Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning påsociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.

Bakgrund till studien: I och med uppkomsten av ett modernt, eller senmodernt, samhällehar förutsättningarna förändrats dramatiskt för den enskilde individen som tvingas handskas med en stress och kravfylld verklighet för att få en plats i samhället. Det är denna verklighet som ungdomen av idag möter och tvingas bemästra. Sett till de ökade kraven och den förhöjda stressen tyckte vi det var intressant att undersöka hur tron på en gud påverkar upplevelsen och hanteringen av stress för dessa ungdomar. Har man som frikyrklig en bättre grund att stå på i jämförelse med icke kristna ungdomar och påverkas detta av hur man låter sin identitet komma till uttryck?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de intervjuade frikyrkliga ungdomarna och de intervjuade icke kristna ungdomarna i hurderas identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Ytterligare ett syfte är att ta reda på om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper vad gäller upplevelsen av stress. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon skillnad grupperna emellan i hur de hanterar den stress de upplever.Frågeställningar: Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur deras identitet tar sig i uttryck, sett till relationer, andlighet, intressen, åsikter samt val av klädstil? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna vad gäller upplevelsen av stress? Finns det någon skillnad mellan de två intervjuade grupperna i hur de hanterar sin upplevda stress?Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju i vår undersökning. Sammantaget har vi intervjuat tio respondenter, varav fem var frikyrkliga och resterande fem var icke kristna. Samtliga undersökta var i åldern 20-24 år.Huvudresultat: Det som enligt oss varit synligt är att frikyrkliga ungdomar tenderar att känna och visa mer empati i jämförelse med den icke kristna gruppen. Som en konsekvens av deras kristna värderingar känner de en medkänsla för omvärlden och oroar sig för mänskligheten, medan de icke kristna mer har fokus på det egna livet och det som står dem närmast. De frikyrkligas fokusering på meningen med livet samt, relationer och medmänsklighet medför, enligt oss, att de känner en högre grad av stress och då framförallt långtidsrelaterad stress. De upplever att de måste vara goda kristna som gör världen bättre och känner krav på att alltid finnas där för andra, samt krav på att åstadkomma storheter i sitt liv. Bland de icke kristna kunde vi istället se mönster som pekade på att de utvecklat en blasé inställning till omvärlden, vilket gjorde att de upplevde en lägre grad av stress. Att de inte verkade bry sig om det utanför deras egna liv medförde, menar vi, att de kunde bemästra stressen på ett mer fullgott sätt eftersom ingenting berörde dem nämnvärt. Vid hanteringen av stress kunde vi se tendenser på att de frikyrkliga ungdomarna hade fler gynnsamma faktorer för att kunna bemästra stress i jämförelse med den icke kristna gruppen. Bland annat hade de ett högre socialt stöd och en större KASAM vilket skulle kunna vara en hjälp som leder till att de klarar av att ta inomvärlden och visa empati. De intervjuade frikyrkliga verkar således, enligt oss, ha enförmåga att möta fler stressorer eftersom de har faktorer som hjälper dem, medan de ickekristna ungdomarna visar tendenser till att inta ett blasé förhållningssätt till livet vilket skulle kunna vara en strategi för att klara av att möta stressen och kraven som finns i samhället.

The purpose of this thesis is to investigate the library for children and young people at Sahlgrenska university hospital in Sweden from a salutogenic perspective. The sociologist Aaron Antonovsky states that human health is benefited by the salutogenic perspective, since it stimulates our sense ofcoherence.The theoretical departure point is sense-making theory. The theory states that in order to move through life, humans are dependent on a sensemaking process. To make sense of our current situation, we need information. What kind of information depends on the individual and its context. Therefore Dervin proposes a users perspective for studies focusing on users interaction with information-systems – libraries included. Accordingly my methods are inspired by sense-making methodology.The investigation is a user study based on five qualitative interviews with parents whose children were being treated at the hospital. The interviews are analyzed using the sense-making process metaphor. The result indicates that the library might help users to make sense of their situation. Given that there is a point of contact between sense-making and the salutogenic perspective, the result might also indicate that the library helps stimulate the users sense of coherence. The library is used by children as well as parents. They usethe library in a way similar to how libraries are normally used by families withchildren. This seems to be what the users appreciate; a normal everyday activityto counter the stress and worries of going through treatments. / Program: Bibliotekarie

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod. Intervjuerna har genomförts bland deltagare på en daglig verksamhet belägen i en mindre ort i Västra Götaland. I studien har jag använt mig utav tre teoretiska utgångspunkter, Antonovskys teori om känsla av sammanhang, teorier om empowerment, samt Goffmans teori om stigmatisering Resultatet visar att individerna känner känsla av sammanhang, främst genom komponenterna begriplighet och hanterbarhet och att komponenten meningsfullhet upplevs som svagare. Det framkommer också att individerna upplever relativt lite egenmakt och empowerment relaterat till den dagliga verksamheten. Gällande stigmatisering, upplever de flesta individerna viss stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. Den upplevda stigmatiseringen handlar bland annat om en känsla av skam att delta i daglig verksamhet, och att avvika från det normala när det gäller möjligheterna till ett vanligt arbete. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med studien är att undersöka nyanländas elevers förståelse för ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare del, årkurs 7-9. Studien genomfördes med hjälp av 28 respondenter som svarade på en kvalitativ enkät med öppna frågor om hur de upplevde ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Studien visade att respondenterna hade blandade erfarenheter av ämnet idrott och hälsa. Respondenternas svar visar att några upplevde det problematiskt med bedömningssituationen genom att kunskapskraven var otydliga eller att läraren inte hade förmedlat kunskapskraven för eleven. Andra respondenter menande på att vissa moment som genomfördes i ämnet var obegripliga och svåra att genomföra. I studien framkom även att respondenterna ser på ämnet idrott och hälsa som en positiv del i grundskolan men att ämnet används som ett verktyg för att bli av med extra energi för att prestera i skolans andra ämnen.

Syftet med studien är att undersöka vad eleverna uppfattar som bedömningsgrunder och huruvida detta är kopplingsbart till kunskapsmålen. Undersökningen avser att ta reda på vad elever upplever att de blir bedömda på i ämnet idrott och hälsa avseende momenten dans och bollspel. Frågeställningarna ser ut enligt följande: Vad upplever elever att de blir bedömda på inom idrott och hälsa? Hur förhåller sig elevernas KASAM, ålder samt kön till deras uppfattning av vad de blir bedömda på inom idrott och hälsa? Metod Studien använde sig av enkäter som delades ut till totalt 11 klasser med cirka 25 elever i varje klass på två olika skolor. Ena skolan är belägen norr om Stockholm, och den andra söder om Stockholm. Totalt deltog 245 elever i undersökningen. Klasserna bestod av elever som gick skolår 6 samt skolår 9. Resultat Elevernas upplevelse av vad de blir bedömda på går att koppla till kunskapsmålen men även andra prestationsfaktorer. De äldre eleverna uppger i högre grad svar kopplade till än de yngre eleverna. De yngre eleverna uppger i högre grad svar kopplade till resultatbaserade prestationer i jämförelse med de äldre eleverna Elever med starkt uppmätt KASAM anser i högre grad att hög närvaro samt andra resultatbaserade prestationer är viktigt för ett högt betyg än elever med svagt uppmätt KASAM. Slutsats Denna studie visar att äldre elever har större förståelse för bedömningskriterier kopplade till kunskapsmålen samt att elever med starkt KASAM i högre utsträckning ställer sig positiva till påståenden kopplade till fysisk aktivitet. Det är idrottslärarens uppdrag att varje elev får känna att det går att lyckas på idrotten samt bidra till att andra lyckas och också hittar glädjen i att röra sig. Allt detta för att rörelseglädjen ska finnas kvar, i ett livslångt perspektiv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6, 7-9 och gy. Ht 2014</p>

Studiens syfte är med utgångspunkt i elevers perspektiv att undersöka om de upplever känsla av sammanhang i hälsodelen i Idrott och Hälsa 1. Känsla av sammanhang (KASAM) handlar om i hur hög grad man upplever komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron. Forskning har visat att elevers upplevelse av ämnet Idrott och Hälsa kan påverkas positivt om denna teori tillämpas i undervisningen (Thedin Jakobsson, 2012).   Studien har en kvantitativ ansats och genomfördes genom enkäter som 163 gymnasieelever från olika skolor i Värmland besvarade. Resultaten var i sin helhet mycket positiva då majoriteten hade höga värden på alla komponenter. Elevernas begriplighet var högst angående den allmänna förståelsen för hälsodelen och dess syfte. Det som kan förbättras är tydligheten gällande kunskapskraven och vad läraren förväntar sig av eleverna. Resultaten av hanterbarhet indikerade mest positiva svar om möjligheten att utvecklas och lyckas. De negativa tendenserna förekom inom elevernas känsla av att det inte är lätt att klara hälsodelen och det fanns en viss otrygghet inför lektionerna.  Meningsfullheten upplevdes främst positivt gällande att eleverna är motiverade att förbättras inom hälsodelen och att de anser att det är en viktig del i ämnet. Eleverna har dock inte så stort intresse eller engagemang för området. Det är viktigt att lärare skapar lektioner utifrån KASAM då det kan öka den positiva upplevelsen av ämnet. Överlag framstår det som lärarna i hög uträckning lyckats med detta. Vissa delar fungerar bra och andra kan förbättras ytterligare.

Den äldre befolkningen växer sig större världen över och Sverige är ett av de länder som i genomsnitt har den äldsta befolkningen. Forskning visar att det naturliga åldrandet bär med sig allvarliga riskfaktorer som kan leda till nedsatt psykisk hälsa och välbefinnande för den äldre befolkningen. I dagsläget uppvisar forskning om den äldre befolkningen ett större fokus riktat mot att öka livslängden snarare än att främja och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande i höga åldrar. Detta fokus bör skifta för att äldre personer ska få möjlighet och förutsättningar att få vara aktiva och delaktiga i samhället så länge som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om deltagande i meningsfulla sociala aktiviteter kan stötta och hjälpa äldre personer i att upprätta och bibehålla psykisk hälsa och välbefinnande. Studiens datainsamling har bestått av sex semistrukturerade intervjuer med äldre personer som deltar vid en eller flera sociala aktiviteter. Materialet har bearbetats och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet och teorierna socialt kapital, livsloppsperspektivet och KASAM har använts för att kunna tolka och analysera materialet. Resultat av studien visar att meningsfulla sociala aktiviteter är en viktig vardagsresurs för majoriteten av informanterna och det särskilt i hänsyn till faktorer som att vidga det sociala nätverket, delta i ett socialt sammanhang och att få emotionellt samt socialt stöd. För majoriteten av informanterna bidrar dessa faktorer med ökat välbefinnande i deras liv. Slutsats av studien är därmed att det finns ett samband mellan meningsfulla sociala aktiviteter och psykisk hälsa. / <p>2019-01-15</p>

Ett av de kanske viktigaste valen elev i grundsärskolan får göra, är valet till gymnasiesärskolan. Det är ett val som kan leda till elevens framtida yrke. Finns det ingen elevdelaktighet på skolan, utan alla beslut tas av människor runt omkring eleven, kan det leda till att felaktiga val görs av eleven. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika yrkesgrupper inom grundsärskolan beskriver att de arbetar för att främja elevernas   delaktighet vid valet till gymnasiesärskolan. Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tre olika yrkesgrupper på två olika grundsärskolor; en lärare, en elevassistent och en studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att alla våra olika yrkesgrupper är viktiga för eleven och att ett samarbete mellan yrkesgrupperna främjar arbetet med att göra eleven delaktig. Genom att stötta, arbeta förebyggande och genom vägledning visar alla våra yrkesgrupper eleven mot rätt väg för att göra rätt val. Vårt resultat visar också på en tydlig medvetenhet hos samtliga yrkesgrupper att valet till gymnasieskolan blir meningsfullt för eleven.

Det råder domarbrist bland Sveriges ishockeydomare. Medan allt fler äldre och rutinerade domare väljer att sluta lyckas man inte rekrytera nya och fylla upp de vakanta platser som uppstår. Tidigare forskning visar att det främst är nya och yngre domare som tidigt i sin karriär väljer att sluta döma, ofta pga. aggressiva spelare och ledare. Samtidigt vittnar ansvariga förbund och domare om ett allt hårdare klimat på och kring isen för domarna.Den här undersökningen fokuserar på Sveriges distriktsdomare och ämnar undersöka om aktiva domare överväger att sluta pga. hot och våld, och om detta hänger ihop med hur arbetssituation ser ut som domare. Studien har även kartlagt hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för Sveriges distriktsdomare.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där samtliga distriktsdomare i Sverige har fått möjlighet att svara på en enkät. Data har sammanställts i SPSS och olika korstabeller varvas med citat från domare och slutligen presenteras en linjär regressions analys över vilka faktorer som påverkar om domarna överväger att sluta pga. hot och våld.Resultatet visar på att nästan 70% av domarna upplever sin arbetssituation som hotfull och våldsam i någon grad. Det framkommer även att av de som upplever hot och våld så har nästan hälften någon gång övervägt att sluta döma.Den ökade domarbristen måste angripas ur flera vinklar för att stoppa den nedåtgående trend som råder.