Syfte Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del. Metod Genom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Resultat En vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga. arbetsbelastning. Diffusa negativa känslor uttalades i samband med skälen och ibland även en osäkerhetskänsla inför företagets roll i sammanhanget. Uttryck gavs för en medvetenhet kring den egna kroppsstatusen, både positiv och negativ. Ett Hälsoplantest ansågs därmed innebära en onödig bekräftelse. Då den egna kroppsstatusen beskrevs som mindre positiv sammankopplades testet med ett negativt tillrättavisade budskap. Åsikten att man klarade sig själv, utan hälsotester, framfördes och kunde även den kopplas till medvetenheten kring den egna kroppsstatusen. Inställningen till Hälsoplantest och Preem:s beslut att genomföra dessa var positiv trots att man själv avstått från att deltaga. Inom samtliga kategorier saknades den motivationsskapande KASAM-komponenten meningsfullhet. Slutsats När bortfallsgruppen beskrev den egna kroppsstatusen i mindre positiva termerförknippades  hälsoplantestet med en negativ bekräftelse och ett negativt tillrättavisande budskap, vilka tolkades som styrande faktorer bakom skälet till att avstå. / Bilagorna saknas i pdfen.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i. Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.

Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ​​during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form. Study participants were 58 women diagnosed with exhaustion disorder. These were divided into three groups based on how far they had come in their recovery process. A one-way independent analysis of variance revealed no differences between the groups SOC value. Therefore a general increase in SOC value during recovery from exhaustion disorder could not be stated. The conclusions of the study suggests that longitudinal studies, combined with qualitative approaches, could provide a clearer answer to the research question.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet.   Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena. Ambition och Entusiasm visade sig ha svagare samband. För att förstå och diskutera resultaten har KASAM, Aaron Antonovskys teori använts. Diskussionen har en huvudpoäng, nämligen vikten av den begripliga undervisningens betydelse för elevers resultat.

No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella – och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare. Sammanlagt gjordes sju lektionsobservationer och tre intervjuer med lärare. Forskningsfrågorna till studien fokuserade på hur möjligheter, hjälpmedel, specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val och lärarens kommunikation med eleverna utnyttjas för att eleverna ska känna KASAM och lust att lära, samt vilken uppfattning lärarna hade angående elevernas känsla av sammanhang. Resultaten visade på att KASAM var något lärarna ansåg att eleverna fick del av medan observationerna visade en annan bild. Få hjälpmedel, lite interaktion mellan lärare och elever och stressande tillvaro var bland annat några utav orsakerna till att låg KASAM observerades. Resultaten visade också att lärarna gjorde vissa specialpedagogiska och andraspråksdidaktiska val. I analysdelen diskuteras resultaten bl a att om eleverna ej tränas i diskussioner, egen produktion av något slag, och endast får frågorna och uppgifterna av lärarna som återfinns i boken kan leda till att den språkliga utvecklingen eller den kognitiva utvecklingen hos eleverna ej främjas, samt att låg KASAM kan utvecklas. Resultaten visade att undervisningen skedde på en mer abstrakt språklignivå än eleverna låg på, samt att innehållet eller undervisningen ej kopplades till elevernas tidigare erfarenheter. Resultaten visade även på att många elever främst de som kunde antas i behov av särskilt stöd ofta var i stressade situationer med låg motivation, begriplighet och hanterbarhet, vilket kan leda till att låg KASAM skapas. I Sverige visar statistik att elever med annan kulturell bakgrund har lägre resultat än de med svenska som ursprung. Många forskare anger brist på interkulturell kompetens hos lärare som en av orsakerna till detta. Om läraren hade detta skulle kanske elever som anses i behov av särskilt stöd ej behöva det eller anses vara i behov av annat stöd än vad de får.

Sammanfattning Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att undersöka om polisstudenter på Linnéuniversitetet i Växjö har ett högre genomsnittligt värde av känsla av sammanhang ( Kasam) i jämförelse med en slumpmässig tillfrågad kontrollgrupp av studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Det sekundära syftet var att utröna om det föreligger några könskillnader. Studenterna fick besvara 29 frågor på en Likertskala 1-7, i livsfrågeformuläret Kasam-29. Resultatet visade på att polisstudenter har en högre genomsnittlig grad av Kasam, men att kön inte har någon betydelse. Antalet tillfrågade respondenter var sammanlagt 92, fördelat på 54 polisstudenter varav 37 var män och 17 var kvinnor. Kontrollgruppen bestod av   38 slumpmässigt tillfrågade studenter, 16 män och 22 kvinnor. Det ojämna antalet respondenter mellan grupperna och könsfördelningen hade ingen signifikant påverkan. / Abstract The main purpose of this quantitative survey was to investigate if police students at Linné University of Växjö would have a higher degree of Sense of Coherence (SOC) in comparison to a random control group of other students at Linné University. The secondary purpose was to determine if there are any gender differences. The students answered 29 questions on the Likert scale 1-7 from the Kasam-29 questionnaire. The result showed that police students had an average higher degree of Sense of Coherence, but that gender had no effect. The total of respondents was 92, distributed on 54 police students; 37 men and 17 women. The control group consisted of  38 randomly chosen students, 16 men and 22 women. The uneven quantity of respondents between the groups and genders did not have any significant influence.

<p>The aim with this essay was that on the basis of the care staff’s interpretations study how the unaccompanied refugee children consider cultural differences in the Swedish society and how it influenced the children. The study was carried out through six qualitative interviews with care workers at a municipal group accommodation for unaccompanied refugee children in the south of Sweden. The individual interviews were semi-structured and built on a list of questions with different subjects that were linked to the aim and question formulation for the essay. The analysis was carried out from Lazarus theory about coping and Antonovsky’s theory about “SOC”, sense of coherence, with focus on the three components, comprehensibility, manageability and meaningfulness. In the conclusion it showed that the unaccompanied refugee children initially considered a lot to be difficult to understand, when meeting with the Swedish culture. Simultaneously they also considered that it meant many possibilities for them. The care staff became an important resource for the children to help them to understand and to manage the meeting with the culture differences, but also in order to motivate them furthermore. The curiosity, motivation and commitment of the children helped them furthermore to adopt a lot of the new culture, simultaneously as they also held on to a lot of their native country's culture.</p><p> </p>