Studiens syfte var att undersöka fritidshemspersonalens arbetsmiljö utifrån deras olika arbetsuppgifter under skoldagen. Val av frågeställning grundar sig i observationer under verksamhetsförlagda kurser under utbildningen, samt av den bild av fritidshemmet som lyfts fram i media och på sociala medier. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom en intervjustudie med sju deltagande respondenter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer där vi utgick från en grundmall med olika teman och öppna frågor för att kunna vara flexibla och ha möjlighet att ställa följdfrågor. De teoretiska begrepp som är centrala för studien är ramfaktorteori och KASAM. Resultatet av empirin tyder på att det är ramfaktorer som till stor del påverkar respondenternas arbetsdag och arbetsmiljö, men även andra aspekter inom KASAM som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet spelar in. Studiens syfte var också att jämföra de olika dubbla uppdrag fritidshemspersonal kan ha för att se om och i så fall hur arbetsuppgifterna skiljer sig åt ur arbetsmiljösynpunkt. Ur den aspekten är respondenterna samstämmiga i sin upplevelse. Det är olika utmaningar inom de olika uppdragen som gör att situationen upplevs som påfrestande, vilket påverkar såväl fysiskt som psykiskt mående.

No description available.

No description available.

Karriärsavslut bland idrottare har länge studerats inom idrottsvetenskapen och inom ishockeyn har skador, främst hjärnskakningar, och stor fysisk och psykisk påfrestning rapporterats av media som bakomliggande faktorer till avslut. Denna undersökning syftade till att undersöka av vilka anledningar ishockeyspelare slutar och om dessa anledningar kan kopplas till teorin om KASAM – Känslan av sammanhang. För att söka svar på detta intervjuades sex forna ishockeyspelare med en semi-strukturerad intervjuguide. Resultatet från denna studie visade att skador, att vilja fokusera på livet efter karriären eller på grund av att inte kunna vara sig själv i den miljön var anledningar till karriärsavslut för ishockeyspelare. Bakgrunden till avsluten var dock komplexa men kunde i relativt hög grad anses kopplas till teorin om KASAM och de tre komponenterna. Precis som de tre komponenterna går in i varandra kunde även avsluten i sig anses grunda i olika påverkande faktorer som sammanvägda ledde till avslut. / For a long time, the end of the career among athletes has been a question of interest among scientists in the field of sports science and in ice hockey, injuries, mainly concussions, and physical and mental stress have been reported by the media as underlying factors. This study aimed to investigate underlying factors and wheter these factors are related to the theory of SOC – Sense of Coherence. Six former ice hockey players were interviwed, with a semistructured interview guide as a tool, to seek an answer to the purpose of the study. The results from this study showed that injuries, a will to focus on the life after the career and a feeling of not being able to be yourself in that enviroment were underlying factors to the end of the career among ice hockey players. The background of the endings were complex but they could be related to the theory of SOC and the three components. Just like the three components can be linked to each other, different factors seemed to constitute the actual reasons for leavning icehockey.

Bakgrund: Att vårdas inom intensivvården kan innebära att känslan för tid och verklighet förloras, förklarat av sjukdomens allvarlighetsgrad och patientens nedsatta medvetande under vårdtiden. Efterföljande problem försvårar återhämtning och påverkar patientens dagliga livsfunktion och livskvalité i varierad omfattning. Syfte: Syftet var att belysa patienters återhämtning efter intensivvård  Metod: Litteraturstudien med induktiv ansats har sammanställt och återberättat innehållet från 20 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. En integrativ metod enligt beskrivning av Whittenmore och Knafl (2005) tillämpades.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategori 1. Återhämtningens dimensioner med kategorierna återhämtningens innebörd, återhämtning ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv, betydelsen av socialt stöd i återhämtningsprocessen och huvudkategori 2. Uppföljningens betydelse för återhämtningen med kategorierna att återfå kontroll samt hjälpmedel för att förstå.  Slutsats: En gynnsam uppföljning efter intensivvård förefaller vara inriktad på patientens hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som kan likställas med Känslan av sammanhang.

No description available.

Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering.  I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse av existentiell coping, genom att undersöka hur det framträder i hanteringen av coronapandemin. Detta har undersökts genom att titta på vilka aspekter av existentiell coping som framträtt i hanteringen, med hjälp av kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera resultatet är Antonovskys KASAM, och Kevin Ahos definition av existentiell ångest. Resultatet har visat att existentiell coping inbegriper sökande och meningsskapande, där sökande har att göra med coping, och mening står för den existentiella dimensionen. Resultatet har också visat att existentiell ångest tillhör den existentiella dimensionen. Existentiell coping kan alltså förstås som ett sökande efter eller söka kvarhålla mening. Existentiell ångest kan orsaka ett sökande efter mening och därigenom leda till existentiell coping

Threats and violence have increased within human treatment organizations the last couple of years. It is difficult to determine whether this is an actual increase or whether the violence is due to an increased propensity to report or a broader definition of the term threat and violence. Threats and violence can lead to several negative consequences, such as reduced job satisfaction or mental illness.    The purpose of this study is to gain an understanding of insurance investigators experience of their work situation, where there is a risk of being exposed to threats and violence by clients, and what support the Swedish Social Insurance Agency as an organization can offer its employees. Moreover, the investigation has shown how the sense of context affects insurance investigators in their work. The purpose of this study is to contribute with new knowledge on how insurance investigators in the Swedish Social Insurance Agency can be affected by threats and violence at work. This study has implemented through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from two different municipalities.    The results of the study shows that insurance investigators are not worried on their workplace regarding the risk of being exposed to threats and violence. This is because insurance investigators know that there is good support within the organization with clear routines. Furthermore, we have come to the conclusion that a consequence that some of our informants have suffered is that they have had shorter periods that have been difficult after a threat or violent incident.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet  och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.