På senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut. Alla delar känslan av utanförskap och svårigheter att interagera socialt. Diagnosen upplevs till viss del kategoriserande och stigmatiserande enligt respondenterna. Det som skilde sig åt mellan ålderskohorterna var att de äldre respondenterna tycks ha ett mer revolutionerande förhållande till diagnosen, och de unga ett mer ”naturligt” förhållande. De äldre respondenternas upplevelser beskrevs mer analytiskt, de hade hittat coping strategier för att klara livet, vilket de unga inte tycks ha behövt i samma utsträckning. De unga respondenterna beskriver betydelsen av hjälpen som de fick i skolan, vilket de vuxna respondenterna inte ens fick en möjlighet att ta del av på samma sätt, eftersom diagnosen kom så pass sent i livet. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns skillnader men också likheter i beskrivningarna som respondenterna delgett, och att betydelsen fått olika vinkel och tyngd beroende på när i livsloppet som diagnosen gjort sig gällande.

Sammanfattning: Då det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är ett av de främsta uppdragen som specialpedagog, tillika det utredande och handledande uppdraget, avsåg vi med vårt självständiga arbete att ta reda på vad eleverna ser som framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag. Urvalet för vårt arbete var elever, som inom elevhälsan kommit att benämnas som “elever i svårigheter”, ”elever som utmanar” eller “elever i behov av särskilt stöd”. För att komma i kontakt med detta urval tog vi kontakt med specialpedagoger på en gymnasieskola och en högstadieskola. Våra undersökningar genomfördes via semistrukturerade intervjuer och med hjälp av en skattningsskala. Vi hade förmånen att intervjua tolv elever. Alla intervjuer transkriberades direkt efter genomförd intervju och förvarades med omsorg, för att garantera informanternas anonymitet och för att obehöriga ej skulle kunna ta del av materialet. De insamlade elevernas upplevelser av sin skolvardag kategoriserades och sorterades efter teman och nyckelord som sedan tolkades och analyserades utifrån vår teoretiska ram som var det salutogena förhållningssättet utifrån KASAM-begreppen och relationens betydelse för elevens varande i skolan. Fokus var då inte bara den interpersonella relationen, utan relationen till den kontext eleven verkar i gällande skolans fysiska och sociala miljö. Överraskande i vår undersökning var att det framkom att samtliga informanter lyfte vikten av regler i skolan och vikten av kompetens hos pedagogerna att tillse att regler följs. Överraskande av den anledningen att i teorin beskrivs elever som utmanar som elever som har svårt att rätta in sig efter skolans regler. Valet av metoden semistrukturerade intervjuer gjordes då vårt primära syfte och mål var att lyfta betydelsen av att låta elevers röster höras för att skapa en förståelse för hur vi som specialpedagoger kan tänka och anpassa på individ-, grupp- och organisationsnivå för att främja elevens möjlighet till måluppfyllelse och välmående i en skola för alla.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 10000 svenskar av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Efterförloppet vid ett plötsligt hjärtstopp kräver omfattande vård och övervakning på sjukhus, men trots detta överlever endast cirka 6 %. Litteraturöversiktens teoretiska referensram är KASAM- känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats som består av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod genomfördes. Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudkategorier: ”En förändrad människa”, ”En andra chans i livet” och ”Ett behov av information och stöd”.  Patienterna hade ofta inget minne av händelsen och upplevde oro och rädsla över att drabbas igen. Resultatet visade att patienter fick nytt perspektiv på livet och stöd från närstående och hälso- och sjukvården ansågs betydelsefullt för att kunna gå vidare. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att patienten har fått tillräcklig information för att få förståelse för vad som hänt och därmed bidra till att stärka patientens känsla av sammanhang. Det krävs ytterligare kvalitativ forskning inom området för att få ett bredare perspektiv av patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp.

No description available.

Problemet. Yrkesgrupper som socialsekreterare anses vara mest utsatta för stress grundat på socialtjänstens höga arbetsbelastning. Arbetsrelaterad stress påverkar både organisationen och arbetets kvalité men leder främst till psykisk ohälsa bland de anställda. Syfte. Denna studie undersöker hur yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänsten upplever arbetsrelaterad stress, samt om det finns något samband med känsla av sammanhang (KASAM), verksamma år och kön. Studiens teoretiska bakgrund är baserad på KASAM utifrån det salutogena perspektivet. Metod. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsstrategi i form av en tvärsnittsstudie. En enkät med frågor om bakgrund, arbetsrelaterad stress och KASAM har sammanställts och skickats ut via mejl till yrkesverksamma socialsekreterare södra delen av Sverige. Resultat. Svaren som enkäten genererade visar att de främsta stressfaktorerna på arbetet anses vara ökad arbetsbelastning, höga egna krav samt svårigheten över att sätta gränser och att ta ett större ansvar än vad hen bör göra. Resultatet visar ett signifikant samband med ett negativt värde mellan arbetsrelaterad stress och graden av KASAM samt ett signifikant samband mellan yrkesverksamma år och KASAM. Slutsats. Utifrån respondenternas svar är det möjligt att utläsa ett samband mellan socialsekreterares egna höga krav och engagemang i arbetet med KASAM:s tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta tyder på att ett stort engagemang inte alltid är positivt. Vidare finns ett samband mellan socialsekreterares yrkeserfarenhet och grad av KASAM, personliga stresshantering och hälsa. Nyckelord: enkätstudie, arbetsrelaterad stress, KASAM, socialsekreterare

The purpose of this study has been to investigate the aggravating factors that pupils experienced during their time in Compulsory School and how the school responded to the students' difficulties. The empirical material is based on the stories of five students at the Introductory Programme (IM). Complementary to the students' experiences, an IM teacher, who previously worked in Compulsory School, was interviewed to get a more objective perspective. The study is qualitative and the material has been thematized and contextualized with the state of knowledge and then analyzed with the chosen theory, Sense of Coherence (SOC). In the results it appears that the students experienced discontinuity, lack of follow-up and insufficient demands, resulting in a lost sense of belonging to and feeling coherence in school.   Title: “Aggravating Factors in Compulsory School” – A qualitative study of former Compulsory School students' experiences

Syftet är att belysa och analysera hur personal inom Socialtjänst och på HVB-hem berättar om arbetet för att stärka skyddsfaktorer och stödja ungdomar mot en positiv utveckling. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är fenomenologisk. Fenomenologin strävar efter att beskriva informantens tolkningar av sina erfarenheter så korrekt som möjligt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats och intervjuerna har genomförts med vinjettmetoden. Fem verksamheter har besökts och sju informanter har intervjuats. Resultatet har analyserats med Antonovskys teori om salutogent synsätt. Med salutogent synsätt menar Antonovsky att fokusera på det som är friskt, istället för det som är sjukt, hos individen. I resultatet framgår att viktiga framgångsfaktorer hos ungdomar som utvecklat en problematisk livsstil, är familjeanknytningen, goda relationer och att ha positiva förebilder. Två anmärkningsvärda resultat framkom i studien.  Ett var att personalen inte berättar om skolan, som den mest betydande faktorn att börja arbeta med, trots att forskningen visar att just skolan är den absolut viktigaste skyddsfaktorn, för att inte hamna i kriminalitet eller missbruk. Men även synen på placering inom SIS eller på HVB-hem är anmärkningsvärt. Både uppfattningen att det absolut inte var aktuellt med placering inom SIS och att det var omedelbar placering inom SIS som gällde för ungdomen i vinjetten, förekom i resultatet. Här skiljer sig åsikterna mycket hos personalen, hur man bör göra. Detta medför att det spelar stor roll för ungdomen, vem hen träffar på inom Socialtjänsten.

Sweden has in these past couple of years given home to an increased number of newly arrived immigrants, which means that a lot of newly arrived pupils are now being taught in the Swedish schooling system. Many of them have never before been acquainted with physical education. The curriculum states that the education must be adapted to suit each and every pupil, so that everyone can be given the same opportunities to develop their skills and knowledge. Therefore, it is important to better understand the challenges that newly arrived pupils are experiencing in the subject physical education. In this paper, a closer look at how the learning situations in ball games and dance are experienced will take place, in order to better understand the obstacles and possibilities that arise in these situations. This is a qualitative study, where focused interviews with 8 pupils at two different schools in the Värmland region in Sweden were conducted. The results show that the overall experience with ball games and dance in the physical education subject was positive. Most of the pupils in this study admitted that they experienced an understanding for the content and were motivated to take part in these activities. There were a few differences between how the boys and the girls experienced the subject in this study, but the differences within the genders varies in the same way as it does between genders.

Denna studie undersöker vad sex förskollärare i storstockholmsområdet anser betydelsefullt och utmanande i mottagandet av nyanlända barn på förskolan. Vidare undersöks också vilken kompetens­utveckling som förskollärarna blivit erbjudna i samband med mottagandet, vad den bidragit till och vad de önskar mer kunskap om. Studien tittar även på hur förskollärarna idag arbetar med mottagandet. Materialet samlas in via djupintervjuer och i dessa framkom att någon direkt kompetensutveckling kring ämnet mottagande av nyanlända inte getts till våra intervjuade förskollärare. Däremot är andra kompetensutvecklingar med framförallt fokus på språk­utveckling och språkinlärning givande i deras arbeten. Mer kunskap om andraspråksinlärning samt hur olika traumabeteenden kan yttra sig hos barnen är områden som förskollärarna önskar mer kunskap om. Studien visar att arbetet med mottagande är komplext och innehåller utmaningar. Med ett interkulturellt förhållningssätt menar forskning att mottagande gynnas. Samtliga intervjuade förskollärare beskriver begrepp och kunskap som inte går att sätta ord på, vilket vi i studien väljer att benämna som tyst kunskap. Materialet analyseras med hjälp av KASAM vilket är en modell inom det salutogena perspektivet som studerar hur människors mående kan förändras med hjälp av olika tillväga­gångssätt. Materialet analyseras även med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt- samt ett interkulturellt perspektiv.

Inledning: Det finns relativt lite forskat kring ämnet om hur ridsport påverkar människor och speciellt hur den påverkar människor som är fysiskt och psykiskt friska. Utifrån det väcktes ett intresse i att undersöka hur en grupp unga kvinnor upplever sig påverkas av ridsporten utifrån ett salutogent perspektiv.  Syfte:  Syftet med föreliggande studie är att utifrån unga kvinnors perspektiv studera och analysera hur de påverkas och upplever sig utvecklas av att hålla på med ridsport samt se till vilken betydelse hästen har för dem. Vidare kommer deras upplevelser förstås utifrån begreppet känsla av sammanhang (KASAM).   Metod:  I föreliggande studie valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån att de ansågs kunna svara på syftet och forskningsfrågorna på bästa sätt. Intervjuerna spelades in och materialet har transkriberats för att senare kodas, tematiserats och summerats. Ett bekvämlighetsurval samt målinriktat urval användes och det genomfördes fyra stycken intressanta intervjuer med personer som har erfarenhet av att vara eller är aktiva inom ridsporten. Resultat:   Resultatet visar att ridsporten bidrar till en mängd positiva faktorer. Bland annat blir personerna lyckliga av att vara i stallet, de utvecklar personliga färdigheter i form av ansvarsförmågor, ledarskapsförmågor och ökat självförtroende. Det finns en stor gemenskap och hästen har en betydelsefull roll. Sett utifrån känsla av sammanhang bidrar ridsporten till känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Deras upplevelser av ridsporten kan förklaras utifrån KASAM-begreppet och de bidrar följaktligen till en ökad hälsa.