Samhället idag har på senare tid fått en förändrad syn på kunskap och i förlängningen vilka sorts kunskaper dess medborgare ska besitta. Idag efterfrågas medborgare besitta mer än bara kunskaper, samhället efterfrågar utbildning för att dess medborgare ska kunna agera i den snabba takt samhället utvecklas i. Detta har gjort att skolutbildningens roll har blivit större än att bara förmedla reproduktiva kunskaper till sina elever, den ska hjälpa eleverna utveckla färdigheter, verktyg samt producera ny kunskap som ska hjälpa dem i sitt fortsatta liv som samhällsmedborgare. Ett sätt för skolan att möta dessa krav är tillämpningen av formativ bedömning, där elevers lärandeprocess hamnar i fokus genom att utveckla verktyg och färdigheter snarare än bara faktabaserade kunskaper. Målsättningen med den här undersökningen är att bidra till förståelse för hur ämneslärarstudenter i samhällskunskap ser på formativ bedömning i förhållande till deras framtida läraruppdrag samt om de känner att de utvecklat färdigheter för att kunna bedriva formativ bedömning. Genom djupintervjuer i par samtalar sex respondenter om sina uppfattningar, upplevelser och färdigheter inför ovan nämnt syfte. Resultatet visar att respondenterna saknar en fullständig uppfattning om vad formativ bedömning innebär och hur det ska bedrivas, men att de ställer sig positiva till att tillämpa en sådan undervisningsmodell utifrån att sätta tydliga mål och ge återkoppling. Respondenterna vill använda sig av återkoppling som bedrivs som en kontinuerlig process genom läsåret som stödjer eleverna före, under och efter varje moment. Slutligen visar resultatet att respondenterna också ser sig ha utvecklat färdigheter för att bedriva formativ bedömning, men att det också finns en nervositet inför att genomföra den formativa samt summativa bedömningen. Detta då de känner att de inte fått möjligheten att öva på detta i tillräckligt stor utsträckning. / Society today has recently had a change of view on knowledge and, in extension, what kind of knowledge its citizens should possess. Today, citizens are asked to possess more than just knowledge, society is now asking for education to enable its citizens to cope with the rapid pace which society’s evolving in. This means that the role of the school education has become greater than simply conveying reproductive skills to their students, it is asked to help students develop skills, tools and produce new knowledge to help them in their continued lives as members of the society. One way for the school to meet these requirements is the application of formative assessment, where pupils learning process end up in focus by developing tools and skills rather than just factual knowledge. The aim of this study is to contribute to an understanding of how teacher students in civics view formative assessment in relation to their future task as teachers and whether they feel that they have developed skills in order to be able to conduct Formative assessment. Through in-depth interviews in pairs, six respondents discuss their beliefs, experiences and skills in the light of the above-mentioned purpose. The results show that respondents lack a complete understanding of what the formative assessment means and how it should be conducted, but that they are in favour of applying such a teaching model based on setting clear objectives and providing feedback. The respondents want to use feedback that is conducted as a continuous process through the school year that supports students before, during and after each moment. Finally, the result shows that respondents also see themselves having developed skills to conduct formative assessment, but that there is also a nervousness in the conduct of the formative and summative assessment. This is because they feel that they have not been given the opportunity to practice this to a sufficiently large extent.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers erfarenhet av problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan samt pedagogers erfarenhet att arbeta med lärmiljön för att förebygga problematisk frånvaro i gymnasiesärskolan. Den teoretisk utgångspunkten i studien är relationell pedagogik och salutogent perspektiv. Empirin utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma i gymnasiesärskolan. Resultatet visar att sju av åtta pedagogerna anser att de har erfarenheter av arbete med elever i gymnasiesärskolan med problematisk frånvaro. De anpassningar i lärmiljön som pedagoger menar är viktiga för att främja närvaro är kopplade till en god relation och samverkan till eleven och vårdnadshavare, mellan personal på skolan och mellan skola och aktörer utanför skolan. Pedagogerna uppfattar relationer och samverkan som en framgångsfaktor och ett hinder för att få tillbaka elever från problematisk frånvaro. Pedagoger beskriver de anpassningar som görs i gymnasiesärskolan utifrån fysisk lärmiljö, pedagogisk lärmiljö och social lärmiljö. Pedagogerna framhåller att anpassningar kopplade till den fysiska miljön handlar om klassrummets och lokalernas utformning. I den pedagogiska miljön beskriver pedagogerna anpassningar utifrån var elevs behov. Pedagogerna menar att den sociala lärmiljön anpassas utifrån att skapa ett tillåtande klimat i skolan och få eleverna att må bra.

Omsorgsarbete innefattar känslomässigt krävande arbetsuppgifter som kan inverka negativt på hälsan. Stark känsla av sammanhang (Kasam) och hög arbetstillfredsställelse påverkar hälsan positivt, bidrar till produktivitet och personlig utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger skillnader av Kasam i förhållande till utbildning, kön och arbetstidsutformning hos personal inom omsorgsarbete. I studien användes en kvantitativ webbenkät. Arbetstillfredsställelse undersöktes med Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensionerna hälsa och trivsel och arbete och privatliv. Kasam undersöktes med Antonovskýs livsfrågeformulär, kortversionen. Samtliga anställda, 283 personer, inom ett område med kommunal socialpsykiatri och sysselsättning/daglig verksamhet erbjöds delta i studien. 112 besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 40%. Data analyserades med variansanalys (ANOVA). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i Kasam eller arbetstillfredsställelse i förhållande till arbetstidsutformning, kön eller utbildning. Inga signifikanta interaktionseffekter hittades. / Health care work includes emotionally demanding work tasks that can have a negative impact on health. A strong Sense of Coherence (SOC) and high job satisfaction effects health in a positive way, contributes to productivity and personal growth. The purpose of this study was to explore if differences in Sense of Coherence and job satisfaction are present regarding design of working hours, gender and education amongst employees in health care. A quantitative survey was used in the study. Job satisfaction was explored using Copenhagen Psychosocial Questionaire 2, dimensions health and wellbeing and work-family balance. SOC was explored using Antonovskýs short form life questionnaire. All employees, 283, in a department of municipal social-psychiatry and daily activities was invited to participate in the study. 112 answered the survey resulting in a response rate of 40%. Data was analysed using analysis of variance (ANOVA). Results showed no significant differences in SOC and job satisfaction regarding design of working hours, gender or education. There were no significant interactions between the variables.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

Under de senaste åren har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat. Då ett flertal studier undersökt hur lärare inom idrott och hälsa arbetar för att inkludera nyanlända elever syftade denna studie till att undersöka hur nyanlända flickor upplever didaktisk inkludering inom ämnet idrott och hälsa. Tillvägagångssättet bestod av kvalitativa intervjuer med sju nyanlända flickor som studerade idrott och hälsa inom ordinarie undervisning på gymnasiet. Resultatet från studien visar att respondenterna hade olika erfarenheter av idrottsundervisning och idrottsutövande i hemlandet och bör av den anledningen inte betraktas som en homogen grupp. Majoriteten av respondenterna upplevde att läraren sällan anpassar undervisningen utifrån elevernas förutsättningar för att ge det stöd som den individuella eleven behöver för att uppleva en känsla av sammanhang (KASAM). Eleverna beskrev särskilt att lärarens förväntningar, som baseras på nyanlända som homogen grupp, är ett hinder för didaktisk inkludering. En dialog mellan lärare och nyanlända flickor gällande deras tidigare erfarenheter inom ämnet idrott och hälsa beskrevs som en betydelsefull förutsättning för didaktisk inkludering.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som påverkar kroppen på olika sätt, och orsaken är fortfarande okänd. Den bryter ut i samband med ett fysiskt eller psykiskt trauma, infektion eller smärta. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, baserad på 13 artiklar med kvalitativ design. Tre kategorier och sex underkategorier skapades utifrån analysen. Resultat: De upplevda fysiska symtomen var smärta i kroppen, trötthet och sömnsvårigheter. Sjukdomen gav även upphov till psykiska symtom där depression, ångest, nedstämdhet och kognitiva problem förekom. Upplevelsen var även att det sociala livet påverkades då familj, vänner, kollegor och vårdpersonal ofta ifrågasatte sjukdomen och inte trodde på personerna. Slutsatser:  Fibromyalgi påverkar livet på många olika sätt, både fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetet ger en ökad förståelse och kunskap till vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, för den här patientgruppens situation. Fortsatt forskning behövs för att ta reda på vad som orsakar fibromyalgi, och därmed öka förståelsen. / Background: Fibromyalgia is a chronic illness that affects the body in several ways, and the cause remains unexplained. It emerges from physical or psychological trauma, infection or pain. Aim: The aim was to describe people’s experiences of living with fibromyalgia. Method: This study was made as a literature review with an inductive approach, based on 13 articles with qualitative design. Three categories and six subcategories evolved from analysis. Results: The experienced physical symptoms were pain in the body, fatigue and sleeping problems. The illness also affected the persons psychologically which could occur as depression, anxiety and cognitive issues. The social life was also affected since family, friends, colleagues and health care personnel often questioned the illness and did not believe in their experiences. Conclusion: Fibromyalgia affects the life in several ways, both physically, psychologically and socially. The essay provides an increased understanding and knowledge to health care personnel, especially nurses, for these patients’ situation. Further research is required to determine the cause of fibromyalgia to increase the understanding.

Bakgrund: Runt om i världen drabbas många individer av en cancerdiagnos. Statistiken för 2017 visar att cirka 67 000 individer i Sverige fick en cancerdiagnos, där cirka 800 av dessa individer är unga vuxna mellan 16 till 30 år gamla. Som ung vuxen och drabbas av en cancerdiagnos kan få en total vändning när de befinner sig mitt i att starta ett eget liv och karriär. Dessa unga vuxna är en extra utsatt grupp i samhället där de känner att de varken passar in på en barnavdelning eller en vanlig onkologisk avdelning. Det är viktigt att belysa detta ämnet så sjuksköterskan kan få en bättre förståelse i hur unga vuxna upplever sin diagnos och sjukdomstid samt den livskris detta medför för att på bästa sätt kunna bemöta och hantera deras tankar och känslor som uppkommer. Syfte: Var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sin cancersjukdom. Metod: En kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier genomfördes i denna studie. De tre patografierna analyserades enligt Lundman och Hällgren - Graneheims innehållsanalys där en manifest ansats användes.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna är Känslomässig påfrestning, ofrivilliga förändringar och drivkraften i min cancersjukdom som tillsammans med de elva underkategorierna beskriver hur det är att vara ung vuxen och drabbas av en cancersjukdom, hur de reagerar och tar sig genom den nya situation de står inför samt alla oklara tankar på döden och framtiden. Slutsats: De unga vuxna upplever en tydlig förändring efter besked att de drabbats av cancer, framförallt märks en tydlig förändring i vardagen men även fysiskt och psykiskt, vilket tar mycket energi av de unga vuxna. Med hjälp av resultatet som framkom i denna studie kan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal dra nytta av kunskapen i mötet med en ung vuxen som insjuknat i en cancersjukdom, för att bemöta och vårda dem på ett så optimalt sätt som möjligt.

Människor i dagens samhälle utsätts för en mängd olika stressorer vilket kan ses som ett hot mot folkhälsan. Psykisk ohälsa i världen ökar och depression är idag en av våra vanligaste folksjukdomar med över 300 miljoner människor drabbade världen över. Bara i Sverige stod antidepressiva läkemedel för en total kostnad på cirka 607 miljoner kronor under 2017. Det finns omfattande forskning kring hälsovinsterna av fysisk aktivitet vid en rad olika sjukdomstillstånd och studierna kring fysisk aktivitet som behandlingsform är många. Syfte: Syftet med studien var att undersöka människors upplevelse av fysisk aktivitet i samband med depression. Metod: Studien grundar sig på analysen av kvalitativ forskning utifrån Fribergs analysmodell. Tio kvalitativa artiklar har analyserats för att finna patienters upplevelser. Resultat: Huvudfyndet i studien var att majoriteten av deltagarnas upplevelser av fysisk aktivitet i samband med depression kunde kopplas till en känsla av sammanhang, KASAM. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier där huvudkategorierna är ”Begriplighet”, ”Hanterbarhet”, ”Meningsfullhet” och ”Barriärer”. Resultatet belyser bland annat vikten av att ta tillbaka kontrollen över livet, vikten av kunskap, att ta sig vidare samt hur detta kan tillämpas i vårdandet. Diskussion: Studien förstärker betydelsen av fysisk aktivitet som behandlingsform i både preventivt och behandlande syfte. I den hälsofrämjande vården bör detta tillämpas och prioriteras i den utsträckning det är möjligt för att nå en hållbar utveckling.

Studiens syfte var att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa såg på delen hälsa i ämnet. Studien ämnade undersöka hur lärarna undervisade i hälsa, hur de tolkade begreppet hälsa och hur de såg på hälsan relaterat till ämnets kunskapskrav och centrala innehåll. Tidigare forskning visar på att den fysiska aktiviteten med framförallt bollspel och lekar dominerar undervisningen i idrott och hälsa samt att innehåll kopplat till olika perspektiv på hälsa får lite utrymme. Studiens empiri bygger på semistrukturerade intervjuer med tolv legitimerade lärare i idrott och hälsa i södra Sverige där intervjuerna kretsade kring lärarnas syn på hälsa och realisering av detta i undervisningen av ämnet. Resultatet analyseras med hjälp av olika teoretiska infallsvinklar innefattande: läroplansteorin, patogena och salutogena perspektivet, KASAM och hälsokorset. Sedan avslutas studien med en diskussion där resultatet kopplas samman med tidigare forskning. Studiens resultat visade bland annat på att den största delen av undervisningen i hälsa i ämnet sker genom fysisk aktivitet. Många lärare kunde själva se att de inte fick med hela hälsoperspektivet i undervisningen, men visste till exempel inte hur de skulle få in den psykiska och sociala hälsan på ett bra sätt eller hur det skulle ha tid med detta. Nästan alla lärare ansåg att hälsa är ett komplext och svårtolkat begrepp.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer. En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar visar att syskonen längtar efter sin vardag och sitt familjeliv, att de mår bra av att träffa andra i samma situation och att det är viktigt att ha familj och vänner runt sig. Syskonstödjare har en viktig funktion för syskonen på sjukhuset. Genom en ökad kunskap hos sjuksköterskor om barns utveckling och hur den nya situationen påverkar livsvärlden kan man minska barnens utsatthet, detta genom att erbjuda bättre och mer socialt stöd. Sjuksköterskan bör i framtiden tänka på att erbjuda stöd till de friska syskonen även efter avslutad vårdtid. / Program: Sjuksköterskeutbildning