Det övergripande syftet med denna uppsats är att kartlägga om och vilka kopplingar som finns mellan våldsutsatthet, psykisk ohälsa samt de sociala konsekvenser som våldet samt den psykiska ohälsan har. Studien är formulerad som en enkät och frågorna är formulerade efter en tematisk analys av tidigare forskning i ämnet samt genom KASAM frågor. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar konstruerades en digital enkät som skapades via easy quest och publicerades på diverse intressegrupper för våld och psykisk ohälsa. Totalt deltog 70 respondenter. Frågorna berörde även sociala konsekvenser som uppkommit av våld och psykisk ohälsa. Svaren på enkäten analyserades statistiskt via SPSS version 28. Huvud resultatet pekar på att våldets frekvens samt antalet erfarna våldsformer är av betydelse för utvecklandet av psykisk ohälsa samt att dessa leder till sociala konsekvenser främst som arbetslöshet, dålig ekonomi och social isolering. Med tanke på våldets omfattande konsekvenser på flera plan är slutsatsen att mer behöver göras för att förebygga att våldet ens utövas, särskilt för barn och unga. / The overall purpose of this paper is to map if and what links exist between violence, mental illness and the social consequences of violence and mental illness. The study is formulated as a questionnaire and the questions are formulated after a thematic analysis of previous research on the subject as well as through KASAM questions. To answer the purpose and questions of the thesis, a digital questionnaire was constructed that was created via easy quest and published on various interest groups for violence and mental illness. A total of 70 respondents participated. The questions also touched on social consequences arising from violence and mental illness. The answers to the questionnaire were statistically analyzed via SPSS version 28. The main results indicate that the frequency of violence and the number of experienced forms of violence are of importance for the development of mental illness and that these lead to social consequences such as unemployment, poor economy, and social isolation. Given the wide-ranging consequences of violence on several levels, it is concluded that more needs to be done to prevent violence from even being perpetrated, especially for children and young people.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa förhåller sig till sina elevers kulturella och religiösa bakgrunder vid planeringen av lektionsupplägg och innehåll. Studien kommer även att undersöka lärares erfarenheter av detta och hur de anpassar undervisningen samt sätter betyg om en elev inte kan delta på något moment på grund av kulturella eller religiösa skäl.   Hur ser lärares erfarenhet ut av att planera och utföra undervisningen utifrån elevers kulturella och religiösa mångfald?   Hur går lärare tillväga med betygsättning för elever som inte deltar i alla moment på grund av kulturella och religiösa skäl?   Metod För att undersöka detta ämne har studien använt sig av semi strukturerade intervjuer för att samla in data. Urvalet för studien var fem lärare inom idrott och hälsa, lärarna som intervjuades har flertal års erfarenhet att undervisar för elever med varierande kulturella och religiösa bakgrunder. Det teoretiska ramverket för denna studien var en kombination av Aaron Antonovskys KASAM teori och den hermeneutiska spiralen.   Resultat & Slutsats Resultat från intervjuerna visade att de intervjuade lärarna hade en generell positiv upplevelse att undervisa för alla sina elever. Dock har lärarna stött på problem att få med alla deras elever i undervisning. Detta har då resulterat i att lärarna har fått gjort vissa anpassningar i deras undervisning som har antingen resulterat i att majoriteten av eleverna klara av kursen idrott och hälsa i årskurs 9. Trots anpassningarna så väljer elever att inte delta på undervisningen vilket resulterar i att några får betyget F. / Aim The Aim of this study is to explore several teachers’ experience of having multicultural and varied religious backgrounds amongst their students, also what kind of implications culture and religion has on the subject of Sport and health education.    How do teachers experience educating students with a plethora of different religious and cultural backgrounds?   How do teachers manage grading certain students who have missed several parts of the physical education due to religious and cultural things?   Method To explore this subject, the method of semi-structured interviews was chosen for data collection. Five different interviews were held with teachers who actively taught the subject Sport and health education. All of the teachers who were interviewed had several years of experience educating students with varied cultural and religious backgrounds. The theoretical framework of this study involves a combination of two theoretical approaches, KASAM and the hermeneutic spiral.   Results and conclusions Results from the interviews show that the interviewed teachers had a general positive experience educating students with varied cultural and religious backgrounds. However, the teachers had encountered several issues with students that could not attend regular lessons due to the schedule content of dance and swim school. The interviewed teachers had found several approaches to handling the occasional issues. However, the teachers still had students who did not attend swim school or the moment dance. This resulted in several students receiving the grade F in the subject Sport and health education at the end of their 9th year of elementary school. The current state of studies in the subject of how culture and religion affect the teachers approach and grading is lacking.

Syftet med den här studien är att undersöka mellanchefers upplevelse av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Materialet omfattar semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer som alla är verksamma inom äldreomsorgen. Vår valda metod är kvalitativ undersökning och analysen av data gjordes genom kategorisering. Den teoretiska ansatsen är känslan av sammanhang (KASAM) samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modellen. Tidigare forskning påvisar att ledarskapet har en betydande roll för den psykosociala arbetsmiljön. Flera studier visar även på att det behöver finnas tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. Delaktighet och engagemang är två viktiga beståndsdelar som lyfts fram för att främja medarbetarens arbetsmiljö. Uppsatsens resultat visar att mellanchefers upplevelser är liknande vad gäller ansvar och möjligheten att skapa delaktighet. Vad som skiljer sig åt i mellanchefernas upplevelse är hanteringen av de tillgängliga resurserna. Alla respondenter var eniga i att kommunikation med medarbetarna är A och O för att främja en god arbetsmiljö. / The aim of this study is to examine how the head of units in elderly care experience health promotion work. The data includes six semi structure interviews with head of units who are all operative in elderly care. Our method for collecting data is qualitative and the analysis is done through categorizing. The theoretical approach is a sense of coherence( KASAM) and Karasek and Theorells demand-control-support-model. Previous research show that leadership has a significant role on the psychosocial working environment. Several studies also shows that adequate resources is necessary to manage the health promotion work. Participation and involvement are two important elements presented to promote the employees working environment. This study show that the experiences of eldery cares head of units are similiar when it comes to responsibility and the possibility to create participation. The difference in the experiences are how the head of units handle the available resources. All the respondents agree that communication is the key for a good work environment.

Studien syftar till att få en ökad förståelse för antisemitiska hatbrott i Sverige, genom att undersöka främlingsfientlighet och rasistiska hatbrott mot personer med judisk bakgrund. Tidigare forskning konstaterar att antisemitiska hatbrott har ökat de senaste åren, dock finns det begränsat med vetenskaplig forskning om antisemitismen i Sverige, särskilt kvalitativa studier. För att besvara studiens syfte så har tio intervjuer genomförts och urvalet har skett genom kontakt med judiska organisationer. Studiens resultat visade att samtliga respondenter anser att antisemitismen har blivit mer påtaglig och mer utbredd i samhället än tidigare, vilket bidrar till att de måste hålla en låg profil för att inte bli utsatta. Det framkom även en oro inför framtiden och att kunna leva som jude. En förändring måste ske enligt respondenterna, lagstiftningen behöver justeras för att fler ska våga och orka anmäla de incidenter som inträffar. Skolor behöver mer kunskap för att agera och ta ansvar för problemet. Media behöver hitta sätt för att rapportera om konflikten i Mellanöstern utan att det påverkar enskilda judar. Alla i samhället behöver ta ansvar för att öka acceptansen för olikheter. Mer forskning behövs för att identifiera hur Sverige ska arbeta preventivt mot hatbrott för att trygga alla individer. / The study aims to create an increased understanding of anti-Semitic hate crimes in Sweden, by examining xenophobia and racist hate crimes againgst people with a Jewish background. Previous research states that anti-Semitic hate crimes have increased in recent years, however there is limited scientific research on anti-Semitism in Sweden, especially qualitative studies. To answer the purpose of the study, ten interviews were conducted and the selection was made, through contact with Jewish organizations. The results of the study showed that the participants believes that anti-Semitism has become more apparent and more widespread in society than before, which contributes to the fact that they must keep a low profile in order to not be exposed. There was also concern about the future and being able to live as a Jew. According to the participants a change needs to take place, the law needs to be adjusted so that more people dare and have the strenght to report the incidents that occurs. Schools need more knowledge to act and take responsibility for the problem. The media needs to find ways to report on the conflict in the Middle East without affecting individual Jews. Everyone in society needs to take responsibility for increasing acceptance of differences. More research is needed to identify how Sweden should work preventively against hates crimes to secure all indivuduals.a

Kognitiv sjukdom är en folksjukdom som förändrar förutsättningarna i livet för personen som insjuknar, för anhöriga och ställer stora krav på samhällets resurser. Vi står idag inför stora utmaningar både demografiskt, med en allt äldre befolkning och med att rekrytera personal inom vård-och omsorg. Idag pågår en rörelse mot Nära vård där personer ska vara mer delaktiga i sin egen vård och vården ska i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Omställningen innebär att vården samskapar med personen och flyttar fokus från sjukdom till ett mer hälsofrämjande arbete. Detta ställer stora krav på vården för en ökad förståelse för hur det är att leva med kognitiv sjukdom.  Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med en kognitiv sjukdom. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och PsycINFO. Alla artiklarna granskades kritiskt och sammanställdes i 6 kategorier och 20 underkategorier. Som teoretisk referensram användes KASAM som mäter känsla av sammanhang.  Resultatet påvisar att få diagnosen kognitiv sjukdom upplevs komma som en chock och som ett hot mot värdigheten som människa, men också som början på en process mot acceptans. Personerna beskrev att minnet försämrades, svårigheter med orientering och att klara vardagliga göromål men också att de använde strategier för att hantera det. För en del personer blev nuet och framtiden kaotisk, där skammen över att inte minnas eller fungera som tidigare, tillsammans med andras personers stigmatiserade syn på sjukdomen, gjorde livet svårt att hantera. Andra uttryckte att de var nöjda med livet och upplevde hälsa, trots sjukdom. Personer med kognitiv sjukdom upplever att alla går igenom sin egen utveckling och ingen person och sjukdom är den andra lik. Trots livsförändrande förhållanden fanns personer som upplevde hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Känslan av sammanhang påverkade personernas förmåga att hantera de existentiella, psykiska, fysiska och sociala påfrestningar personen stötte på. Därför behövs ett specifikt utformat stöd som bygger på kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med kognitiv sjukdom. / Cognitive disease is a national disease that changes the conditions in life for the person who falls ill, for relatives and places great demands on society's resources. Today, we face major challenges both demographically, with an increasingly aging population and with recruiting staff in health and social care. Today, there is a movement towards” Nära vård” where people should be more involved in their own care and the care should be organized and conducted to a greater extent based on the patient's needs and conditions. The transition means that care cocreates with the person and shifts the focus from illness to more health-promoting work. This places great demands on care for an increased understanding of what it is like to live with cognitive disorder. The purpose of the study was to describe people's experiences of living with cognitive disease. Method: The study was performed as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Articles were searched in the databases Pubmed and PsycINFO. All articles were critically reviewed and compiled into 6 categories and 20 subcategories. As a theoretical frame of reference, KASAM was used, which measures sense of context. Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

The aim of this study was to examine professional resilience among social workers. Professional resilience in this study included three dimensions; organizational, relational and emotional resilience. Resilience was described in this study as recuperation and resistance. The aim was to see which resilience factors contribute to social workers staying at their workplaces for more than two years. The study was based on six interviews with social workers at the social services in social child care in Sweden. The theory of emotional wage labor and the concept of SOC, Sense of Coherence, were used as theoretical frameworks. The study concluded that social workers stay longer than two years in their workplaces in social child care, primarily thanks to their colleagues. Other important factors for social workers to thrive were leadership and personal qualities, such as the emotional ability to leave the job at work and not engage too much emotionally.

Bakgrund: Utmaningen i livet efter stroke är den stora omställningen att hantera vardagen utifrån nya förutsättningar. Denna studie vill undersöka vilka copingstrategier som används för att öka sin livskvalité efter stroke.Syfte: Syftet är att kartlägga tidigare forskning med intresse för personer som överlevt en stroke och deras copingstrategier för ökad livskvalité.Metod: Studien genomfördes som en kartläggande litteraturöversikt enligt Arksey & O'Malley (2005) där 15 artiklar med kvalitativ design huvudsakligen står för resultatet. Sökningarna gjordes i databaserna Psycinfo, Sociological abstracts, Libsearch, SwePub och referenslistor. Den insamlade datan analyserades med hjälp av Braun & Clarke (2006) tematiska analysmetod. Studiens teoretiska glasögon är Antonovskys (2005) teori känsla av sammanhang (KASAM).Resultat: Det framkom tre teman av strategier som bedömdes öka livskvalitén; familjen- och vårdgivarnas stöd, religion och fysisk aktivitet.Slutsats: Utifrån de tre strategier som framkom att ha en positiv ökning på livskvalitén visade det sig att bakgrunden till att upprätta strategierna handlade om att återuppta en känsla av tillit och kontroll i livet som saknades efter insjuknandet av stroke. / Background: The challenge in life after a stroke is the significant adjustment required to manage daily life based on new conditions. This study aims to investigate the coping strategies used to enhance one’s quality of life after a stroke.Purpose: The purpose of this study is to map previous research with an interest in individuals who have survived a stroke, and their coping strategies for improved quality of life.Method: The study was conducted as a scoping literature review following Arksey & O’Malley (2005), where 15 articles with qualitative design primarily contribute to the results. Searches were conducted in the databases Psycinfo, Sociological abstracts, Libsearch, SwePub and reference lists. The collected data were analyzed using Braun & Clarke’s (2006) thematic analysis method. The theoretical framework of the study is Antonovsky’s (2005) Sense of Coherence theory (KASAM).Results: Three themes of strategies were identified that were assessed to enhance quality of life; family and caregivers’ support, religion and physical activity.Conclusions: Based on the three strategies that were found to have a positive impact on quality of life, it was evident that the background for establiching these strategies revolved around regaining a sense of trust and control in life that was lost after the onset of the stroke.

Den här studien handlar om övergången mellan årskurs 6 och årskurs 7 för elever i behov av särskilt stöd. Syftet var att undersöka hur mentorer upplever övergångsprocessen samt vilka framgångsfaktorer och förbättringsområden de anser finns. För att undersöka detta valdes en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sexmentorer som hade tagit emot en årskurs 7 vid skolstarten 2022. I analysarbetet användes en tematisk analys för att urskilja mönster, likheter och skillnader i det insamlade materialet. Nästa steg av analysarbetet handlade om att utröna huruvida teorin om KASAM (känslan av sammanhang) kunde urskiljas i mentorernas arbete i övergångar med elever i behov av särskilt stöd. Ämnet är högst aktuellt och denna studie bidrar till att skapa förståelse för att elevernas KASAM är viktig att ta hänsyn till vid stadieövergången. Övergången är en känslig period som kräver tid, systematiskt arbete och samarbete med vårdnadshavare vilket gynnar elever i behov av särskilt stöd. Vi upptäckte också att det särskilda stödet tenderar att minska i årskurs 7 vilket riskerar att leda till misslyckande. För att skapa goda övergångar som blir meningsfulla, hanterbara och begripliga för elever i behov av särskilt stöd krävs det tydliga riktlinjer och en vilja till samarbete mellan mentor, vårdnadshavare och elev. Vi hoppas att vi med denna studie ska kunna bidra till ett förändringsarbete på skolor som lyfter upp övergångsprocessen som en viktig del för elevernas välmående och kunskapsmässiga utveckling. / This study focuses on the transition between grade 6 and grade 7 for students in need of special support. The aim was to find out how mentors experience the transitionprocess and identify success factors and areas for improvement. To investigate this, a qualitative approach was chosen where data was collected through semistructured interviews. The study involved six mentors who had received a year 7 at the start of school in 2022. A thematic analysis was used to pick out patterns, similarities and differences in the collected material. The next step of the analysis was to find out whether the theory of SOC/KASAM (the sence of coherence) could be discerned in the mentors´work in transitions with students in need of special support.The topic is highly relevant, and this study contributes to understanding that students' sense of coherence (SOC/KASAM) is important to consider during the stage transition. The transition is a sensitive period that requires time, systematic work, and collaboration with guardians to benefit students in need of special support. We also discovered that the level of specialized support tends to decrease in grade 7, which risks leading to failure. To create successful transitions that are meaningful, manageable, and understandable for students in need of special support, clear guidelines and a willingness to collaborate among mentors, the home, and the students themselves are required. With this study, we hope to contribute to a process of change in schools that highlights the transition as an important part of students' well-being and academic knowledge development.

Bakgrund: Status epilepticus hos barn innebär risk för livshotande tillstånd, mortalitet eller medicinska komplikationer. Behandlingsriktlinjer finns men uppdateras och följs sällan. Forskning kring barnsjuksköterskans upplevelser saknas. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans upplevelser inom det akut omhändertagande av barn med status epilepticus. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med tio barnsjuksköterskor vid åtta regionala- eller universitetssjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Utifrån en kvalitativ innehållsanalys framkom fyra kategorier: Flertalet faktorer påverkar det akuta omhändertagandet, Betydelsen av familjecentrerad vård i den akuta situationen, Betydelsen av kompetensutveckling inför den akuta situationen, Betydelsen av följsamhet till behandlingsstrategier i den akuta situationen. Slutsats: Ett välfungerande strukturerat teamarbete med följsamhet till behandlingsriktlinjer möjliggörs genom utbildning. Kompetensutveckling medför ökad trygghet och KASAM för barnsjuksköterskan, vilket bidrar till ökad patientsäkerhet och ett mer optimalt omhändertagande av barnet och dess familj. Fördjupad forskning kring status epilepticus inom omvårdnad, kompetensutveckling, teamträning och följsamhet till behandlingsriktlinjer kan medföra minskade konsekvenser för barnet och kostnader för samhället. / Background: Status epilepticus in children means a risk of life-threatening conditions, mortality or medical complications. Treatment guidelines exist but are rarely updated and followed. Research on pediatric nurses' experiences is lacking. Purpose: The purpose of the study was to highlight the pediatric nurse's experiences in the emergency care of children with status epilepticus. Method: A qualitative design with an inductive approach. Data collection was based on semi structured interviews with ten pediatric nurses at eight regional and university hospitals in central and southern Sweden. Result: Based on a qualitative content analysis, four categories emerged: Several factors that influence emergency care, The importance of family-centered care in the emergency situation, The importance of competence development in the emergency situation and The importance of compliance to treatment strategies in the emergency situation. Conclusion: Efficient structured teamwork with compliance to treatment guidelines is made possible through training. Competence development brings increased security and KASAM for the pediatric nurse, which contributes to increased patient safety and optimal care of the child and its family. In-depth research into status epilepticus in nursing, competence development, team training and adherence to treatment guidelines can lead to reduced consequences for the child and reduced costs for society.

När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.