Bakgrund: Idag är en stor del av de som arbetar på akutmottagningen nyutexaminerade.  På akutmottagningen är tempot högt vilket innebär stora krav på sjuksköterskan som förväntas ta snabba beslut. Det är sjuksköterskan som är  ansvarig och leder omvårdnadsarbetet men det är idag brist på erfarna sjuksköterskor på akutmottagningen. Idag finns det lite forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetet på akutmottagningen. Det är därför viktigt att belysa dessa upplevelser och KASAM skulle kunna vara ett hjälpande verktyg. Syfte: Syftet var att med hjälp av KASAM beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på en akutmottagning Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats gjordes.  Tio vetenskapliga artiklar från 2014–2023 granskades och analyserades med hjälp av KASAM och Fribergs femstegsmodell. Databaserna Cinahl och Medline har använts.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde en brist på kunskap, de är osäkra och rädda för att göra misstag samt att de känner sig otillräckliga. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde stress på grund av arbetet och att arbetsglädjen och motivationen försvann. Slutsatser: Denna litteraturöversikt har bidragit till ökad förståelse för hur det är att vara nyutexaminerad sjuksköterska på en akutmottagning. Mycket av den befintliga forskningen visade sig vara samstämmig. Det framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig osäkra i arbetet under den första tiden och att det kräver hög kompetens och erfarenhet, något man inte har som nyutexaminerad.

Substansanvändningen av droger påbörjas i allt yngre ålder där en beroendekarriär blir allt vanligare. En försämring kan då ses både på den psykiska och fysiska hälsan. Det psykosociala stödet som kan ges genom ett gott bemötande är av vikt för att stödinsatser ska tas på allvar och ett ökat välbefinnande hos patienten upplevas. Vidare kan motivation bidra till att mål uppfylls och förändring hos patienten påbörjas. För att ge ökad kunskap om vilket stöd som kan förhindra att patienter hamnar i ett substansberoende är det av vikt att studera patienters upplevelser av stöd, tiden innan påbörjandet av LARO-behandling. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av stöd vid substansberoende tiden från drogdebut till att behandling i LARO-programmet påbörjas. Metoden utgörs av Sundler et al. (2019) tematiska innebördsanalys. Innebördsbeskrivningen styrks med utsagor från intervjuerna. Resultatet visar att stöd kan bestå av flera olika delar och att individer är mer eller mindre mottagliga för dessa. Fem teman beskriver hur fenomenet stöd upplevs; Besvikelser, En nödlösning i stunden, Motivationens betydelse, Människor som förstår och Obekräftad. Kvalitetssäkringen av innebördsanalysen gjordes genom tre validitetsbegrepp, reflexivitet, tillförlitlighet samt överförbarhet. Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån Antonovskys hälsomodell KASAM och dess tre huvuddelar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Fynden är; Begriplighet - Även vid besvikelse, Meningsfullhet – motivationens betydelse samt Hanterbarhet - människor som förstår.

Idén till denna undersökning väcktes tidigare under vår utbildning när vi skrev ett arbete som handlade om den fysiska aktiviteten i förskolan. Vi ansåg det intressant att undersöka i vilken utsträckning den fysiska aktiviteten sker samt hur förskollärare ser på fysisk aktivitet för att främja hälsa och välbefinnande hos barnen.  Studiens syfte är att undersöka några förskollärares resonemang om och erfarenheter av planerad fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande i förskolan. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning genom selfreports. Vi valde ut KASAM som teori eftersom vi ansåg den vara intressant att koppla vårt arbete till samt som vi tyckte passade bra för att undersöka vad barnen upplever genom fysisk aktivitet. Resultatet visar att de olika förskolorna bedriver en liknande undervisning i ämnet fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande. Gemensamt för de olika förskolorna är att de till stor del mest använder sig av spontan undervisning i ämnet fysisk aktivitet men det sker också planerad, om än inte i samma utsträckning. Resultatet visar också att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är en viktig och betydelsefull del i förskolans undervisning. Slutsatser vi har kunnat dra är att ämnet är stort och innefattar många olika delar vilket kan uppfattas som svårt att undervisa i och behöver delas upp och anpassas utefter barngrupper för att skapa en förståelse till barnen som ska leda till livslångt lärande samt välmående. Genom att förskolan arbetar med målmedveten fysisk aktivitet ges det möjligheter till att arbeta mot ett hälsofrämjande och socialt hållbart perspektiv där barnen får en medvetenhet om betydelse av hälsa.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? Hur genomförs uppdraget? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen?Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori. Antonovskys KASAM-teori bygger på tre viktiga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Enligt teorin behöver individen känna balans mellan dessa tre för att utveckla en stark KASAM. Ett grundläggande begrepp inom systemteorin är att tänka i nivåer, något som är aktuellt då vi studerar skolans verksamhet, där vi talar om individ- grupp och organisationsnivå. En grundtanke inom systemteorin är att grupper kan ses som ett system. En förändring i någon del av systemet påverkar helheten. I vår analys utgår vi även från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell.Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie. Genom att kombinera två metoder, intervjuer och observationer, täcker vi flera olika infallsvinklar och får en mer fullständig bild. Vi gjorde halvstrukturerade intervjuer med tre elevassistenter och tre specialpedagoger. Dessa kompletterades sedan med observationer av elevassistenterna i verksamheten.Vår studie visar att elevassistentens uppdrag i skolan är otydligt. I praktiken utför elevassistenterna en mängd implicita (ej uttalade/underförstådda/outsagda) rutinuppgifter som att dela ut papper och kontrollera närvaro. De utför även uppgifter av pedagogisk art, såsom att ge instruktioner och leda lektioner, vilka inte nämns när de själva beskriver sitt uppdrag. Uppdraget försvåras av att tid ofta saknas för planering och utvärdering med kollegor. Studien visar även att synen på uppdraget skiljer sig åt. Specialpedagogerna ser på uppdraget ur ett helhetsperspektiv, medan elevassistenterna är mer inriktade på eleven och ibland på elevgruppen. Vi sökte en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och fann att den finns, men är svag. Samarbete och stöd ges spontant, vid behov och i mån av tid. Resultaten visar också att detta inte är ett regelbundet inslag utan att det åligger på elevassistenterna själva att söka samarbete och stöd vid behov.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur elever på omvårdnadsprogrammets tredje år ser på sin utveckling av synen på arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har särskilt legat på deras syn på ett arbete inom äldreomsorg och på hur de ser på omvårdnadsyrkets status. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Resultatet av studien är att eleverna har haft positiva förväntningar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen är centrala i valet av omvårdnadsprogrammet. Eleverna har ändrat sin syn på att arbeta inom äldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen. De elever som har negativa erfarenheter från APUn menar att det beror till största del på handledaren och arbetslaget. Alla elever har siktet inställt på fortsatta studier och vill inte stanna i äldreomsorgen, även om flera av dem har ändrat inställning och kan tänka sig att arbeta i äldreomsorgen en kortare tid innan fortsatta studier. Eleverna menar att de har utvecklats mycket som personer under utbildningens gång och att erfarenheterna av människovårdande uppgifter kommer att stärka dem i sina fortsatta karriärer.

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

Malmö högskolaLärande och SamhälleSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2012AbstraktNesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar…en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel… a study on the perception of special education internal).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är. Vi ville se vilka uppfattningar som finns om vad en specialpedagog bör lägga stor vikt vid i sitt arbete och vad som uppfattas som specialpedagogisk verksamhet. Vi har haft funderingar på vad som är så speciellt med specialpedagogiken och velat undersöka hur en specialpedagog verkligen arbetar. Hur uppfattas specialpedagogens arbete av de övriga pedagogerna, finns det samstämmighet i synen, vad anser ledningen om specialpedagogik och hur kan vi bäst bemöta varje individ vi möter. Detta är några av delarna som arbetat med när vi skalat och förhoppningsvis närmat oss kärnan i specialpedagogiken.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med hermeneutisk forskningsanalys med avstamp i KASAM och Vygotskijs sociokulturella teori.Undersökningen resulterade dels i att specialpedagogen måste marknadsföra sitt yrke och dels måste lägga stor vikt vid att se varje individ. Det mest väsentliga i arbetet med människor är:”Att skapa relationer”Nyckelord: handledning, individ, KASAM, relationer, specialpedagog. / Malmö University Learning and Society School Development and Leadership special Education Spring semester 2012 abstract Nesic, Anna & Akesson, Christel (2012). If we peel ... a study on the perception of special education within. (I Thank peel ... a study on the perception of Special Education internal). School Development and Leadership, Special Education, Learning and Society, Malmö University. The aim of our study was to investigate the essence of special education is. We wanted to see what perceptions that exist about what a special education teacher should attach great importance to their work and what is perceived as special needs education. We have had concerns about what is so special about special education and wanted to explore how a special education really works. How is special education work of the other teachers, there is consistency in the approach, what is the management of special education and how can we best respond to every individual we meet. These are some of the parts that worked when we peeled and hopefully closer to the core of special education. We chose to do a qualitative study of hermeneutical research analysis builds on KASAM and Vygotsky's sociocultural theory. The investigation resulted partly in the special education teachers must market their profession and also must attach great importance to see each individual. The most essential in the work of people are: "Building relationships" Keywords: tutorial, individual, KASAM, relationships, special education.

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antaletskoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse schoolplacement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö förbarn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se omskoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fallminskas.Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hurpersonalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgångför eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssättpå hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas.I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vivill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättreundervisningsmiljö för elever i riskzonen.Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalenanser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men attflertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö somskoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever somriskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och näravuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat ochavskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning. Dessa faktorer kanbidra till elevernas möjlighet att erhålla känsla av sammanhang – KASAM.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 – 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress. Pedagogerna i studien är medvetna om att det finns både negativ och positiv stress men relaterar oftast stressade situationer som negativa. De upplever att barn totalt sett har en alltför stressig tillvaro. De menar att barnens fritid i allmänhet kan vara lika inrutad som den vuxnes och tillfällen för vila och reflektion saknas. Pedagogerna säger sig också vara medvetna om att skolan stressar och att även pedagogernas egen stress påverkar eleverna. Pedagogerna besitter stor kunskap inom området men trots detta görs det i vårt tycke anmärkningsvärt lite för att konkret arbeta stressförebyggande. / To prevent students’ stress at school. Are we really aware of the fact that school is stressful to the students?

Hur vänder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?”How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?”ProblemområdeDetta arbete är en undersökande studie vilket innebär att jag har gjort fokusgruppsintervjuer för att ta reda på vad skolan kan göra för att öka motivationen hos elever som upplever skolan som tråkig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger på elevernas egna utsagor. Problemområdet baseras på skolans värdegrund som den beskrivs i ”Ny skollag i praktiken” (2010), i vilken det fastslås att skolan ska arbeta för alla människors lika värde och undervisningen skall anpassas till varje barn förutsättningar. Denna studies ansats är att urskilja olika faktorer till vad som ökar eller sänker elevernas motivation samt att koppla dessa faktorer till upplevelsen av kasam, känslan av sammanhang av Antonovky (2005). Författaren menar att begriplighet, hanterbarhet men framför allt meningsfullhet är starkt förknippat med motivation, utifrån detta perspektiv är det intressant att undersöka om eleverna själva uttrycker något liknande.MetodStudien är genomförd med en kvalitativ och hermeneutisk ansats, där syftet har varit att komma nära och tolka elevernas egna utsagor utifrån deras perspektiv. Datainhämtandet har skett genom intervjuer i fokusgrupper.3SyfteDet övergripande syftet med denna studie är att utifrån ett elev perspektiv undersöka vad skolan kan göra för att öka motivationen hos elever som upplever skolan som tråkig och icke meningsfull. Studien vill också ge ett utökat kunskapsbidrag till forskning om elevernas egen syn på vad skolan kan göra för att öka elevernas motivation.De preciserade frågeställningarna är: Hur upplever elever att pedagogernas bemötande påverkar deras motivation? Vilken syn har elever på betydelsen av relationer för deras motivation? Vad anser eleverna själva är det viktigaste för att de skall känna sig motiverade i skolan?KonklusionI denna studie gav eleverna sin syn på vad som var viktiga motivationshöjande inslag i skolan. Enligt elevernas utsagor fanns det en gemensam nämnare för att de skulle vara motiverade och kunna lyckas med skolans uppdrag relationernas betydelse. Goda relationer skapar förutsättningarna för att eleverna skall känna en hög upplevd känsla av sammanhang. Goda relationer mellan elev och lärare men också mellan elev och kompisar är en förutsättning för att den inre motivationen skall infinna sig. Det har visat sig i studien att det är det relationella perspektivet på lärande som eleverna föredrar. Den specialpedagogiska kopplingen till resultatet i denna studie är att pedagogerna i allmänhet men specialpedagoger i synnerhet bör utgå mer ifrån elevernas egna perspektiv när det gäller undervisningen, eleverna vill vara mer delaktiga. Pedagogerna bör även fokusera på att skapa möjligheter för de bakomliggande processerna till motivation, som känslan av sammanhang. Denna studies kunskapsbidrag är till stor del riktat mot skolan där undersökningen är gjord, men resultatet kan även användas av andra skolor med liknande problematik. Resultatet av denna studie kan användas för att utveckla den pedagogiska verksamheten genom att kontinuerligt efterforska och tillföra ny kunskap om hur skolans verksamhet påverkar den enskilda elevens motivation samt hur olika pedagogiska val påverkar barnens möjligheter till att de skall känna en positiv och motiverande inlärningssituation.