23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? För att finna intervjupersoner kontaktade vi två Komvux och använde oss av ett urval genom självselektion och genomförde sex intervjuer. Analysen baseras på KASAM:s begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Analysen byggs även på begreppen kognitiv dissonans och brytpunkt. Resultatet är att majoriteten av informanterna hade problem i sitt privatliv som påverkade studierna negativt. Samtliga informanter är besvikna över de flesta lärare de haft. De hade önskat en mer personlig relation med lärarna samt att lärarna skulle varit mer insatta i deras situation. Resultatet visar även att de flesta önskar att studie- och yrkesvägledaren hade gett mer information om gymnasieprogrammen.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD. Vi gör en kvalitativ undersökning med intervju som metod där vi utgår ifrån en standardiserad intervjuguide. Huvudresultatet i undersökningen är att ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebär ett program där möjligheten finns att individanpassa skolgången i så stor utsträckning att eleverna upplever sin skolgång som meningsfull.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna på Arbetsförmedlingen genom frågeställningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet på Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfället för intervjuerna var inskrivna på en arbetsförmedling i en småstad i Västra Sverige. För att nå en fördjupad förståelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership använts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa återfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att båda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en känsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrån sitt respektive utgångsläge. De hade vidare svårt att skapa sig en helhetsförståelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fått ett gott mottagande. Dessutom upplevde de att kommunikationen med handläggarna överlag gick smidigt samtidigt som de var något missnöjda med hur myndigheten förhöll sig till praktik och hjälp med CV-problematik. Resultaten visar också att unga vuxna arbetslösa hade en försiktig framtidstro som innefattade upplevelser av flera tänkbara handlingsalternativ. Deras handlingshorisonter var påverkade av olika resurser och ojämlika villkor, med avseende på exempelvis ekonomiska förutsättningar och kontakter, som fanns i deras aktuella livssituation och som på olika sätt hade kopplingar till deras livshistoria. Avslutningsvis hade flera intervjupersoner reviderat sin handlingshorisont genom att göra den bättre överensstämmande med deras förändrade bild av verkligheten och sig själva, ofta som en konsekvens av brytpunkter.

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam. På högstadiet är syftet att eleverna skall befästa kunskaper. På lågstadiet är den främsta anledningen att eleverna skall tränas i att ta ansvar. Läsläxa och matematikläxa förekommer varje vecka för att befästa elevernas kunskaper. På lågstadiet används läxan som en länk mellan hem och skola. Läxan blir som ett nyckelhål in i klassrummet och föräldrarna får en inblick i elevernas vardag i skolan och deras kunskapsutveckling. På högstadiet finns inte samma förväntningar på föräldrasamverkan, då eleverna förväntas ta ett eget större ansvar. Undersökning visar att skolorna behöver utforma en läxpolicy, så att alla parter lä-rare, elever och föräldrar kan förstå vilket syfte läxan har. Ett annat alternativ är att undersöka om skoldagen behöver förlängs så att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga att alla elever får tillgång till samma pedagogiska stöd i undervisningen.

Studiens syfte är att beskriva lärares uppfattning och erfarenheter av faktorer som påverkar möjligheten att stötta och hjälpa elever i matematiksvårigheter, samt ge dem en god KASAM.Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lärare i skolår 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvårigheter. Studien beskriver lärarnas åsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och också arbetssätt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver även faktorer lärarna anser vara försvårande för att gynna KASAM hos elever i svårigheter.Sammanfattningsvis visar resultaten på en samstämmighet hos lärarna om vikten av att se hela människan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundläggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, både bland vuxna och kamrater. I matematikundervisningen anses det viktigt att stärka självkänsla och tillit hos eleven, samt att stärka motivationen och knyta undervisningen till elevers intressen och vardag. Att knyta ny kunskap till kunskaper eleven redan har, ge tillräckligt med tid, anpassa miljö och arbetsuppgifter, samt att strukturera och tydliggöra inlärning och svårigheter är andra faktorer lärarna upplever som väsentliga.

ABSTRAKTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen − är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache − is it stressA study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder.Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv. En kvalitativ studie genomfördes där eleverna berättade om hur en dag såg ut för dem. De nämner då ett antal stressymtomen som magont, huvudvärk och olustkänslor. Resultatet av studien var att eleverna satte stress i samband med att ha bråttom. Däremot kopplade de inte ihop sina symtom med att de själva var stressade. De vet alltså vad stress är, men såg inte sig själva som stressade.Nyckelord: Barn, KASAM, Specialpedagogiska insatser, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingHandledare: Ingrid SandénExaminator: Lotta Anderson / ABSTRACTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Headache and stomach ache− is it stress. A study about twelve children with special pedagogue effort. School development and management, master of special pedagogue. School of Teacher Education. Malmö University.The purpose of this study was to examine if pupil with special pedagogue effort are stressed measure off this effort.The study gives a summary of earlier research of children and stress from a community perspective. A qualitative study where the pupil were telling, how a normal day looked like. The pupil was implementing about a number of stress symptoms such as stomachache, headache and feelings of uneasy. Our conclusion from this study is that pupil associate stress with being hurry. However they did not link their symptoms with their own stress. In other words they know what stress is but did not see them self as being stressed.Keywords: Children, KASAM, Special pedagogue effort, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingInstructor: Ingrid SandénExaminer: Lotta Anderson

Syftet med arbetet är att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger på tio intervjuer med pedagoger från två kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tänker kring lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt den teori som vi tror är aktuell för vårt arbete.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger är medvetna om att lärandemiljöns utformning är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna påverkar problematiken för barn i koncentrationssvårigheter. Vi har fått ta del av många strategier som pedagogerna använder sig av i arbetet med barnen. Det stöd som pedagogerna efterfrågar från specialpedagogen är framförallt handledning och konsultation.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater.Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier. Det som de upplevde som negativt var stressen över att läsa kurserna vid ett program samtidigt som de arbetade med sin grundskolebehörighet. Att ha en annan studieplan än sina klasskamrater upplevde de som positivt i den meningen att de fick stöd, negativt i den meningen att de upplevde sig komma i andra hand på ett skolorganisatoriskt plan. / PRIV-iliged? - An interwiev study about how students within PRIV experience their situation.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella samband mellan motorik, självkänsla och inlärning. Då ett positivt samband mellan motorik och inlärning påvisats i forskning, har vi intresserat oss för självkänsla som en mellanliggande dimension. Vi har genomfört en litteraturstudie där befintlig forskning analyserats ur ett helhetsperspektiv med hjälp av KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk tolkningsram. Som kompletterande undersökningsdata har vi använt ett intervjumaterial. Vårt resultat visar att mycket talar för att nämnda samband existerar, och att självkänsla är en viktig del i det helhetsperspektiv vi försöker framhålla på fysiska och mentala grunder för lärande.