet. Det resultat som framkommit i studien presenteras genom tre teman; Förväntning och verklighet, Samverkan samt Utveckling. Det finns delar som socialförvaltningens tjänstemän upplever vara påtagligare än andra, och det är de riskfaktorer som kom att belysas genom dessa teman. Riskfaktorerna som framkom var dock inte de som förväntades enligt forskningsgenomgången, utan det påvisades finnas större betydelse av de interna faktorerna (strukturer, handlingsplaner, samverkan med mera) än det tidigare förväntade externa faktorerna (möten med klienter, politiska beslut med mera). Detta gjorde att det finns ett större intresse för vad vidare forskning kan komma att finna utifrån förutsättningen av de inre påverkningarna hos socialförvaltningen. Den teori som studien använt sig för att tolka resultatet om framgång och ett hållbart arbetssätt för socialförvaltningens tjänstemän är det salutogena perspektivet samt arbetets förutsättning utifrån KASAM. / The purpose of this qualitative study is to increase the understanding of the employees' own experience of their work environment in the social administration, and the possible risks that the work environment may include. The study was conducted with semi-structured interviews that came to be thematized and presented in the results. The results obtained in the study are presented through three themes; Expectation and Reality, Collaboration and Development. There are parts that social service officials find to be more evident than others, and these are the risk factors that were highlighted through these themes. However, the risk factors that emerged were not those expected according to the research review, but the internal factors (structures, action plans, collaboration, etc.) were found to be more important than the previously expected external factors (meetings with clients, political decisions, etc.). This meant that there was a greater interest in what further research might find based on the assumption of the internal effects of social management. The theory that the study used to interpret the results of success and a sustainable way of working for social service officials is the salutogenic perspective and the work's premise based on KASAM.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions. Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.

The aim of this study was to describe and analyze how elderly care staff in two municipalities, one bigger and one smaller, works to notice mental illness amongst elders, as well as how to relate loneliness to mental illness. Apart from that- we also want to describe how the elderly care staff work to provide solidarity and psychological wellbeing among the elderly.    Through previous research we have found out that mental illness is a comprehensive problem amongst elders. Yet there is a big lack of research. In order to achieve the aim of the study we used seven semi structured interviews which is based on qualitative methods. Apart from that we used theoretical perspectives like KASAM, identity and loneliness to analyze the results. The results of this study show that existential and relational loneliness is one of the main causes of mental illness. Also, lost identity and reduced community are fundamental factors to mental illness.    At last, the study shows that more knowledge and therefore more resources are needed for the staff to provide psychological wellbeing among the elderly.

Tidigare forskning gällande enhetschefer i socialtjänstens arbetssituation och hur de själva upplever den är begränsad, varpå ytterligare studier behövs. Studiens syfte är att undersöka enhetschefers upplevelse av stöd i sitt chefskap inom socialtjänsten, samt vilken inverkan det har på upplevelsen av att kunna hantera sitt arbete. Frågeställningar: Vilken typ av stöd erbjuds och efterfrågas av enhetscheferna i deras uppdrag inom socialtjänsten? Vilken typ av stöd använder sig enhetscheferna av i sitt arbete? Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har genomförts via en kvalitativ intervjustudie utifrån ett explorativt subjektivt icke-sannolikhetsurval med åtta handplockade respondenter. Det empiriska materialet analyserades utifrån den tidigare forskningen och Antonovskys salutogena synsätt och teori KASAM. Det empiriska materialet visade på en hög arbetsbelastning och brister i stöd från de organisatoriska stödfunktionerna och brister i stöd från chefer, vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Dock visade det empiriska materialet till skillnad från den tidigare forskningen, att enhetscheferna inom socialtjänsten upplevde att de hade koll eller kontroll på sitt arbete och att de upplevde att de har möjlighet att påverka arbetet både nedåt och uppåt i organisationen. Dessutom visade det empiriska materialet på att enhetscheferna upplever sitt arbete som meningsfullt på flera olika plan. Utifrån en analys med hjälp av tidigare forskning och Antonovskys salutogena synsätt och KASAM, visade enhetscheferna på en hög grad av meningsfullhet och begriplighet i förhållande till sitt arbetsliv, vilket även leder till en hög grad av hanterbarhet, via stark motivation till att skaffa sig de resurser som behövs för att kunna nå sina mål. Bristen på resurser i form av organisatoriskt stöd har de istället funnit i kollegialt stöd och tidigare erfarenheter. Enhetschefernas höga grad av KASAM och upplevelse av att ha det stöd som de behöver, leder således till en upplevelse av att kunna hantera sitt arbete på ett tillfredsställande sätt på den positiva sidan av graden av hälsa – ohälsa. / Previous research on first-line managers in the social services work situation and how they themselves experience it is limited, whereupon further research is needed. The aim of the study is to investigate first-line managers experience of support in their management within the social services, as well as the effect it has on the experience of being able to manage their work. Questions: What kind of support is offered and requested by the first-line managers in their assignment in social services?  What kind of support do first-line managers use in their work? The study is based on a social constructivist theoretical perspective and has been conducted via a qualitative interview study, based on an exploratory subjective non-probability sample with eight hand-picked respondents. The empirical material was analyzed based on the previous research and Antonovsky's salutogenic approach and theory KASAM. The empirical material showed a high workload, lack of support from the organizational support functions and lack of support from managers, which match the previous research. However the empirical material, unlike the previous research, showed that the first-line managers in the social services feels that they have control over their work and that they feel that they have the opportunity to influence the work both downwards and upwards in the organization. The empirical material also showed that the first-line managers perceived their work as meaningful on several different levels. Based on an analysis using previous research and Antonovsky's salutogenic approach and KASAM, the first-line managers showed a high degree of meaningfulness and comprehensibility in relation to their working life, which also leads to a high degree of manageability via strong motivation to acquire the resources needed to achieve their goals.  Because of the lack of resources from organizational support, they have found support in colleagues and previous experience instead. The high degree of KASAM and the experience of having the support they need, leads to an experience of being able to manage their work satisfactorily on the positive side of the degree of health – ill health.

Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.

Bakgrund: En av fem vuxna lever med kronisk smärta runt om i världen. I Sverige uppgår siffran till 20–35% av befolkningen. Kronisk smärta kostar det svenska samhället miljardbelopp årligen och förlusten för den enskilda patienten är hög. Konsekvenserna som följer patienten är många relaterat till både fysisk och psykiskt lidande, därför kan känslan av sammanhang ses som en möjlighet att hantera kronisk smärta Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av hur kronisk smärta påverkar det dagliga livet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på 14 artiklar med kvalitativ design, vilka analyserades med hjälp av Friberg (2017) fem analyssteg. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Det nya begränsade livet (Att leva i den lidande kroppen, Att leva i skuggan av psykisk ohälsa, Att stå utanför livet som pågår), samt Det nya jaget med nya utmaningar (Att inte bli tagen på allvar, Att tappa sin värdighet, Att hitta nya strategier och Att acceptera sin situation). Slutsats: Litteraturöversikten visar behovet av större kunskap och förståelse för patienter som lever med kronisk smärta. Sjukvården upplevdes inte möta behovet av tillräcklig information, diagnos samt icke farmakologiska smärtinterventioner. Framtida forskning bör kartlägga patienternas behov i den dagliga livsföringen för att kunna nå en tillfredställande omvårdnad och behandlingsstrategi. / Background: One in five adults' lives with chronic pain around the world. In Sweden, the figure is 20-35% of the population. Chronic pain costs Swedish society billions annually and the loss for the individual patient is high. The consequences are many related to both physical and mental suffering therefore, the sense of coherence can be seen as an opportunity to deal with chronic pain Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of how chronic pain affects daily life. Method: A literature review was conducted based on 14 articles with qualitative design which were analyzed using Friberg (2017) five analysis steps. Results:The analysis resulted in two themes; The new limited life (To live in the suffering body, To live in the shadow of mental illness, To stand outside the life that is going on), and The new self with new challenges (Not to be taken seriously, To lose their dignity, To find new strategies and To accept their situation. Conclusion: The study shows the need for more knowledge and understanding for patients who experience chronic pain. Healthcare was not perceived to meet the need for adequate information, diagnosis, and non-pharmacological pain intervention. Future research should identify patients' needs in daily living to achieve acceptable nursing and treatment strategy.