<p>Isberg, A. & Lidén, S. (2008). <em>KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. </em>Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p> </p><p>Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa. Då psykisk ohälsa tenderar att öka växer behovet av hälsofrämjande åtgärder. I och med detta ville vi studera om KASAM- livsfrågeformulär kunde användas som intervention vid psykisk ohälsa. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Fyra deltagare med psykisk ohälsa har fyllt i KASAM- livsfrågeformulär samt intervjuats med syfte att undersöka om KASAM- livsfrågeformulär inneburit en förändrad förståelse för deltagarnas livssituation. Resultatet visar att deltagarna upplevde att KASAM- livsfrågeformulär inneburit nya reflektioner över sig själv och sin livssituation.</p>

<p>Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås.</p> / <p>When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.</p>

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emotionellt och självstärkande stöd. För att kunna skapa mening krävs också utrymme för existentiella frågor, egna känslor samt en huvudsaklig sysselsättning. Dessa måste tillskrivas ett värde för att KASAM ska kunna uppnås. / When denied the right to a permanent residence permit, a refugee can, for various reasons, be forced to lead a life in hiding. A common reason for this is the fear of what awaits in the country of origin. As a result, the “denied” chooses to proceed into a life without access to any societal rights rather than return home. The lack of organized support in such a situation contributes to difficult material, physical as well as psychological consequences. The manner each individual has of handling these are highly dependent upon their reasons for fleeing, as well as the support they receive. To achieve a broader understanding of a life in hiding, the factors that influence the manner the affected refugee can handle, as well as create meaning and content in his/her situation, have been investigated. Subsequently, the following questions were asked: 1) which factors are described as significant in regards to the refugee’s ability to handle a life in hiding? 2) In which ways do these factors affect the refugee’s ability to handle his/her everyday life? 3) How is the support of the social network described, and in which ways can this support help create a meaningful existence? 4) Are there any patterns to be found in the narratives of the informants that can contribute to a meaningful existence? In this study, a qualitative method was used comprising semi-structured interviews with three refugees having lead lives in hiding. Interview questions were developed using the study’s theoretical framework, consisting of logotherapy, KASAM and social support. As these perspectives were combined, social support proved to be an important component in both logotherapy and KASAM. The study concluded that practical circumstances, a social network as well as the “outlook on life” were essential to enable the creation of meaning in the hidden individual’s life. Close relationships were demonstrated as the most vital aspect, as they offer emotional, social as well as self-strengthening support. In addition to this, personal feelings, existential questioning and a primary occupation are needed to create meaning. These must be valued as important to achieve KASAM.

Isberg, A. &amp; Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrågeformulär som intervention vid psykisk ohälsa. Högskolan i Gävle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.   Tidigare studier visar samband mellan KASAM, Känsla av sammanhang och människors upplevda hälsa. Då psykisk ohälsa tenderar att öka växer behovet av hälsofrämjande åtgärder. I och med detta ville vi studera om KASAM- livsfrågeformulär kunde användas som intervention vid psykisk ohälsa. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Fyra deltagare med psykisk ohälsa har fyllt i KASAM- livsfrågeformulär samt intervjuats med syfte att undersöka om KASAM- livsfrågeformulär inneburit en förändrad förståelse för deltagarnas livssituation. Resultatet visar att deltagarna upplevde att KASAM- livsfrågeformulär inneburit nya reflektioner över sig själv och sin livssituation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande. Vändpunkterna har dock varierat i uttryck och har kunnat bestå av såväl en händelse eller ett möte. Vidare konstaterar författarna att självbilden har haft stor inverkan på ungdomarnas möjlighet att både hantera vändpunktssituationer samt på motivation till studier och att relationer med faktorerna vägledning och respektfullt bemötande varit avgörande för steget vidare mot sysselsättning. / This study aimed to investigate how school drop-outs describe their way back to any type of occupation. The authors carried out a qualitative study with interviews based on an interview guide to be able to answer the studies questions at issue, with the intention to capture knowledge about the young adults’ opinion concerning turning-points and the meaning of self-image and relations in the surroundings. In a total, four interviews were carried out with young adults in the ages of 17-20 years, whom had dropped-out of high-school but were, at the time of the interviews, back in some kind of occupation. The authors used previously published science articles, along with the theoretical perspective of symbolic interactionism and KASAM to analyze the data. The result of this study showed that all of the young adults had experienced some kind of turning-point during their way back to an occupation, which they found to be substantial. There were some variations in how these turning-points occurred; they turned out to be an event as well as a meeting. Further on, the authors has found that self-image have had a great effect on the young adults´ possibilities to handle turning-point situations, as well as their motivation for studies, and that relations with factors of guidance and a respectful treatment has been crucial for the step towards an occupation.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på en skola och vårt syfte är att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i årskurs nio på en mångkulturell skola med lågt meritvärde. Våra frågeställningar är: vilka faktorer anser elever i årskurs nio på den valda skolan kan tänkas påverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i årskurs nio på den valda skolan? Vad anser elever i årskurs nio på den valda skolan själva att man kan göra för att förbättra sin framtidstro och studiemotivation? Vi är inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrån våra frågeställningar. Därefter sammanförde vi de gemensamma nämnarna utifrån frågeställningarna och gjorde en sammanställning. Vi analyserade med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resultatet visade att alla informanterna var studiemotiverade och hade en god framtidstro. Det var mycket som kunde tänkas påverka deras motivation och framtidstro, bland annat familj, vänner, lärare och förebilder. Med hjälp av begreppet KASAM och dess komponenter kunde vi se ett samband mellan deras studiemotivation och framtidstro. Informanterna behöver förstå varför de studerar för att kunna känna studiemotivation (begriplighet). De behöver känna att de har de resurser som krävs för att nå de resultat de vill och de mål de har (hanterbarhet) och de behöver ett mål med studierna så att de känner att det är värt att investera i studierna (meningsfullhet). De kunskaper vi tycker är viktiga att ta med sig från vår fallstudie för att kunna arbeta här och nu med ungdomar i skolåldern är att förstå att skolresultaten hänger ihop med elevernas syn på framtiden. Även att tänka på att vardagen måste vara både begriplig, hanterbar och meningsfull för att ungdomen ska må bra och fungera. / We have performed a qualitative case study at a school of substandard merit. Our purpose was to examine to what ninth graders had a sense of confidence about their future success and academic motivation. The questions asked were: Which factors do the ninth graders deem influential for their own sense of confidence in future prospects, as well as what affects their academic motivation? What is the relationship between confidence in future success and academic motivation at the school? What do the students feel, can be done to improve their own beliefs about future prosperity as well as improve academic motivation? We have been inspired by phenomenological research and have used an inductive approach. We collected our data via semi structured qualitative interviews with eight ninth grade students. We processed the data by first transcribing the interviews, then we summarized each interview looking for key themes related to our original queries. Finally we consolidated the common denominators into a compilation. We did our analysis using the concept of KASAM, or ”sense of context”, as well as its' components, those being; manageability, comprehensibility, and relevance. The results revealed that all the informants were academically motivated and they each felt confident in their future outlook. There seemed to be a lot of factors that influenced both their motivation and their outlook, amongst these were family, friends, teachers, and roll models. Using the KASAM, or ”sense of context” concept, and its' components we could see a relationship between their academic motivation and their beliefs about their future. The informants first need to comprehend why they need to study, in order for them to feel a sense of educational motivation (comprehensibility). They need to feel that they have the resources needed to attain the desired results and goals that they have (manageability) and they need a goal with their studies so that they feel it is worth investing in the studies (relevance). The most important revelation that we have gleaned from our study and that we feel is of most value when working with school age youth in the here and now, is to understand how academic performance is directly related with the students  perception about their future. Even everyday life needs to be comprehensible, manageable, and have relevance, in order for youth to thrive and function.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det är en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestämd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillämpades på resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svårigheter i sin barndom och skola på grund av sin ADHD och deras självkänsla har påverkats negativt. De välkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till några av deras problem samt en bättre självkänsla och förståelse av sig själva. Resultaten visade att växa upp med odiagnostiserad ADHD kan påverka självkänslan och leda till psykiska problem, och att utan en diagnos är det svårt att få adekvat hjälp, stöd och förståelse från omgivningen. Vidare visade studien att kvinnornas självkänsla blev bättre efter diagnosen. / The purpose of this study was to investigate how a ADHD diagnosis late in life can be experienced. It is a qualitative study performed by interviewing four women, with a prearranged interview guide. I applied Antonovskys sense of coherence theory and Lazarus coping strategies to the answers received. The interviews indicated that all of the women have had difficulties in their childhood and school because of their ADHD, and their self-esteem has been negatively affected. Indeed, they all welcomed the diagnosis, giving them explanations for some of their problems and a better self-esteem and understanding of themselves.  The results showed that growing up with ADHD but without a proper diagnosis, can affect self-esteem and also cause mental difficulties, and without a diagnosis it appears difficult to get adequate help, support and understanding from the surroundings. Further, it also made clear that the womens self-esteem increased after the diagnosis.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevs påverka den psykiska hälsan positivt hos anställda inom vård och hälsa samt jämföra om dessa faktorer är olika beroende på arbetsplats och arbetssätt. Metod: En empirisk studie gjordes med hjälp av enkätundersökning. Totalt 90 enkäter delades ut till personalen på tre arbetsplatser med en inriktning på vård och hälsa. De utvalda arbetsplatserna var en sjukhusmottagning, äldreboende samt friskvårdsanläggning. Den externa svarsfrekvensen bland respondenterna var 82,2 procent (N=74). Resultat: De arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka den psykiska hälsan positivt var bland annat stöd från kollegor, varierande och intressanta arbetsuppgifter samt möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Undersökningen visade även på att anställda vid friskvårdsanläggningar har en mer positiv inställning till arbete och arbetsmiljön och kan därför hitta fler arbetsmiljöfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan positivt än resterande respondenter. Detta kan bero på att de arbetar hälsofrämjande och är mer medvetna om vad som kan påverka hälsan.

Abstrakt Fysisk aktivitet på recept (FaR), är en metod som används för att förebygga och behandla folksjukdomar. Syftet med FaR är att få individer att bli mer fysiskt aktiva [FA] och därigenom påverka sjukdomsbesvären i en positiv riktning. Till denna förändring krävs motivation och någonting som skapar en vilja att utföra FA. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka om ett FaR- recept kan motivera till ökad FA hos FaR-klienter. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sex respondenter deltog i studien. Kravet var att personerna skulle ha FaR-recept. Resultatet pekar på att det upplevda stödet från såväl sjukvården, FaR- ledaren samt den sociala delen i form av familj, vänner och bekanta spelar stor roll för skapandet och upprätthållandet av motivation till FA hos FaR- klienten. Slutsatsen är att genom förmedlad kunskap och stöd från sjukvården och FaR- ledaren skapas en meningsfullhet, förståelse och hanterbarhet hos klienten. Detta kan leda till att öka motivationen till FA hos FaR-klienten. / Abstract Physical activity on prescription, (PaP), is a method used to prevent and treat common diseases. The aim of PaP is to get individuals to become more physically active [PA] and through that influence the disorders in a positive direction through a more active lifestyle. This change requires motivation and something that creates a desire to perform the PA. The purpose of this study was therefore to investigate whether a prescriptions may warrant increased PA in the clients. The methodology used in this study was semi-structured interviews with open questions. Six respondents participated. The requirement was that the people would have a PaP- prescription. The results indicate that the perceived support from both the healthcare, PaP- leader and social support plays a major role in the creation and maintenance of motivation to the PA in the PaP- client. The conclusion is that the mediated knowledge and support from health care and PaP leader created a meaningfulness, understanding and manageability of the client. This can lead to increased motivation to PA in PaP client.

The purpose of the study was to seek a deeper understanding of how former unaccompanied refugees look at their situation in Sweden; how they describe their own sense of belonging, how they view participation in Swedish society and how they perceive "the Swedish culture". To answer the purpose of the study we have used a qualitative method in the form of semi structured interviews. During these interviews questions were raised based on three themes: KASAM (sense of context), cultural meetings and social interaction. The result showed that there are several reasons why cultural integration is difficult to achieve, that the respondents are to a small extent cultural-integrated and that the theories that exist about cultural integration cannot accurately be used to identify different types of integration. / Syftet med studien var att söka en djupare förståelse för hur före detta ensamkommande flyktingbarn ser på sin situation i Sverige; hur de beskriver och redogör för sin egen känsla av samhörighet, hur de ser på delaktighet i det svenska samhället och hur de uppfattar “den svenska kulturen”. För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Under dessa intervjutillfällen ställdes frågor utifrån tre teman, vilka handlade om KASAM (känsla av sammanhang), kulturmöten och social interaktion. Resultatet visade att det finns ett flertal skäl till att kulturell integration är svår att uppnå, att respondenterna i liten grad är kulturellt integrerade samt att de teorier som finns i ämnet om kulturell integration inte med exakthet kan användas för att identifiera olika typer av integration.