TEACCH är en metod som används för individer med autism. Målet är att skapa förståelse och ge hjälpsamma verktyg för individerna med autism, men även anpassa miljön till deras behov. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tidigare forskning för TEACCH metodens effekt för barn samt vuxna individer med autism. Resultat analyseras utifrån teoretiska modeller KASAM och Empowerment. Metoden som används i studien är en scoping study. Resultatet påvisar positiva effekter av TEACCH för både barn och vuxna med autism. Områden som påvisar positiva effekter av TEACCH för både barn och vuxna med autism är kommunikation, motorik, problemskapande beteende, engagemang, socialt beteende, självbestämmande. Goda effekter av TEACCH påvisas även hos föräldrar till barnen med autism. / TEACCH is a method that is used for individuals with autism. The objectives are to create an understanding and impart helpful tools for individuals with autism, and to adjust environments to their needs. The aim of this study is to examine and analyse previous research available on the effects of the TEACCH method for children and adults with autism. Results are analysed based on the theoretical models KASAM and Empowerment. The method used in this study is a scoping study. The results demonstrate positive effects of TEACCH for both children and adults with autism. Areas that demonstrate positive effects of TEACCH for both children and adults with autism are communication, motor skills, challenging behaviour, commitment, social behaviour, and self-determination. Good effects of TEACCH were also demonstrated by the parents of children with autism.

Sammanfattning Bakgrund: När en ung kvinna mitt i livet drabbas av ett cancerbesked kan detta påverka kvinnans syn på livet. Genom att läsa bloggar om cancer skrivna av unga kvinnor kommer sjuksköterskan närmare den vårdsökandes personliga upplevelse. Denna ökade kunskap ska ge sjuksköterskan en ökad förståelse för vad som är viktigt för unga kvinnors hantering av ett cancerbesked. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked. Metod: Detta är en kvalitativ studie gjord på bloggar. Studien vill belysa hur unga kvinnor upplever att ha fått ett cancerbesked. Analysen sker utifrån en förbestämd vald teori, i denna studie teorin KASAM. Datainsamlingen gjordes via ung cancers hemsida. Totalt resulterade det i 15 bloggar som användes till studien. I utvalda bloggar söktes inlägg om cancerbeskedet fram. Resultat: Studiens resultat har gett två kategorier, känsloladdad tid och betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked. Till dessa har det framkommit fyra subkategorier. Slutsats: Känsloladdad tid och betydelsen av stöd i samband med bearbetning av ett cancerbesked är upplevelser som uppstår i samband med att unga kvinnor drabbas av ett cancerbesked. Det är viktigt att sjuksköterskor har denna kunskap för att kunna bemöta och ge en så god omvårdnad som möjligt när de möter unga kvinnor som fått ett cancerbesked. För att förstå hur känslorna vid ett cancerbesked hör ihop med känslan av sammanhang, KASAM. / Summary Background: When a young woman in mid-life are affected by a cancer diagnosis this may affect a woman's outlook on life.. By reading blogs about cancer written by young women, the nurse will come closer to the patient’s personal experience. This increased knowledge should give the nurse a better understanding of what is important for young women's handling when they got a cancer diagnosis. Objective: The aim was to describe young women's experiences when they have received a cancer diagnosis. Method: The study is a qualitative content analysis using a deductive approach, where blogs are studied. The analysis is based on a pre-selected theory, in this study the theory sense of coherence (SOC). The collection of data was made from ungcancer.se website. In total this resulted in 15 blogs that are used for the study. The search for posts where cancer diagnosis was presented was done in selected blogs. Results: The results of the study are two categories, a time of emotional atmosphere and the importance of support while processing the information about a cancer diagnosis. To these categories four subcategories have appeared. Conclusion: The time of emotional atmosphere and the importance of support in the processing of a cancer diagnosis is the emotions that arise in connection with young women who are affected by a cancer diagnosis. It is important that nurses have the knowledge to respond and provide the best care possible when they meet young women who have had a cancer diagnosis. Understanding of how emotions at a cancer diagnosis are associated with a sense of context, SOC.

Bakgrund:Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen är i dagsläget hög och ett stort mörkertal tros finnas. Schizofreni är en vanlig psykossjukdom som tar upp stora delar av psykiatrins resurser. För personer med diagnosen schizofreni kantas vardagen av utmaningar till följd av sjukdomens symtom och allmänhetens stigma. Anhöriga en är viktig resurs i vårdandet när en familjemedlem diagnostiseras med schizofreni. Syfte:Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metod:En litteraturöversikt över både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databasen Cinahl. Konsensusbegreppet hälsa används tillsammans med den teoretiskutgångspunkten KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). ResultatI studiens resultat framkom fem huvudteman: motsägelsefulla känslor, där anhörigas upplevelse av bördor och tillfredställelser pressenteras. Social isolering, där orsaker till ett begränsat socialt liv beskrivs utifrån anhörigas upplevelse av situationen. Finansiell oro, där ekonomiska och arbetsrelaterade förändringar tas upp. Hälsa och livskvalitet, där anhörigas upplevelse av sin egen hälsa och livskvalitet beskrivs och kontakten med sjukvården, där anhörigas upplevelse av vårdkontakten tydliggörs. Diskussion:En diskussion hålls kring anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni och samtidigt uppnå hälsa utifrån Antonovskys (2005) teori om KASAM – känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras utifrån teman informationsbrist och kunskapsbrist och sociala relationer. / Background:The mental ill-health of the Swedish population is currently at a high level and there is reason to believe that there is a substantial amount of unrecorded cases. Schizophrenia is a common psychotic illness preoccupies a large fraction of the psychiatric care. For people with schizophrenia every day is challenging because of the symptoms of the disease and the public stigma. When a family member is diagnosed with schizophrenia relatives become an important resource. Aim:The aim of this study is to highlight relatives’ experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia.  Method:A literature review of both qualitative and quantitative articles from the database Cinahl. SOC - sense of coherence (Antonovsky, 2005) was used as a nursing theory along with the consensus concept health.  Results:The study resulted in five main themes: contradictory feelings, in which relatives' experience of burdens and satisfactions are revealed. Social isolation, which causes a limited social life, described from relatives' perspective. Financial concern, where economic and job-related changes are discussed. Health and quality of life, where family members’ personal health and quality of life is described. Contact with health services, where relatives' care contact is clarified. Discussion: A discussion is held about the family's experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia while achieving health in relation to Antonovsky's (2005) theory of SOC - sense of coherence.

Varje år drabbas cirka 300 familjer i Sverige av någonting ingen familj bör få uppleva; att ett barn får en cancerdiagnos. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars upplevelser efter att förlorat ett barn i cancer. En kvalitativ design valdes och textmaterialet samlades in utifrån fem bloggar. Studien utgick från en deduktiv ansats med Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang (KASAM), som teoretisk utgångspunkt. För att komma år den underliggande innebörden användes latent tolkning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier; upplevelsen av begriplighet, upplevelsen av hanterbarhet och upplevelsen av meningsfullhet. I resultatet framkom bland annat att bloggskrivandet och kvarlevande syskon stärkte graden av KASAM. Bristande KASAM upptäcktes hos mödrarna då de hade oförståelse om varför deras barn avlidit, vilket ledde till negativa känslor. Författarna anser att mödrarna i bloggstudien upplever en god KASAM med en ovanlig kombination av komponenterna. För att sjuksköterskan ska kunna göra det möjligt att hjälpa närstående att hantera, vad som kan vara en svår och förödande tid, krävs vidare utbildningar kring sorghantering. / Every year, about 300 families in Sweden faces something no family should have to experience; that a child is diagnosed with cancer. The purpose of this study was to describe mother’s experiences after having lost a child to cancer. A qualitative design was chosen and the text material was acquired from five different blogs. The study proceeded from a deductive approach, using Antonovsky´s salutogenic theory; Sense Of Coherence (SOC) as the theoretical base. Latent interpretation is used to access the underlying meaning. The results were divided into the three main categories; the experience of comprehensibility, the experience of manageability and the experience of meaningfulness. For instance, it was found that blog writing and surviving siblings strengthened the degree of SOC. Insufficient SOC was discovered amongst mothers who couldn’t comprehend why their child had died, which led to negative feelings. The authors believe that the mothers in the blog study experienced a good SOC with an unusual combination of components. Additional training for nurses regarding grief management is required, to be able to help families through this difficult and devastating period of their lives.

No description available.

Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden. Vi har också fört ett resonemang kring sjuknärvarons betydelse för långtidsfriskhet. Materialet har analyserats utifrån förljande teorier: Känsla av sammanhang (KASAM), krav- och kontrollmodellen, organisation och byråkrati, socialt stöd samt coping.

The purpose of this study was to explore unaccompanied refugee children / young people’s experiences of support from social services in the near term after the decision on permanent residence. Previous research has focused mainly on other aspects of integration. The theoretical approach was based on systems theory and Antonovsky’s theory of SOC (sense of coherence). Four young people were interviewed. The design was qualitative with an inductive approach. The results of the interviews were divided into four themes: experienced support, expected support, participation and required support. A recurring theme in the interviews was that respondents had difficulty understanding the social services role and thus know what support they could expect. They also expressed a need for greater participation in the context of social services different decisions. / Syftet med denna studie var att utforska ensamkommande flyktingbarns/ungdomars upplevelse av stöd från socialtjänsten under den närmaste tiden efter beslut om permanent uppehållstillstånd. Tidigare forskning har framför allt studerat andra aspekter av integrationen. Den teoretiska ansatsen utgick från systemteori samt Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang). Fyra ungdomar djupintervjuades. Designen var kvalitativ med en induktiv ansats. Resultaten av intervjuerna indelades i fyra teman: upplevt stöd, förväntat stöd, delaktighet och önskat stöd. Ett genomgående tema i intervjuerna var att respondenterna hade svårt att förstå socialtjänstens roll och därmed veta vilket stöd de kunde förvänta sig. De uttryckte också ett behov av större delaktighet i samband med socialtjänstens olika beslut.

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. / The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not. / I en utav Socialstyrelsens rapporter står att läsa att chefskapets betydelse inom vård och omsorgsyrket, spelar en viktig roll för bland annat de anställdas psykosociala arbetsmiljö och att kommunikation är bärande för förutsättningen att lyckas med detta. I denna uppsats har en kvalitativ studie gjorts om hur omsorgspersonal upplever att deras arbetsmiljö påverkas av maktsituationen i relationen till chefen. Dessa data analyseras sedan utifrån teorier om makt, kommunikation och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar på att informanterna upplever att chefens sätt att kommunicera är viktigt dels för känslan av sammanhang(KASAM) på sitt arbete , men också att det är beroende av kommunikationen om makten synliggörs eller inte.