Bakgrund: Forskning visar att hiv-positiva personer upplever socialutsatthet och har gjort det sedan viruset uppmärksammades år 1983. Trots den effektiva behandling som idag finns upplever de fortfarande diskriminering från omgivningen. Detta leder till att många döljer sjukdomsbilden och upplever stark rädsla. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av att leva med HIV. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier med induktiv ansats genom manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personer som lever med HIV har en stor påverkan på livet. Denna påverkan speglas främst i självuppfattningen och hur en väljer att hantera sin sjukdomsbild. Fynden visar även att omgivningen genom vårdpersonal och närstående påverkar upplevelsen av att leva med HIV. Vidare leder den kroniska diagnosen till mental påfrestning som kan skildras genom tankar på döden och rädsla för smittan. Slutsats: Trots att prognosen för hiv-smittade ändrats de senaste 39 åren upplever personerna stor påverkan på livet. Omgivningen med bland annat sjukvårdspersonal har stor inverkan på patientens upplevelse. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har en medvetenhet om diagnosen och hur de kan påverka.

Gymnasielärare har ett stressigt och komplext jobb, för att få lärare att stanna kvar i yrket behöver forskning bedrivas kring vad som är salutogent med arbetet. Studier har tidigare utförts kring hur teorin om en känsla av sammanhang (KASAM) kan användas för att arbeta salutogent. Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för en gymnasielärares upplevelse av sitt arbete och vilka faktorer som ansågs vara viktiga för skolan som en salutogen arbetsplats. Frågeställningarna lydde: hur upplever den enskilde gymnasieläraren sitt arbete och vad är av betydelse för en salutogen arbetsplats enligt gymnasieläraren? Data samlades in via kvalitativa intervjuer med elva gymnasielärare. Utifrån en induktiv, tematisk analys av insamlad data framkom fem teman som alla var väl överensstämmande med tidigare forskning inom området och visade på att det finns flera aspekter som lärarna anser vara salutogena, som meningsfullhet i att se sina elever lyckas och goda sociala relationer med kollegor. Andra aspekter av den salutogen arbetsplatsen behöver dock utvecklas, där tillgängliga resurser, tydlighet i arbetsuppgifter, renodlat uppdrag och kommunikation är framträdande.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att läsa i syfte att de ska vara en del av den samhälleliga gemenskapen samt att kunna läsa för att lära. Trots detta sjunker läsförståelsen hos elever i svensk skola och gapet mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Via vedertagna läsmodeller synliggörs att avkodningsförmåga och språkförståelse tillsammans utgör förutsättningar för att läsning med förståelse ska uppstå. På mellanstadiet förväntas eleverna kunna läsa för att ta till sig kunskaper i skolans alla ämnen. Forskning visar att det finns relativt stor andel elever som av olika anledningar inte kan läsa på en ändamålsenlig nivå. Hur tar skolan sig an dessa elever? Föreliggande studie fokuserar på de elever som trots god avkodningsförmåga har svag läsförståelse. Med stöd i teorier om läsutveckling, metakognition och känsla av sammanhang genomfördes en intervention, designad som en undersökande fallstudie. Syftet var att identifiera och undervisa elever i årskurs 2, med god avkodningsförmåga men med svag läsförståelse. Undervisningen fokuserade på ordförståelse och läsförståelsestrategier med avsikt att utveckla elevernas läsförståelse. Resultaten visar att det å ena sidan är lätt att identifiera elever som matchar profilen för studien. De visar å andra sidan att det är svårt att se mätbara resultat för utveckling av läsförståelse efter en intervention under en begränsad tid. Dock visar elevernas kommentarer att de själva uppskattar den undervisning de fått och anser att de utvecklat strategier för bättre läsförståelse. I överensstämmelse med tidigare forskning visar vår studie att ett rikt ordförråd och god ordförståelse, som gynnar elevernas förförståelse, tillsammans med effektiv användning av läsförståelsestrategier är viktiga aspekter för att elever ska kunna ta sig an texter på egen hand.

Sverige toppade nyligen en ranking som det land i världen som det är bäst att leva i avseende indikatorn livskvalité, totalplacering blev en femte plats. Det är positivt men vid sidan om topprankningar framträder en annan dyster verklighet mitt i det svenska välfärdssamhället. Civilsamhällets olika verksamheter med matutdelning utgör en nyckelroll i samhället. Dagligen ser vi medmänniskor köa för ett mål mat, en värmande kopp kaffe men kanske även för ett vänligt ord. Civilsamhällets aktörer synes utgöra en förutsättning för ett fungerande samhälle.   Syftet med studien är att utforska situationen för ålderspensionärer vilka diskursivt benämns ”fattigpensionärer” och som besöker civilsamhällets verksamheter som bedriver matutdelning, det som i media ofta benämns som ”soppkök”. Studien baseras på tolv semistrukturerade intervjuer med ålderspensionärer och personal. Studien utgår från klassteori, struktureringsteorin samt teorin om KASAM och belyser frågeställningar kring hur social stratifiering skapar exkludering, hur individen som aktör kan hantera sin livsvärld samt hur en känsla av sammanhang och tillhörighet är av betydelse för individen.   Resultaten påvisar att en del av de ålderspensionärer som varit med och byggt upp den svenska välfärden inte får den del av kakan i tillräckligt hög utsträckning, i stället har det blivit en daglig rutin att besöka civilsamhällets verksamheter för att få fysisk och social hunger mättad. Slutsatsen är att det föreligger exkludering men resultaten visar också på ålderspensionären som en handlingskraftig aktör. Studien vill vara en ögonöppnare för vem individen är som besöker civilsamhällets matutdelningar. När det är tydliggjort kan makthavare agera och sätta in de åtgärder som behövs för att säkerställa en välfärd för alla.

Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Barns och ungas hälsa i Sverige visar försämring med ökad stress och psykisk ohälsa, där skolmiljön, inklusive fritidshemmet, spelar en avgörande roll. Syftet med denna studie äratt utveckla kunskap kring strategier och utmaningar för fritidslärare att främja elevers möjlighet till vila och rekreation för hälsa och välbefinnande. Studiens syfte utgår från tre frågeställningar som berör elevers behov, möjligheter och begränsningar samt strategier och metoder för vila och rekreation i fritidshemmet. Studien intar ett salutogent perspektiv på hälsa och använder KASAM-teorin för att analysera resultatet från semistruktureradeintervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Resultatet visar att elevers behov av vila och rekreation påverkas av deras dagliga krav och aktiviteter, medan fritidslärarnas arbete med att skapa förutsättningar för vila och rekreation påverkas av både möjligheter och begränsningar i lärmiljön, där en balans mellan struktur och frihet är viktig för att främja elevernas trivsel, utveckling och lärande. Studiens slutsatser visar att fritidslärare har enviktig roll i att främja elevernas möjlighet till vila och rekreation i fritidshemmet genomatt identifiera och stödja elevernas behov kopplade till stressfaktorer, samt betonar vikten av att skapa en gynnsam lärmiljö med varierande aktiviteter för elevernas hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Syskon till personer med funktionsnedsättning är en anhöriggrupp som i forskning och andra sammanhang inte fått plats eller utrymme i samma utsträckning som andra anhöriggrupper. Barn och vuxna syskon tar ofta ett stort ansvar genom hela livsloppet, något som är en stor påverkansfaktor på syskonet som individ och innebär det finns ett behov av stöd. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det tillgängliga stödet som finns tillhanda för syskon till en person med funktionsnedsättning. Uppsatsen tar del av yrkesverksammas perspektiv och deras erfarenheter av vilka behov syskon i olika åldrar har. Metod: Empirin är inhämtad genom semi-strukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma i olika delar av landet. Intervjupersonerna arbetar eller har arbetat med stöd till syskon till personer med funktionsnedsättning. De instanser intervjupersonerna är eller har varit verksamma i är barn- och ungdomshabiliteringen, vuxenhabiliteringen, anhörigstöd och en som är verksam ideellt. Resultat: Resultatet visar hur behov, marknadsföring och kunskap om syskonperspektivet skiljer sig mellan olika åldrar. Syskon i tonårsåldern är en åldersgrupp som är svårfångad i fråga om utformningen av stödet. Det finns en brist på kunskap och förståelse bland vård- och omsorgspersonal för att möta syskon på ett adekvat sätt. Slutligen är barn- och ungdomshabiliteringen en instans som erbjuder syskongrupper i stora delar av landet. Däremot får vuxna syskon söka sig till erbjudet stöd och det finns en brist på marknadsföring av det stöd som finns.

Bakgrund: Varje elev ska ha rätt till en god och trygg miljö. Eftersom skolan är en arena där elever spenderar mycket tid, är det viktigt att skolan anses som en trygg plats att befinna sig på. Trygghetsarbetet innefattar goda relationer, god studiemiljö samt motverka kränkande behandling och diskriminering. Utförandet av trygghetsarbete i skolan har en positiv inverkan på folkhälsan.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elevhälsoteamet arbetar trygghetsskapande i grundskolan.   Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och urvalet som tillämpandes var ett målstyrt urval. Sex intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervju, där varje intervju genomfördes enskilt. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Intervjupersonerna arbetade på olika skolor i olika län och hade arbetat 4-19 år.   Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde goda relationer, samverkan och aktiviteter som viktiga faktorer för upplevd trygghet i skolan samt goda förutsättningar för att möjliggöra ett bra trygghetsarbete. Majoriteten upplevde tidsbrist och personalbrist som ett hinder för det pågående arbetet.   Slutsats: Studien visar att trygghetsarbete är ett arbete som sker varje dag, där varje elev har rätt till en god och trygg miljö. En slutsats är att elevhälsoteamet arbetar med aktiviteter, resurser och relationer kopplat till känsla av sammanhang för att uppnå en ökad trygghet hos eleven. Ytterligare en slutsats av resultatet var att det fanns en brist i arbetet gällande tid, resurs och personal, vilket försvårade utvecklingsmöjligheterna och därmed påverkade tryggheten.

Forskning visar på en utbredd psykisk ohälsa bland poliser vilket orsakas av en stressig arbetsmiljö i kombination med de kritiska situationer yrket medför. Denna uppsats undersöker hur poliser i yttre tjänst hanterar yrkesrelaterade kriser och eventuellt efterföljande krisstöd. Data i studien har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjänst och analysen har gjorts med stöd av två vetenskapliga teorier. Resultatet av studien visar att krisstöd från olika källor, inklusive kollegor och professionella, upplevs ha en positiv effekt på välbefinnandet och förmågan att hantera stress och trauma. Poliserna belyste vikten av att samtala om traumatiska händelser men i intervjuerna framkom att kulturen inom Polisen ibland hindra en öppen dialog. Förbättringar av yrkesrelaterat krisstöd föreslås då intervjupersonerna önskade ett mer omfattande och långsiktigt stöd vilket överensstämmer med tidigare forskning som viktiga delar av ett fungerande krisstöd. Genom att främja en miljö som uppmuntrar öppenhet och stöd kan Polisen hjälpa sina medarbetare att återhämta sig efter traumatiska händelser och främja deras psykiska hälsa.

Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har av sympatistress samt undersöka hur kuratorerna upplever arbetssituationen utifrån KASAM. Syftet var också att förstå kuratorernas erfarenheter av sympatistress i relation till kuratorernas arbetssituation utifrån KASAM. Metoden som använts i studien var en kvalitativ intervju där sex kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har intervjuats enskilt. Studien visade att kuratorerna har erfarenheter av sympatistress. Studien visade också flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna hade vissa svårigheter att känna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det framkom även flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna kände hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Studiens slutsats var att kuratorerna är utsatta för situationer i arbetet som kan leda till att de utvecklar symptom för sympatistress. / The purpose of this study was to investigate hospital social workers experiences of compassion fatigue as well as examine how they feel and think about their work situation based on KASAM. The purpose was also to understand the hospital social workers experiences of compassion fatigue in relation to the hospital social workers feelings and thoughts about their work situation based on KASAM. The method that was used is a qualitative interview in which six hospital social workers were separately interviewed. The study showed that several hospital social workers have experiences of compassion fatigue. The study also showed several indications that there were work situations where hospital social workers had some difficulties in feeling manageability, comprehensibility and meaningfulness. It also showed several indications that there were work situations where hospital social workers felt manageability, comprehensibility and meaningfulness. The study concluded that the hospital social workers are exposed to situations in their work that can lead to the development of symptoms for compassion fatigue.