Problematisk skolfrånvaro och dess konsekvenser är ett högaktuellt ämne i skolvärlden. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om gymnasielärares beskrivningar av problematisk skolfrånvaro, detta för att möjliggöra för specialpedagoger att fungera som ett viktigt stöd till lärarna i arbetet med elevers frånvaro. Fokus ligger på lärarnas uppfattningar av orsaker till frånvaro och beskrivningar av skolans respektive lärarens eget arbete med problematisk skolfrånvaro. Genom halvstrukturerade intervjuer med totalt åtta gymnasielärare har data samlats in för att sedan bearbetas med hjälp av en tematisk innehållsanalys med induktiv ansats. Tidigare forskning visar att skolan tenderar att härleda frånvarons orsaker till individ- och hem-/familjerelaterade faktorer snarare än skolrelaterade sådana. Forskning visar vidare att en tydlig och strukturerad lärmiljö, goda relationer i skolan, tidiga insatser, samt samarbete mellan skolans olika professioner såväl som mellan skolan och hemmet är viktiga delar i arbetet med frånvaro.  Resultatet i denna studie visar att lärarnas beskrivningar till viss del skiljer sig från tidigare forskning genom att en del av lärarna i studien inte enbart kopplar orsaker till problematisk skolfrånvaro till individ- och hem-/familjerelaterade faktorer, utan även till skolrelaterade faktorer. Resultatet visar också att lärarna lyfter goda relationer som en viktig komponent i arbetet med frånvaro, men att större fokus läggs på skapandet av goda relationer mellan lärare och elever än elever emellan, samt att lärares uppfattning är att rutiner emellanåt brister och/eller inte följs av alla på skolan. I specialpedagogens uppdrag ingår att handleda lärarna i att utveckla undervisningen och lärmiljön i skolan för att främja närvaro. Resultatet i vår studie visar dock att lärarna sällan vänder sig till specialpedagogen i arbetet med problematisk skolfrånvaro, utan snarare till andra professioner i EHT. Här syns ett möjligt, och viktigt, utvecklingsområde.

Avsikten med denna studie var att identifiera hur rektorer beskriver relationen som ett fenomeni skolan. Studien kopplar relationens betydelse till det närvarofrämjande arbetet i skolan. Vidaresyftar studien till att undersöka hur rektorerna uppfattar sitt eget främjande arbete med lärarnasrelationskompetens. Avsikten är att identifiera relationen som en komponent som rektorer i storutsträckning får förhålla sig till i det dagliga arbetet. Metoden var en kvalitativ intervjuformmed semistrukturerade frågor. Fem rektorer som är verksamma i gymnasiet och grundskolandeltog i studien. Studiens teoretiska ram byggde på ett relationellt perspektiv. Resultatet visaratt rektorer skattar relationen högt. Personal som har en hög relationell kompetens värderas högti verksamheterna utifrån rektorernas utsagor. Relationens betydelse för det närvarofrämjandearbetet är nödvändigt och avgörande för flertalet av de intervjuade rektorerna.

”Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (Skollagen 15 kap. 2§) En avklarad gymnasieutbildning är kopplad till folkhälsa. Psykisk ohälsa och arbets­löshet är risker på lång sikt för elever som inte avslutar gymnasieutbildning (Skolverket, 2021). Låg utbildningsnivå, vilket studieavbrott under gymnasiets första år kan ge upphov till, ökar risken för att som vuxen drabbas av nedsatt hälsa. Det förekommer ökad sjuklighet i gruppen med låga betyg från grundskolan. Hög frånvaro under grundskoletiden har starkt samband med låga betygsresultat i åk 9. Folkhälsomyndigheten (2018) anger tydliga kopp­lingar mellan hög frånvaro i gymnasiet eller att inte nå målen i ett eller flera ämnen och studie­avbrott. Studien är baserad på nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten, 2015). Vidare beskrivs det i studien sambandet mellan god hälsa och att ha ett arbete. Det är svårare för lågutbildade att få arbete sedan 90-talet och detta beror på att arbetsmark­naden oftast har krav om minst gymnasieutbildning, även om det formellt inte krävs en sådan. Sammanfattningsvis finns det goda skäl att verka för att människor fullföljer gym­nasieutbild­ningen då detta är relaterat till en god hälsa. I en rapport år 2012 från SKL (numera SKR), Motverka studieavbrott (SKL, 2012), som gjordes på Skolverkets uppdrag, finns belägg för att skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns kommuner där andelen som fullföljer gymnasiet är 43 % och kommuner där andelen är 88 %. År 2013 kom man ut med en guide för att kommunerna systematiskt skulle arbeta med skolnär­varofrämjande insatser (SKL, 2013). Den 19 november 2015 utfärdade utbildningsdepartementet ett kommittédirektiv (2015:119) som resulterade i en offentlig statlig utredning Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94). Uppdraget innebar att utredaren skulle kartlägga från­varo som varit återkommande och långvarig i grundskolan. Förslag presenterades på hur närvaro­främjande arbete och åtgärder kan genomföras. I rapporten analyserades riskfak­torer för skol­frånvaro och en uppdelning i tre kategorier gjordes. Dessa faktorer är: skol­relaterade, indivi­duella respektive sociala. Skolinspektionen redogjorde i en rapport 2018 att 18 000 elever i Sverige 2015 hade upprepad ogiltig frånvaro och i utredningen betonade man vikten av rektorernas tidiga agerande och att relationsskapande var väsentligt (Skol­inspektionen, 2018). I flera kommuner har man satsat på att förebygga skolfrånvaro, t.ex. ”Uppdrag psykisk hälsa” (Stockholms län, 2020). I en artikel av Nehez och Schön (2021) presenteras en fallstudie från Malmö om hur grundskolans arbete genom kompletterande kompetenser arbetar i sitt uppdrag att främja närvaron. Skolverket har en rad förslag till rektorer om arbetet med att främja när­varon, där det väsentliga är att sprida kunskaper om orsaker till frånvaro (Skolverket, 2022). Inom området närvarofrämjande arbete finns det flera angreppsätt att undersöka. Min studie är begränsad och avgränsad och jag har valt att ställa frågor till främst skolledare. Fokus ligger på frågor som belyser hur det närvarofrämjande arbetet är organiserat på gym­nasieskolor. Metoderna jag använder är dels intervjuer, dels enkätfrågor. Skolkultur är ett begrepp som används för att beskriva en skolas anda och klimat. Det hand­lar om normer på skolan, om sammanhållning, om kommunikation, om beslutfattande och även om den påverkan som uppstår hos människorna i organisationen (Persson, 2008).

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna & Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och analysera. Examensarbetet bidrar med handfasta tips kring hur man systematiskt kan arbeta hälsofrämjande genom att belysa olika metoder och tillvägagångssätt som används i skolans verksamhet. Vidare synliggörs hur elevens egna tankar om sin hälsa tas tillvaro i elevhälsoarbetet och på vilket sätt denna kunskap bidrar till att förbättra elevers psykiska hälsa, samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet används och tillämpas i elevhälsans arbete.

Skolfrånvaro är ett omdebatterat ämne som i olika rapporter och i forskning lyfts fram som ett samhällsproblem. Forskningen är omfattande, både nationellt och internationellt. Eftersom tillräckliga kunskaper saknas om elevers erfarenheter av skolfrånvaro så är det ett perspektiv som behöver belysas mer. Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur skolan kan arbeta för att främja skolnärvaro genom att undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett elevperspektiv. Studien tar sin utgångspunkt i en narrativ metod. Genom livsberätteler bidrar ett antal elever med kunskap om närvarofrämjande insatser utifrån egna erfarenheter av skolfrånvaro inom gymnasieskolan. Jag intervjuade sex elever från fyra olika kommuner samtliga med erfarenheter av skolfrånvaro i gymnasieskolan. Eleverna studerade inom både yrkesförberedande och studieförberedande program. En elev hade erfarenhet av gymnasieskolans introduktionsprogram. Studien fokuserar på tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka orsaker till skolfrånvaro framträder i elevernas berättelser, vilka erfarenheter har elever av närvarofrämjande insatser samt vilka insatser väljer elever själva att lyfta fram som viktiga i ett närvarofrämjande arbete? Jag valde en kvalitativ forskningsansats och utgick från en tematisk ostrukturerad intervjuguide då det därigenom fanns en större möjlighet för informanten att själv förmedla den bild de vill ge av sitt liv. Studiens teoretiska ansats utgår från specialpedagogiska teorier och innefattas av det kompensatoriska och relationella perspektivet. Därutöver tillkommer de teoretiska begreppen; inkludering, delaktighet och exkludering. Studiens teoretiska ram har även utvidgats med begreppet KASAM. Känslan av sammanhang är grundläggande inom Antonovskys salutogena teori om hälsa. Resultatet visar att det finns många orsaker till elevers skolfrånvaro och att orsakerna är komplexa. Elevers erfarenheter av närvarofrämjande insatser ser olika ut eftersom arbetet skiljer sig åt både mellan och inom skolor. Elever har förslag på hur skolor kan arbeta för att främja skolnärvaro.

Syftet med den här uppsatsen är att samla upplevelser från elever i årskurs nio som haft en hög frånvaro under sin grundskoletid men som nu återvänt. Studien besvarar frågeställningarna “Vilka faktorer ser eleverna själv har bidragit till deras återgång till studier?” och “Hur har eleverna upplevt tiden efter att de återvänt till studier?”. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativ metod valts, halvstrukturerade intervjuer med sex skånska elever. Det empiriska materialet har analyserats genom tvåfaktorsteorin och övergångsteorin. Resultatet visar att sociala relationer är den viktigaste faktorn för att främja återgång. Det framkommer också att det har skett en personlig utveckling hos eleverna som är nödvändig för återgången.

Studien behandlar problematiken kring skolfrånvaro ur skolans perspektiv och berör det arbete med frånvaron som personalen genomför i verksamheten. För att få en gedigen bild av problematiken gjordes en genomgång av litteratur och vald forskning och därefter genomfördes en enkätundersökning där ett antal lärare verksamma i årskurserna 7-9 inom grundskolan medverkade. Frågor som berör arbetet med problematisk frånvaro, på skolorna som lärarna arbetade på, besvarades både med slutna och öppna frågor. Studien ger sammantaget en bild av den problematiska frånvarons bakomliggande faktorer och exempel på främjande och förebyggande insatser som gynnar närvaron för elever i årskurs 7-9. I resultatet framkom det att elevers psykiska mående upplevs som en vanlig orsak till frånvaro men att det i färre fall är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som spelar in. Andra faktorer som påverkar är bland annat gruppstorlek, brist på motivation, problematiska hemförhållanden och inlärningssvårigheter. Betydelsen av att frånvaron uppmärksammas i ett tidigt skede och hur det påverkar möjligheten att frånvaron inte blir problematisk synliggörs också. I arbetet med skolfrånvaro betonas att elevhälsans personal spelar en viktig roll och de anses vara ett stort stöd både till elever och personal. När väl problemet med frånvaro har uppstått visar resultatet i undersökningen att det finns olika anpassningar och åtgärder att ta till. Bland de förebyggande faktorer som presenterades kan som exempel här nämnas elevernas arbetsmiljö, relationen mellan lärare och elev, att se elevens behov och att ha färre elever i klassen.

Trots svensk skollag om elevers skolplikt och huvudmäns ansvar att alla elever genomför grundskolansutbildning befinner sig inte alla elever i sin skolmiljö. Denna studie undersökte nio vårdnadshavares uppfattningar om problematisk skolfrånvaro och hur tidiga stödinsatser samt samverkan mellan vårdnadshavare och skolan kan främja elevernas skolnärvaro. Genom kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer, undersöktes frågeställningarna; Vilka tidiga signaler uppmärksammade vårdnadshavare gällande barnets problematiska skolfrånvaro?; Vilka skolspecifika faktorer och insatser anser vårdnadshavare hindrar respektive främjar elevers närvaro?; Hur anser vårdnadshavare att de och skolan bör samverka för att barnets närvaro ska främjas? samt vilka konsekvenser upplever vårdnadshavarna att problematisk skolfrånvaro kan ge på längre sikt? Resultatet visade att skolan och vårdnadshavarna behöver uppmärksamma barnets behov och signaler som utgör en risk för problematisk skolfrånvaro. Känslomässiga signaler, som barnet uttryckt, har varit oro eller obehag inför skolans miljö eller sammanhang, men också somatiska i form av magont, illamående eller huvudvärk. I studien framkom elevers behov av goda relationer och att bli sedd, men också behov av delaktighet genom tillgänglig lärmiljö. Vidare framkom elevers behov av KASAM, känsla avsammanhang, som innebär begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt att insatser bör utgå från elevens behov, med fokus på elevens bästa. Vårdnadshavarnas uppfattningar om samverkan med skolan var behov av empatiskt bemötande, inflytande och god kommunikation. Vårdnadshavarnas främsta uppfattning var att skolan ska uppfylla sitt ansvar i förhållande till skollagen och ge eleverna det stöd i utbildningen som de behöver. Vårdnadshavarnas barns situation och mående beskrivs ha drivits i en nedåtgående spiral, med negativ utveckling av hälsa och lärande som skapat ett stort stödbehov. Vårdnadshavarna beskrev stor oro inför den problematiska skolfrånvarons konsekvenser för framtiden. För att motverka skolfrånvarons konsekvenser anser vårdnadshavarnas att skolan bör bemöta stödbehoven med individuella, lösningsfokuserade insatser, utifrån ett salutogent perspektiv.

Syftet med examensarbetet var att skapa bättre förutsättningar för elevhälsansnärvarofrämjande arbete genom att synliggöra kontextuella skolfaktorer som har ett samband med hög skolnärvaro enligt svenska grundskoleelever. Genom att lyfta fram kontextuella skolfaktorer ville examensarbetet rikta fokus bort från enskilda elevers höga frånvaro och det individcentrerade bristperspektiv som ofta använts för att förklara denna och lyfta blicken mot det som skolor kan utveckla för att främja en hög närvaro.För att uppfylla detta syfte designades en undersökning där sju elever i årskurs nio medbilder fick lyfta fram närvarofrämjande faktorer i sin skolmiljö med hjälp av metodenPhotovoice. Bilderna diskuterades under tre workshopar som dokumenterades medljudupptagning. Transkriptionerna och bilderna som generades av processen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.I resultatet av undersökningen lyfte eleverna fram åtta olika kontextuella faktorer som detrodde hade ett samband med hög närvaro. Dessa lät sig kategoriserades utifrånhuvudkategorierna pedagogisk miljö (digitala verktyg, arbetsbelastning, relevans, flexibilitet och variation) och social miljö (relationer, skolklimat, skolmat). Resultaten analyserades utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och relaterades till relevant forskning utifrån faktorerna lärmiljö, skolklimat, relationer och skolanknytning.I examensarbetets avslutande del diskuterades de specialpedagogiska implikationerna avresultaten och kopplades till Specialpedagogiska skolmyndighetens modell för tillgängliglärmiljö och de indikatorer som enligt modellen är utmärkande för en tillgänglig utbildning.

Sammanfattning/AbstractLindvall, Jenny (2019). Närvarofrämjande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv- en fallstudie i grundskolans tidigare år. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att ta reda på hur man i skolan arbetar med att främja närvaro bland eleverna och hur arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro ser ut. Vilka roller har rektor, specialpedagog och pedagogerna i arbetet med att främja närvaron, hur ser rutinerna ut, och hur ser arbetet ut med problematisk frånvaro?Min ambition var att lyfta och vidga perspektivet kring problematisk skolfrånvaro och det närvaro främjande arbetet på skolan och förhoppningsvis kunna bidra med kunskap för att utveckla det arbetet. För att ta reda på detta gjordes intervjuer med tre pedagoger, en specialpedagog och rektorn på skolan. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultatet visade att pedagogerna, specialpedagogen och rektorn hade olika syn på vad närvarofrämjande arbete innebär, och att pedagogerna arbetar med det på olika sätt i klasserna. Pedagogerna arbetade även olika utifrån deras egna tankar kring vad det är som gör att ett barn vill komma till skolan eller stannar hemma. Det framkom även att det saknas tydliga rutiner i hur frånvaron hanteras och att samarbetet såg olika ut beroende på vilken pedagog som svarade och vad de bakomliggande orsakerna till frånvaron berodde på. Resultaten har kategoriserats utifrån svaren från respondenterna och delades in i huvudkategorier utifrån relationer, frånvarofaktorer, pedagogiskmiljö och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten har tolkats och analyserats utifrån relevant forskning inom området och ur ett systemteoretiskt perspektiv. I den avslutande delen av examensarbetet diskuteras de specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget då specialpedagogen har en viktig funktion ibland annat arbetet med ett relationellt förhållningssätt, lärmiljön och det förebyggande arbetet med att främja närvaro.NyckelordKänsla av sammanhang, närvarofrämjande arbete, relationer, problematisk skolfrånvaro, elevhälsa.