Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur behandlare inom olika professioner använt sig av hästunderstödd terapi, som en del av en terapeutisk behandling. Detta för att se om behandlarna kunde märka en förändring hos deltagaren. Examensarbetet baserades på kvalitativ metod där fyra telefonintervjuer genomförts med personer som arbetar med hästar i terapeutisk behandling. Resultaten visade att behandlarna upplevde att hästarna kunde hjälpa till med samspelet mellan behandlare och deltagare. Det framkom att behandlarna upplevde att det skedde genom ett icke-verbalt deltagande från hästen i samspel med behandlaren och den som deltog. Deltagarna fick en möjlighet att skapa mening med hjälp av vardagliga rutiner och strukturer. Del kunde känna tillit till andra, samt började våga skapa relationer med andra människor vilket gav en känsla av förhållande till samhället. Samtliga behandlare menade att det var svårt att avgöra vad som hade skapat en förändring. Gemensamt var behandlarnas upplevelse av en positiv förändring hos flertalet av deltagarna. / This bachelor thesis analyses the use of horse-assisted therapy amongst mental health practitioners within multiple sectors. The aim was to establish whether a change could be detected in participants. Adopting a qualitative approach the research was mainly conducted through four semi-structured interviews with equine-assisted therapy practitioners. The results show that the practitioners believe the horses improve the interactions between the practitioners and participants. The practitioners believe this improvement is due to the non-verbal participation of the horse in interface with the practitioner and participant and that the horses increase the participants’ trust in others as well as their confidence when establishing relationships with others. The participants gained an opportunity to create meaning within their lives through everyday routines, structures and feel a sense of context. Some of the practitioners struggled to identify what causes the change but recognised a positive change in the majority of participants.

Purpose: The aim of this study have been to examine barriers and success factors for how international collaboration affect HR employees sense of coherence and self-efficacy and the resulting effects. Method: The study is based on an abductive approach and the research questions have been answered with a qualitative method. The data on which the results of the study is based were collected by conducting semistructured interviews. Interviews was conducted with HR people in five international organizations and a thematic analysis method was applied. Results: The results show that there are several different success factors and barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. Technology, physical meetings, leadership and culture, structure and roles of the employees have been identified as the most important success factors. Culture, time and distance are barriers to international collaboration leading to a sense of coherence and self-efficacy. The result also shows that the relationship between international collaboration, a sense of coherence and self-efficacy leads to several different effects, such as increased work performance, motivation and job satisfaction. These effects result in an increased motivation to collaborate across national borders. Theoretical implications: The study contributes theoretical implications to SIHRM research by studying international collaboration from a new perspective. The study contributes to an increased understanding of which factors enable or prevent international collaboration to affect HR employees' sense of coherence and self-efficacy. The study also contributes with an increased understanding of how the effects of the association can positively promote the HR function's international collaboration. Practical implications: The study can be used as a framework for HR employees and managers as well as other individuals who collaborate across national borders. It can contribute with an understanding of which factors enable or prevent collaboration to affect a sense of coherence and self-efficacy. / Syfte: Denna studie har ämnat undersöka vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar att internationell samverkan kan påverka HR-medarbetares känsla av sammanhang och självtillit samt vilka effekter det kan resultera i. Metod: Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod. Datan som ligger till grund för studiens resultat samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Vid datainsamlingen undersöktes fem internationella organisationer med respondenter som har en befattning inom HR och en tematisk analysmetod tillämpades vid sammanställningen av resultatet. Resultat: Resultatet visar att det finns olika framgångsfaktorer och barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit.  Teknologi, fysiska möten, ledarskap och kultur samt HR-funktionens struktur och medarbetarnas roller har identifierats som de viktigaste framgångsfaktorerna. Kultur, tid och avstånd utgör barriärer för att internationell samverkan ska leda till en känsla av sammanhang och självtillit. Resultatet påvisar också att sambandet mellan internationell samverkan, en känsla av sammanhang och självtillit leder till flera olika effekter, som en ökad prestation, motivation och arbetstillfredsställelse. Dessa effekter resulterar i en ökad vilja hos HR-medarbetarna till att samverka över nationella gränser. Teoretiska implikationer: Studien bidrar med teoretiska implikationer till forskningen inom SIHRM genom att studera internationell samverkan ur ett nytt perspektiv. Studien bidrar till en ökad förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller hindrar att samverkan ska bidra till en känsla av sammanhang och självtillit för medarbetarna inom HR-funktioner. Studien bidrar även med en ökad förståelse för hur effekterna av sambandet kan främja HR-funktionens internationella samverkan positivt. Praktiska implikationer: Studien kan användas som ett ramverk för HR-medarbetare och chefer samt andra individer som samverkar över nationella gränser. Detta genom att det kan bidra med en förståelse för vilka faktorer som främjar eller hindrar att samverkan kan påverka en känsla av sammanhang och självtillit.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar med barn- och ungdomsärenden, upplevde stödet från Barnahus. Socialsekreterare verkar enligt forskning under pressade arbetsförhållanden, vilket kan bidra till sjukskrivningar samt svårigheter att rekrytera och bibehålla personal. Som stöd i den rättsliga hanteringen av arbetet finns bland annat Barnahus; en verksamhet där ett flertal myndigheter samverkar. Målet är att erbjuda ett bemötande anpassat efter behov till de barn som misstänks ha varit utsatta för våldsbrott eller sexuella övergrepp. Mot denna bakgrund, och med KASAM som den teoretiska utgångspunkten, genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från ett urval kommuner i Mellansverige. Resultatet påvisade att flertalet deltagare upplevde stödet från Barnahus som välfungerande. Dock framkom missnöje riktat mot andra samverkanspartners inom Barnahus, vilket enligt deltagarna behöver åtgärdas för att på ett adekvat sätt kunna möta behoven hos de barn som aktualiseras inom socialtjänsten. / The purpose of this study was to examine social worker’s experience of the staff support received from Barnahus. Recent research stated that social workers are suffering due to pressurised working environments, which can lead to difficulties with sick leave and a high staff turnover. Barnahus can be summarized as a place where concerned authorities are interoperating for the benefit of children who have been subject to violence or sexual abuse. They also offer support for social workers concerning the legal handling of said children. The study consists of semi-structured interviews with six social workers from different councils in mid Sweden. KASAM was used as the theoretical frame. Results showed that a majority of the participants were satisfied with the support. However, concerns about other authorities within Barnahus were raised. According to the participants these concerns need to be addressed in order to meet the needs of the children more effectively.

Människors hälsa är viktigt vilket syns tydligt i forskning samt i de folkhälsomål som är uppsatta för Sveriges folkhälsoarbete. Ett utav folkhälsomålen innefattar arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. På arbetsplatsen finns olika faktorer som påverkar vår hälsa och välbefinnande. I forskning om chefer ligger stort fokus på chefers förutsättningar samt att chefers välbefinnande kan smitta av sig på arbetsplatsen samt på medarbetarna. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv belysa hur chefer uppfattar att de arbetade hälsofrämjande på arbetsplatsen för såväl sina medarbetare som sig själva. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten finner vi i hermeneutiken och studien baseras på semistrukturerade intervjuer som metod. Vårt resultat visar att chefer använder hälsofrämjande verktyg på arbetsplatsen men att tiden är en begränsande faktor - medarbetarna får högsta prioritet och sjuknärvaro för chefen blir ett resultat av detta. Resultatet visar vidare att lärande och kompetensutveckling har positiv inverkan på hälsan men att detta inte föreföll sig helt självklart. Vår slutsats är att chefer är i behov av stöd och kunskap i hälsofrämjande arbete för att gynna hälsan, lärande och utveckling. / Human health is important, which is evident in research and in the public health goals set for Sweden's public health work. One of the public health goals includes work, working conditions and work environment. There are various factors that affect our health and well-being in the workplace. In research on managers, there is a great focus on the conditions of managers and that the well-being of managers can be contagions in the workplace and on the employees.The aim of this study is to investigate from a pedagogical perspective how managers apprehend that they work health promotion at the workplace for both their employees and themselves. The theory of science is found in hermeneutics and the study is based on semi-structured interviews as a method. Our results show that managers use health-promoting tools at the workplace, but that time is a limiting factor - employees thus get the highest priority and sickness presence for the managers is a result of this. The result shows that learning and developed competence have positive impact on health, but that this did not seem completely obvious. Our conclusion is that managers are in need of support and knowledge in health promotion work to promote health, learning and development.

Nedanstående systematiska litteraturstudie är en studie av forskning rörande hemmasittarproblematik i grundskolans senare skolår. Syftet för studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vilka arbetssätt och förhållningssätt som aktuell forskning lyfter fram som framgångsfaktorer för att bryta hemmasittarproblematik och främja närvaro och motivation hos elever i grundskolans senare år i riskzon för permanentad frånvaro och utebliven gymnasiebehörighet. Därtill är syftet att via en syntes av litteraturstudien visa på en möjlig arbetsgång för arbetet, inspirerad av relationell pedagogik och KASAM, med tonvikt på språklig tillgänglighet, samt att klargöra vilken roll specialläraren med inriktning språk-, läs och skrivutveckling kan ha i detta arbete, utifrån frågeställningen: Hur beskriver aktuell forskning beprövade tillvägagångssätt och framgångsfaktorer i arbetet med att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik i grundskolans senare år? Hur förhåller sig dessa forskningsrön till KASAM? Hur kan en syntes av dessa rön och KASAM användas för att bidra till en helhetsförståelse av studerad problembild? Hur kan en sådan syntes sammanfattas i en möjlig arbetsgång? Hur kan speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling med utgångspunkt i dessa arbetssätt och framgångsfaktorer arbeta med motiverande, aktiverande och delaktighetsskapande insatser för att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik, i en språkligt tillgänglig lärmiljö, där eleven uppmuntras att aktivt delta i samtalet kring sin utbildning? I analysen av 9 studier framkom sju olika teman i arbetet med vald elevgrupp. Dessa teman har analyserats utifrån en relationell ansats och infogats i en analysram, i form av KASAM, en teori kring hur tre kritiska faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samverkar för att betinga individers resurser för att hantera svårigheter och utmaningar. Studiens mål är en analys av hur anpassningsarbete och stödinsatser kan arrangeras för att skapa optimala förutsättningar för skol-återgång och fungerande skolgång för studerad elevgrupp. Framkomna teman i analysen är: tidig kart-läggning, snabba insatser och samarbete med elevhälsan, fysisk lärmiljö, skolan som social mötesplats, språklig tillgänglighet och språklig inkludering, studie- och yrkesvägledarens roll, delaktighet, inflytande och individualisering, schemaläggning. I analysen påvisades en tydlig samverkan mellan olika teman i höjandet av KASAM, på ett sätt som tydliggör vikten av djupgående kunskaper om elevens helhetssituation och behov i skolmiljön, vikten av samarbete med elevhälsan och studie- och yrkesvägledare, vikten av arbetet med språklig tillgänglighet samt vikten av delaktighetsskapande samarbete med elev och vårdnads-havare. Tre teman löpte genom samtliga KASAM- faktorer, och framstod genomgående som centrala för höjandet av KASAM: tidig kartläggning, snabba insatser, samarbete med elevhälsan, delaktighet, inflytande och individualisering samt språklig tillgänglighet och språklig inkludering. Dessa teman, konstaterades det, kan ses som grundläggande vid arbetet med samordnade insatser för studerad elevgrupp. / Focus of current systematic review is on research regarding students with ESL (Early School Leaving) related problems in later years of elementary school. The aim is to, through a systematic review, examine research based working methods to counteract ESL and promote attendance and motivation in later years of elementary school, targeting permanent absence and risk of not achieving secondary competence. A further aim is to, through a synthesis of the results of the systematic review, propose a possible working procedure for this process, inspired by relational pedagogy and KASAM, emphasizing linguistic availability, describing the role of a remedial teacher with the specialized working field linguistic-, reading- and writing development in the process. How are proven methods and success factors in the halting/prevention of ESL in later years of elementary school described in research studied? How are these findings related to KASAM? How can a synthesis of research-based methods and success factors and KASAM contribute to an overall understanding of the problem studied? How can such a synthesis be summarized into a working procedure? How can a remedial teacher, with specialized working field linguistic-, reading- and writing development, work to motivate and activate students, increasing their involvement, identifying measures to halt or/and prevent protracted problematic absence in later years of elementary school, all in a linguistically available learning environment, encouraging the student to participate actively in a dialogue concerning her/his education? In the analysis of 9 studied works of research 7 themes were extracted. The themes were analyzed and merged into a theoretical frame, KASAM, a theory based on three critical factors: comprehensibility, manageability and meaningfulness, interacting in the creation of individual ability to cope with problems and challenges. The aim is an analysis of how the process of creating school adjustments and supportive structures could be outlined to create best possible conditions for return to and consistent attendance at school for the group of students studied. The themes presented are Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Physical learning environment, Social interactions at school, Linguistic availability and linguistic participation, The role of the careers officer, Participation, influence and individualization, and Timetabling. The analysis concludes an intricate synergy between the themes, in theory raising the level of KASAM, highlighting the importance of thorough knowledge of the students ́ situation and needs, the significance of cooperation with the students ́ health group, the benefits of cooperation with a careers officer, and the importance of linguistic availability and close collaboration with student and legal guardian. Three themes emerged as especially important for all KASAM factors: Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Linguistic availability and linguistic participation and Participation, influence and individualization. These themes are identified as crucial for support of the group of students studied.

Socialsekreterarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning har i flera år uppmärksammats i hopp om förbättring. Detta kan man finna i mängder forskningsstudier och andra rapporter, både från idag, tio år tillbaka och längre. Mot bakgrund av detta är syftet med föreliggande studie att undersöka hur socialsekreterare med beteendevetenskaplig- och socionominriktad utbildning ser på sin arbetsbelastning. Huvudfråga delas in i två subfrågor; hur utbildningar har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning samt hur arbetsbelastningen hanteras på plats i yrket- med fokus på beteendevetare och socionomer. Ingen tidigare forskning finns att hitta riktad mot dessa examenstyper och mer forskning krävs för att belysa skillnader vad gäller socialsekreterarnas utbildningsbakgrund i denna fråga. Fokus riktas mot att skapa en djupareförståelse för om de skiljer sig åt mellan de två utbildningsbakgrunder med hänsyn till ovannämnda två forskningsfrågor. För att kunna utföra denna undersökning så har semistrukturerade intervjuer används med åtta deltagare sammanlagd; fyra är av respektive utbildning. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod och resulterade i två teman. Under vardera tema identifierades även subteman. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att arbetsbelastningen är hög men hanterbar. Samtliga informanter beskriver att utbildning inte har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning i det kommande yrkeslivet, dvs inga strategier eller verktyg till hur man kan gå tillväga har informerats om i utbildningen- oavsett utbildningsbakgrund. Fyndet med studien vad gäller hantering av arbetsbelastning på plats i yrket visar sig vara att samtliga informanter är ense om tillvägagångssättet för hur man kan hantera detta stressmoment. Studien bidrar med en ökad förståelse vad gäller vikten av att upplysa om hanteringsstrategier i utbildningen samt att stöd och samverkan i yrkeslivet är en viktig resurs för att bibehålla motivationen och arbetsglädjen på arbetsplats. Inte minst sin psykiska hälsa. / The work environment and workload of social workers has been a topic of conversation for many years, in hopes of improvement. Several studies and reports written on the matter, both recent and older that dates back ten years and more bears evidence of this. With this as a notion, the purpose of this study is to determine how social workers with an education in behavioural science and in social work view their workload. The main inquiry here is divided into two parts:In what way has the social workers education prepared them in handling workload? And how is the workload handled onsite in the workplace- primarily focusing on people with an education in behavioural science and social work. No previous research can be found focusing on these types of degrees and more research is needed to examine the differences between social wokers' educational backgrounds in this issue. The focus is to create a deeper understanding of whether there is a difference between the two educational backgrounds in this issue. To perform this study, qualitative research was used with a semi-structured interview and with a total of eight informants. Four informants from each educational background. The data gathered was analysed with a thematic analysis method and resulted in two different themes. Under each of the separate themes, different subthemes were also identified. The results shows that all participants experience that the workload is high, but manageable. All participants express that their education has not prepared them to manage workload in the coming profession –regardless of their previous education. The findings in this study in regards to handling workload, is shown to be that all participants are in agreement in how to deal with the stress that the occupational workload induces. This study contributes an increased understanding as to the weight of proper information regarding stressmanagement strategies for people undertaking an education or training in this field. It also highlights the importance of collaboration in the workplace to maintain motivation and morale among staff. Especially in regards to the mentalhealth of the workers.

No description available.

Det finns begrensad forskning kring äldre individers upplevelse av deras fysiska aktivitet under covid-19 pandemin. Arbetets syfte var därför att undersöka och beskriva upplevelsen av den fysiska aktiviteten hos äldre individer under covid-19 pandemin. I studien användes kvalitativ metod med individuella intervjuer där deltagarna var bosatta i två olika tätorter i Västra Götalands län (Sverige). Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades, vilket resulterade i en huvudkategori och två underkategorier. Huvudkategorin: "Fysisk aktivitet - värdefullt och genomförbart under pandemin" visade att fysisk aktivitet genom promenader varit betydande för deltagarna samt att de hade kunnat fortsätta med sina promenader under pandemin. De två underkategorierna: "Hälsofrämjande promenader i social gemenskap" och "Funktionell träning och inarbetade rutiner" visade att promenader var hälsopromotivt och att inarbetade vanor kring fysisk aktivitet var en nyckelfaktor för att hålla i gång under pandemin. / There is limited research on older individuals`experience of their physical activity during the covid-19 pandemic. The aim of this study was therefore to investigate and describe the experience of the physical activity of older individuals during the covid-19 pandemic. The study used a qualitative method with individual interviews where the participants lived in two different urban areas in Västra Götaland County (Sweden). The interviews were transcribed, coded and analyzed, resulting in one main category and two subcategories. The main category: "Physical activity - valuable and feasible during the pandemic" showed that physical activity through walks was significant for the participants and that they could have continued with their walks during the pandemic. The two subcategories: "Health-promoting walks in social community" and "Functional training and established routines" showed that walking was health-promoting and that establishing habits around physical activity were a key factor to maintain movement during the pandemic.

Studien byggde på en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av tio medlemmar vid ett fontänhus, som är en social verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att studera om känslan av sammanhang kan upprätthållas när en social verksamhet ställer om från fysisk till digital interaktion, samt se om gemenskap och delaktighet består i medlemskapet.Den insamlade empirin bearbetades i en tematisk analys med förutbestämda kategorier.Resultatet visade att den digitaliserade omställningen både möjliggör och begränsar medlemmarnas aktivitetsnivå. Trots att den fysiska verksamheten är stängd upplever en del av medlemmarna att de är mer aktiva än innan omställningen. Delaktigheten visade sig vara beroende av aktivitetsnivån. Vidare visade resultatet att digitaliseringen skapar ojämna villkor att delta.Slutsatsen är att den digitala interaktionen kan upprätthålla en känsla av sammanhang och gemenskap, men att den inte kan ersätta den fysiska verksamhetens betydelse.Att arbeta för att öka hanterbarheten av den digitala interaktionen för verksamhetens medlemmar, kan vara en lärdom att ta med till framtida utmaningar. / The study was based on a case study with semi-structured interviews of ten members at a fountain house, which is a social activity for people with mental illness. The purpose of the study was to study whether the sense of context can be maintained when a social activity changes from physical to digital interaction, and to see if community and participation consist in membership.The collected empirical data were processed in a thematic analysis with predetermined categories.The results showed that the digitized conversion both enables and limits the members' activity level. Even though the physical activity is closed, some of the members feel that they are more active than before the changeover. Participation was found to be dependent on the level of activity. Furthermore, the results showed that digitalization creates uneven conditions for participation.The conclusion is that digital interaction can maintain a sense of context and community, but that it cannot replace the importance of physical activity.Working to increase the manageability of digital interaction for business members can be a lesson to be learned for future challenges.

The purpose of this study is, with help from KASAM, to describe how preschool teachers work with physical activity. The study consists of qualitative interviews made with eight preschool teachers from three different preschools. A qualitative content analysis was made of the collected data that showed that all preschool teachers were in agreement that physical activity is something that should be a high priority and that physical activity supports not just children’s physical growth but also their social growth. Despite this result the study also shows that the knowledge about the importance of physical activity differ between the preeschool teachers. The results of the study also emphasise that there is a higher chance of the children to spontaneously start physical activities on their own than it is that the teachers conduct a pre planned activity. The ongoing pandemic was also stressed as something that has a negative impact on the possibility to carry out different types of physical activity.  The conclusion of this study shows that there must be a balance between material resources and preschool teachers knowledge about physical activity. If physical activities is going to be joyful and creative learning, the preschool teacher need to understand the importance of physical activity but also feel that it is meningful for themselves. / Syftet med studien är att utifrån KASAM beskriva hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet. Studien består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som är genomförda på tre olika förskolor i en och samma kommun. Utifrån en innehållsanalys av den insamlade datan framkom det att alla förskollärare var överens om att fysisk aktivitet är något som bör prioriteras i förskolan då det främjar inte bara den fysiska utvecklingen men även den sociala utvecklingen hos barn. Trots ovannämnda resultat påvisas det även att förskollärarnas kunskap kring varför fysisk aktivitet är viktig skiljer sig åt. Resultaten påvisade även att det sker mer spontan fysisk aktivitet än planerad, samt att den pågående pandemin genom olika restriktioner och rekommendationer har försvårat möjligheterna till att genomföra fysiska aktiviteter.  De slutsatserna som dras utifrån studiens syfte och resultat är att det måste finnas en balans mellan materiella förutsättningar och förskollärarens kunskap kring fysisk aktivitet. Förskolläraren måste även ha en förståelse för varför fysisk aktivitet är viktigt men även känna att det är meningsfullt för att det på ett lustfyllt och lärorikt sätt ska genomföras i verksamheten.