I denna uppsats studeras ogiltig frånvaro hos före detta gymnasieelever, då det behövs förståelse för olika anledningar till den, för att kunna öka närvaron. Ogiltig frånvaro har visat sig ha samband med senare avhopp och utanförskap, vilket resulterar i stora kostnader för samhället. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro. Frågeställningarna som valts ut är följande: hur samverkar gymnasieelevers anledningar till ogiltig frånvaro på samhälls- social- och individnivå samt hur påverkar den ogiltiga frånvaron gymnasieelevers psykiska hälsa. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med sex genomförda intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är Systems Theory Framework (STF) och teorin om en känsla av sammanhang (KASAM). Ett huvudresultat visar att två betydande anledningar till ogiltig frånvaro är det geografiska läget och psykisk ohälsa. Dessa anledningar samverkar i sin tur med individ- social- och samhällssystemet. Ett annat huvudresultat visar att den psykiska hälsan påverkades och blev lägre eftersom många informanter upplevde att livet kändes tufft under gymnasietiden.

Den undersökning jag har gjort handlar om sex olika föräldrars erfarenheter och förväntningar på vägledare och vägledning som en process i skolan. Föräldrarna har olika etniskt ursprung, kön, ålder och vistelsetid i Sverige, men det som binder samman dem är att de hyser ett stort engagemang i sina barns karriärplanering, vilket framkom i undersökningen. Det som mer kom fram i undersökningen var att föräldrarna kan ses som ”moderna” föräldrar och inte ”traditionella”. Utbildningsnivån och språkkunskaperna i svenska varierade stort mellan föräldrarna varför jag genomförde en del intervjuer på mitt modersmål serbiska. I föräldrarnas förväntningar märktes inte några större skillnader i uppfattningen om vägledare och/eller vägledningsprocessen. De har en samsyn vad gäller kommunikationen/interaktionen mellan sig och vägledning som stämmer väl överens med Watzlawicks kommunikationsteori och det är inte deras mångkulturalitet som gör att kommunikationen mellan föräldrar och vägledare inte existerar. Den beror på andra faktorer och ligger bland annat på styrande/kommunal nivå. Interaktionen mellan förälder och vägledare visade sig vara lika obefintlig såsom den beskrivs i andras undersökningar. Detta beroende på att föräldrar inte visste om att det fanns en vägledare på skolan, vad denne gör eller att föräldern t ex levde i tron att man som förälder inte fick besöka vägledaren som dessutom förknippades med problem. Majoriteten av föräldrarna har nog med problem, eller rättare sagt hinder, varför ytterligare ett ”problem” (kontakten med vägledare) är något man kanske undviker. Hos dessa mångkulturella föräldrar löper som en omedveten röd tråd en både låg och hög känsla av sammanhang (Antonovskys KASAM) tätt sammanflätad med en utebliven relation till inte bara vägledaren på sitt barns grundskola utan även till samhället i stort då det i den undersökta kommunen inte finns information om t ex gymnasievalet upptryckt på andra språk än svenska. Min forskning visade att hur stort engagemang man än har som en modern förälder i sitt barns karriärplanering oavsett etniskt ursprung så finns inte den övergripande metakunskapen om hur man ska kunna ta del av vad vägledning är för något. Det råder en total avsaknad av kommunikation, information, interaktion och relation på alla möjliga olika nivåer och den kommunala diskrepansen och stagnationen som beskrivs av Skolverket (2005) är väldigt närvarade även i min undersökning.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rätten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans roll vid eutanasi och hennes/hans syn på denna roll. En litteraturstudie med 10 artiklar gjordes, 2 databaser, PubMed och CINAHL användes. Artiklarnas vetenskapliga tillförlitlighet fastställdes med Eiman & Carlssons kvalitetstest. Några av testets punkter diskuterades utförligt, av författarna, tills enighet nåtts. Resultatet visade att sjuksköterskor inte ofta ställdes inför eutanasi, men när det hände förblev deras roll oklar. Fynd visade på att en mer definierad roll för sjuksköterskan vore önskvärd, då det gäller eutanasi. Skiftande rutiner vid eutanasi berodde på olika riktlinjer, brist på riktlinjer samt läkares olika arbetsrutiner. Handlingar, som stred mot lagen, gjorde sjuksköterskan förvirrad och frustrerad. Sjuksköterskor skyddades av lagen, då utövandet av eutanasi var strängt förbjudet. Att avstå från att medverka i vården av patienter som efterfrågade eutanasi, behandlades också i riktlinjer. Trots det, kunde man konstatera i studier gjorda i Europa, USA och Kanada, att sjuksköterskan deltog i eutanasi, och till och med utförde eutanasi självständigt, med eller utan läkares närvaro. / Davidsson-Mulá, B & Larsson, M. To whom is due the right to die and who is the one to judge? A literature study on the role of the nurse as to euthanasia. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008. The aim of the study was to investigate the role of the nurse at euthanasia and her/his views on this role. A literature study with 10 articles was made, 2 databases, PubMed and CINAHL, were used, the reliability was guaranteed by means of a quality test from Eimann & Carlsson. Some points of the test were discussed intensely, by the authors, until they had come to an agreement on the issue. The results indicated that nurses not frequently confronted euthanasia, but when it happened, their role in assisting, remained vague. Findings made clear that a more defined role for nurses would be preferable, when it comes to euthanasia. The varying routines concerning euthanasia depended on different guide-lines, lack of guide-lines and physician’s different working-routines. Acts, which were contrary to the law, made nurses confused and frustrated. Nurses were protected by law, as practising euthanasia was strictly prohibited. Refraining from assisting in the care of patients, requesting euthanasia was also supported by regulations. Nevertheless, it was stated from studies, undertaken in Europe, The United States and Canada, that nurses participated in euthanasia, even performing euthanasia themselves, with or without the presence of the physician.

Magnusson, C. Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vårdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015.Denna uppsats syftar till att beskriva hur vårdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vårdhunden samt vilka effekter vårdpersonalen upplever att vårdhunden kan medföra för vårdtagare med en demenssjukdom.Vårdhunden är ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vården. Tidigare forskning visar att vårdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstärka minnet, öka förmågan till socialt samspel samt stärka självförtroendet för den äldre med en demenssjukdom. I uppsaten har vårdpersonal intervjuats om hur de upplever arbetet med vårdhunden samt vilka effekter vårdhunden kan ge upphov till. Studiens teoretiska referensram som låg till grund för studien var Antonovskys teori känsla av sammanhang. Studiens resultat visar att vårdhunden kan ses som en förmedlare mellan vårdpersonal och vårdtagare, att vårdhunden ökar motivationen, att vårdhunden avger ett lugn samt att det sociala beteendet påverkas i en positiv riktning.Nyckelord: demens, KASAM, vårdhund, vårdpersonal, äldre. / Magnusson, C. Nursing staff´s experience of working with a therapy dog. Degree project in Social Work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social Work, 2015. The purpose of this paper is to describe how the nursing staff perceives to work with a therapy dog and the effects the therapy dog can bring to patients with dementia in the nursing staff's perspective.The therapy dog is a relatively new phenomenon in Sweden and of 300 municipalities have 20 of these implemented the dog in health care. Previous research shows that therapy dogs can relieve depression, increase physical activity, enhance memory, increase the capacity for social interaction and enhance self-confidence for the elderly with dementia. In this study nursing staff was interviewed about their experience to work with a therapy dog and the effects of treatment the dog may cause. The study's theoretical framework underlying the study was Antonovsky's theory of sense of coherence. The results demonstrate that a therapy dog can be seen as an intermediary between health professionals and patients, the therapy dog increases motivation, emits calm and social behaviour is affected positively.Keywords: Dementia, elderly, nursing staff, SOC, therapy dog.

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.

AbstractTitel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontextFörfattare: Niemi, Carolin & Widerberg, SusanneSyftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården. Enligt fritidspedagogerna finns många problem med en fritidshemsverksamhet som innefattar djur, exempelvis allergier och ekonomiska hinder. Dock talar de om ämnet med stor entusiasm resultatet och analysen av det empiriska materialet visat att de hade en positiv inställning till området. Ansvar, lugn och empati har lyfts fram som centrala effekter av barns kontakt med djur.Nyckelord: Ansvar, djurassisterad terapi, empati, fritidshem, KASAM.

AbstractLarsson, Louise & Sonesson, Louise (2016). Fritidslärares känsla av sammanhang. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med studien var att ta reda på vilka utmaningar fritidslärare ställs inför i sitt arbete och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Det vi främst lagt vikt vid att undersöka är fritidslärares upplevelser och känsla av sammanhang i skolan. Med hjälp av Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) har vi analyserat respondenternas upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar de ställs inför utifrån teorins tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har använt oss av semistrukturerad intervju för att samla in empiri och våra respondenter bestod av fyra fritidslärare på två skolor. Efter att ha tagit del av forskning och samlat in empiri har vi kunnat dra slutsatsen att våra respondenter känner begriplighet över de utmaningar de ställs inför, men att upplevelsen av hanterbarhet och meningsfullhet är skiftande beroende på barngruppens storlek, lokaler och miljöer, socialt stöd av kollegor samt hur lärare och ledning ser på deras profession.

Syfte med arbetet är att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet i deras lärande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvårdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen där programmet nu heter Vård- och omsorgsprogrammet och är ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar även en kortfattad genomgång av begreppet mångkultur och interkulturellt lärande samt teorier om motivation. Med hjälp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frågeställningar: Vad motiverar vuxna att studera omvårdnadsprogammet på Komvux? Hur upplever man studiesituationen på Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet på vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever på omvårdnadsprogrammet är känslomässiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, känsla av sammanhang. Studien visar att faktorer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är betydelsefullt för hur eleverna upplever studierna.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeBåde internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik. Vi inriktade oss på att se i vilken utsträckning som speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor och hur detta arbetssätt påverkar elevernas lärande? Eftersom ämnet matematik är så brett valde vi att avgränsa oss inom området geometri. Med begreppet öppna frågor menar vi uppgifter som kan ha flera olika svar.SyfteEn av den specialpedagogiska forskningens uppgifter är att visa på vilka pedagogiska val som kan/bör göras samt vilka konsekvenser dessa val kan få för eleverna. Därför är syftet med vårt examensarbete att se om speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor inom området geometri. Om öppna frågor används vill vi se om effekterna upplevs som positiva eller mindre positiva av speciallärarna/specialpedagogerna.Teoretisk ramDe teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från Vygotskijs sociokulturella teori, samt känslan av sammanhang och kommunikativ relationsriktat perspektiv, KASAM.MetodGenom enkäter har vi tagit del av speciallärares/specialpedagogers användning av öppna frågor inom geometri. Vi valde att skicka ut enkäterna i tre olika kommuner. I enkäten fick pedagogerna ange exempel på en öppen fråga inom geometri. Dessa exempel har vi analyserat tillsammans med enkäten.Resultat med analysSammanfattningsvis pekar vår studie på att speciallärare/specialpedagoger ibland använder sig av öppna frågor inom geometri. Speciallärare/specialpedagoger upplever att öppna frågor gör eleverna aktiva. Samarbetet med andra blir tydligt och de reflekterar över sina lösningar. De blyga och tysta elevernas röster hörs mer. Det som upplevs mindre positivt är att detta arbete är tidskrävande och att pedagogerna känner svårighet att formulera öppna frågor. Vi kan inte dra en generell slutsats då vi upplever att svarsfrekvensen är låg. Våra resultat indikerar att oberoende av antal yrkesverksamma år eller utbildning så använder speciallärarna/specialpedagogerna öppna frågor inom geometri. Flest svarande har arbetat upp till tio år som speciallärare/specialpedagog. Öppna frågor används mest i de lägre skolåren med undantag för förskoleklass. Av pedagogerna som deltagit i undersökningen hade endast fem av tjugosju en matematisk utbildning. Samtliga pedagoger som använde sig av öppna frågor var kvinnor. Det var fler som var utbildade till specialpedagoger än till speciallärare, två hade dubbel kompetens.Pedagogiska implementeringarI det centrala innehållet i kursplanen kan eleverna arbeta på olika kunskapsnivåer med hjälp av öppna frågor. Genom öppna frågor har eleverna möjlighet att visa på sina förmågor vilket är det som bedöms enligt Lgr 11. Vår förhoppning är att öppna frågor kommer att användas mer oberoende av årskurs och skolform i framtiden.Tyvärr finns det inte så mycket forskning om öppna frågor inom matematiken. Runt om i världen används öppna frågor, men det kallas inte alltid för just öppna frågor. För den forskning som är gjord inom detta område har forskarna påvisat att öppna frågor gynnar eleverna positivt i deras kunskapsutveckling. Vår fulla övertygelse är att öppna frågor inomgeometri kan utveckla elevernas kunskaper. Genom öppna frågor kan eleven motivera sina lösningsstrategier och genom diskussioner kan de ta del av andras tankegång vilket kan leda till ett lärande, både nu och för framtiden.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide. / Is there a connection between severe language disorders and ADHD? Different professional groups` experiences of meeting children in severe language disorders