För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål.Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet.

De senaste åren drabbades världen av en pandemi, nämligen Covid-19. Detta har påverkat organisationer och företag i negativ bemärkelse. Pandemin har skapat utmaningar för chefer att arbeta hälsofrämjande inom organisationer under denna tid. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om hur de arbetat hälsofrämjande i sitt ledarskap med att främja hälsa och lärande under Covid19-pandemin. I denna studie har den teoretiska referensramen varit känsla av sammanhang (KASAM) som har sin utgångspunkt ur ett salutogent perspektiv samt teorin om det kollektiva lärandet. Författarna utgick i studien från en hermeneutisk forskningsinriktning med en abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier skapades. Resultatet i studien indikerar på att chefer arbetade med fysisk aktivitet, digitala mötesformer och kommunikation i ledarskapet för att främja medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin. Slutsatser i studien var att cheferna har uppfattat att de främjade medarbetarnas hälsa genom fysisk aktivitet då det stärkte medarbetarnas KASAM, även lärandet främjades genom digitala mötesformer samt att kommunikation i ledarskapet främjade medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin.

Det är oundvikligt att det uppstår arbetsplatskonflikter, då det förekommer konflikter i alla mellanmänskliga relationer. Konfliktsituationer kan hämma organisationsutvecklingen samt medföra en risk att ohälsa på arbetsplatsen uppstår. Tidigare forskning visade att Human Resources (HR) är en viktig del i konflikthanteringen. Vidare belyser tidigare forskning att konflikter som hanteras konstruktivt kan bidra till bättre samarbetsklimat, synliggörandet av nya perspektiv samt organtisationsutveckling. Syftet med denna studie var att belysa HR-personals erfarenheter av konflikthantering och lärande på arbetsplatsen och hur detta kan bidra till förändring. Transformativt lärande och känsla av sammanhang (KASAM) är två teorier som användes för studiens analys och resultatdiskussion. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med HR-personal. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera studiens empiri, vilket resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att HR är en betydelsefull stödfunktion till chefer i hanteringen och uppföljningen av konflikter. Dessutom visade resultatet att konflikthantering bidrar till att medarbetarna förändrar sina synsätt och perspektiv samt att de fått en ökad förståelse för varandra. Avslutningsvis kunde en konstruktiv konflikthantering bidra till att medarbetarna fick en ökad förståelse för konflikter och dess uppkomst.

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven. Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet? Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen till kunskapskraven? Metod: vi har valt att använda en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och de använda teorierna som varit till hjälp för att tolka resultatet är läroplansteorin och KASAM. Sex utbildare idrottslärare inom ämnet idrott och hälsa för årskurs 7-9 intervjuades och valdes ut med ett bekvämlighetsurval. De intervjuade arbetade i både Stockholms län och Uppsala län. Resultat: Informanterna anpassade undervisningen genom progression och modifiering av momentet bollspel. Detta gav eleven en möjlighet att utöva bollspel på sin nivå och med progression arbeta sig mot kursplanens mål och syfte. Det som samtliga informanter kopplade bollspel i undervisningen till var kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51). Detta gjordes genom att de ansåg bollspel som en komplex rörelse där eleverna behöver anpassa sina rörelser till aktiviteten och för att bollspel kan utövas i olika miljöer, såsom utomhus och inomhus.

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna & Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och analysera. Examensarbetet bidrar med handfasta tips kring hur man systematiskt kan arbeta hälsofrämjande genom att belysa olika metoder och tillvägagångssätt som används i skolans verksamhet. Vidare synliggörs hur elevens egna tankar om sin hälsa tas tillvaro i elevhälsoarbetet och på vilket sätt denna kunskap bidrar till att förbättra elevers psykiska hälsa, samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet används och tillämpas i elevhälsans arbete.

Denna studie ger en inblick i några elevers upplevelser av matematiken i skolan. Syftet var att undersöka hur elever talar om sin inställning till matematik och matematikundervisning samt om sin upplevelse av intensivundervising. Fokus för studienär ett elevperspektiv vilket undersöktes genom kvalitativa intervjuer som genomfördes före och efter en fyra veckors intervention i form av intensivundervisning. Intervjuerna synliggjorde hur eleverna talade om sin inställning till matematiken samt om sin upplevelse av intensivundervisningen. Intensivundervisningen hade formen av förlektioner där kommande matematiska innehåll behandlades men innehöll även moment med syfte  att utveckla elevernas taluppfattning. Genom elevernas tal om sin inställning till matematiken samt sina upplevelser av intensivundervisningen kunde en ökad känsla av sammanhang anas. Eleverna talade något positivare om matematiken efter intensivundervisningen och uttryckte att de fått ny kunskap under interventionen. Det skulle kunna innebära att eleverna upplevde en ökad inkludering i matematikklassrummet efter intensivundervisningen.

Barn med funktionsnedsättning tar inte del av fritidsaktiviteter i samma utsträckning som barn utan funktionsnedsättning. Det finns en önskan hos barn med funktionsnedsättning att få ta del av fler aktiviteter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med kommuner i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur kommuner i Sverige arbetar med tillgängligheten till fritidsaktiviteter för barn funktionsnedsättning. Frågeställningarna är; 1), Hur hanterar kommunerna barn och unga med funktionsnedsättningars olika behov vid fritidsaktiviteter? 2) Hur utvecklar kommuner fritidsaktiviteter? 3) Hur arbetar kommunerna för att kommunicera och informerar gällande sina fritidsaktiviteter? Den teoretiska utgångpunkten för resultat och analys är Antonovskys teori om känslan av sammanhang. Resultaten visar på en övergripande vilja hos kommunerna att ha aktiviteter som ska vara tillgängliga för alla, oavsett stödbehov. Öppna fritidsaktiviteter kan nyttjas som ett främjande verktyg för barnen att utveckla nya sociala relationer. Svårigheter med att anpassa fritidsaktiviteterna vid behov återfinns i kommunerna, trots den övergripande vilja om öppna verksamheter. Bristande kompetens inom verksamheterna kan vara en faktor som motverkar tillgängligheten. Resultatet visar även att kommunerna upplever en svårighet att nå ut till barn med funktionsnedsättning. Tillgänglighet vid information och kommunikation beskrev kommunerna som faktorer som kunde förbättras. Kommunerna uttrycker ett stort intresse för att utbilda sig i barnkonventionen. En av de mest betydande faktorerna för att aktivt utveckla verksamheterna är barnkonventionen. Barnkonventionen ställer utvecklingskrav på kommunerna och det medför att kommunerna skapar gemensamma mål.

Arbetsmiljöverket (2023) skriver att ca 3000 människor varje år dör en förtidig död på grund av hälsorisker i sitt arbete, där den arbetsrelaterade stressen skördar ca 700 liv varje år. Gruvarbetare utsätts för ett flertal hälsorisker som skiftarbete, ensamarbete, buller och damm och behöver inte ytterligare risker i sitt arbete. Något som visat sig kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön är ledarskap. Kommunikativt ledarskap har visat sig korrelera med kvalitetsledingsvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet, vilka i sig korrelerar med hälsa (Bäckström 2009; Bäckström et al., 2014). Denna studie har fokuserat på hur kommunikativt ledarskap upplevdes påverka medarbetares hälsa, utifrån både medarbetares och arbetsledares perspektiv. Insamlingen av empirin skedde via kvalitativa intervjuer. Resultatet från den här studien visade på att kommunikativa arbetsledare kan reducera stressnivåerna för medarbetarna och också främja medarbetarnas möjlighet till att hantera stress och andra påfrestningar. Genom att kommunikativa arbetsledare är tydliga, närvarande och möjliggörare gör de arbetet begripligt, hanterbart och meningsfullt för medarbetarna. Något som ökade medarbetarnas känsla av sammanhang (KASAM) och på så vis även deras hälsa. Kommunikativt ledarskap upplevdes således av medarbetarna som något som påverkade deras mentala, sociala och fysiska hälsa i en positiv riktning. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Större delen av människors liv tillbringas på arbetsplatsen. Att må bra och ha en god hälsa i arbetet är något som alla borde ha rätt till men så är inte alltid fallet. Sjukskrivningar till följd av ohälsa i arbetet är ett växande problem på många arbetsplatser och i olika delar av samhället. Men något som har en positiv inverkan på anställda och bidrar till ett hälsosammare arbetsliv är återhämtning. Vinningen med att främja återhämtning under arbetsdagen ligger inte bara i den enskilda individens intresse utan det leder även till att anställda presterar bättre och bidrar mer till sin arbetsplats.  Syftet med denna studie är att belysa hur ansvariga för hälsofrämjande arbete inom den kommunala sektorn arbetar med att främja medarbetarnas återhämtning under arbetsdagen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metodansats i form av intervjuer med olika ansvariga för hälsofrämjande arbete i svenska kommuner. Studiens resultat visar tre huvudsakliga tillvägagångssätt som används för främjandet av återhämtning: utbildning och lärande, anpassning utifrån individuella behov och planerad variation i arbetet. Dessa tillvägagångssätt upplever de ansvariga för det hälsofrämjande arbetet förbättra återhämtningen i verksamheterna som i sin tur ökar välbefinnandet hos de anställda.

Till följd av covid-19 pandemin har det växt fram ett nytt arbetssätt som kombinerar kontors- och distansarbete vilket benämns som hybridarbete. Det är ett flexibelt arbetssätt som har många fördelar och tycks därför vara uppskattat av många, men kan samtidigt innebära en del utmaningar. Tidigare forskning visar till exempel att den flexibilitet som hybridarbete medför kan utgöra en möjlighet för medarbetares hälsa genom ökad balans mellan privat- och arbetsliv. Forskning visar också att interaktionen mellan kollegor kan minska vid hybridarbete vilket kan utgöra en utmaning för medarbetares lärande och hälsa. Syftet med studien är att belysa medarbetares upplevelser av hybridarbete inom en kommunal verksamhet avseende informellt lärande och hälsa. I studien utgörs den teoretiska referensramen av det sociokulturella perspektivet på lärande och teorin känsla av sammanhang (KASAM). Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att medarbetarna upplevde att livspusslet var enklare att få ihop vid hybridarbete. Gällande utmaningar upplevde medarbetarna att interaktionen mellan kollegor minskar. Slutsatsen är att hybridarbete tycks vara ett komplext arbetssätt som både kan möjliggöra och utmana informellt lärande och hälsa hos medarbetaren