<p>Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.</p> / <p>Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande. Studien har försökt skapa ett rum runt författarna, genom ett urval av deras texter, där texterna kan relateras till varandra. Det här rummet avspeglar ett försök till att återföra tolkningar av texterna till texternas ursprungliga sammanhang. Hos Piaget finns synen på att all kunskap är evigt föränderlig och omformbar. Om Vygotskijs syn på lärandet placeras i sitt sammanhang av dialektik, framgår det att lärandet hos individen har en del i så väl reproduktion som produktion. Här blir också Vygotskijs syn på människans kreativitet och fantasi betydelsefull i förståelsen av lärandet. Det här kan relateras till Piagets konstruktivistiska syn på lärandet, där lärandet gestaltar sig som att förstå genom att upptäcka och skapa egna samband.</p><p>KEYWORDS: Piaget, Vygotskij, Kunskap, Förståelse, Dialektik.</p> / <p>Abstract</p><p>This work constitutes a study of the respective theories concerning the individual growth and development of knowledge according to Jean Piaget and Lev Vygotsky. Piaget’s and Vygotsky’s respective views have in other works been interpreted mostly as being each others opposites. Rather than opposing the two, this study has tried to combine the two or at least relate the two to each other in looking at the construction or development of knowledge of the individual. Vygotsky on the one hand, in analysing the growth of knowledge, concentrates on the processes in the surroundings of the individual, but not exclusively. Piaget on the other hand in analysing the growth of knowledge looks at what goes on inside the individual, but not exclusively. This works has tried to focus on certain elements that would recreate some pieces of the original context for Piaget’s and Vygotsky’s respective work on the subject. In looking at Piaget’s views it becomes clear that all knowledge is in a state of perpetual evolution. By placing Vygotsky’s view on learning and the growth of knowledge of the individual within an original context of dialectics, it becomes clear that learning has two distinctive properties that cannot be overlooked: Learning is a process of production and reproduction. Here, Vygotsky’s views on the roles played by creativity and imagination within human thinking become important elements of understanding the process of learning. This can be related to Piaget’s constructivist view, that learning takes place within a process of discovery and invention.</p><p>KEYWORDS: Piaget, Vygotsky, Knowledge, Understanding, Dialectics,</p>

<p>Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser. Det jag kommit fram till i min undersökning är att de krav som ställs på lärarna utifrån styrdokumenten fokuserar på att lärarna skall ha kunskap inom ämnet, kunna föra öppna diskussioner och göra aktiva insatser. Men mina resultat från de gjorda intervjuerna tyder på att sunt förnuft i stor grad fått ersätta faktiska kunskaper om mobbing. Detta kan leda till att många lärare undviker mobbing problemet genom att blunda framför att handla. De lärarna som tar tag i problemet lämnar ofta över arbetet till elevvårdsteamet. Kraven fortsätter att öka med nya lagar men lärarna får inga verktyg för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till kraven.</p>

<p>Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.</p><p>För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen. De har främst valt att använda sig av möten av olika karaktär samt det spontana samtalet medarbetare emellan. Den tysta kunskap som finns på avdelningen är till största delen sådan kunskap som medarbetarna får tillgång till genom sitt arbete. Vi har sett en del brister i Phadias hantering av kunskapsöverföring. De framkommer när en medarbetare lämnar organisationen, då går ofta en del av dennes kunskap och erfarenheter förlorad. Organisationen är nämligen uppbyggd kring en förväntan om att kunskapen redan delats under medarbetarens tid på avdelningen vilket inte alltid tycks vara fallet i verkligheten. Det är således viktigt att avdelningen arbetar för att få en mer tydlig strategi för att se till att kunskap inte går förlorad när personer lämnar företaget.</p>

<p>Under de senaste 20 åren har förekomsten av HIV och aids ökat </p><p>kraftigt runt om i världen. Sub Sahara-Afrika är i nuläget det värst drabbade området. En allt mer globaliserad värld underlättar för smittspridningen vilket gör sjukdomen svår att kontrollera. HIV/aids-problematiken måste tas på allvar, i annat fall kan det få katastrofala följder. Sverige är än så länge ett av de länder som är minst drabbat men i och med att människor från olika kulturer blir allt mer integrerade i det svenska samhället kommer sjuksköterskan troligtvis stöta på patienter med HIV/aids allt mer i framtiden. Syftet med denna uppsats var att beskriva på vilket sätt kunskaper och attityder kan påverka omvårdnaden av patienter med HIV/aids. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie och är baserad på 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns både bristfällig och god kunskap om HIV/aids samt både positiva och negativa attityder gentemot dessa patienter. Ökad kunskap påverkade en individs attityd i den bemärkelsen att utbildning kunde leda till en mer positiv attityd. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter visade sig vara i behov av utbildning om HIV/aids för att kunna ge god omvårdnad. För att få en tydligare bild över hur kunskap och attityder kan påverka omvårdnaden skulle en mer världsomfattande och jämförbar studie krävas.</p>

Det fanns många studier avseende attityder och kunskaper gentemot ECT bland både läkare och patienter. Däremot fanns ett fåtal studier ur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters perspektiv gällande attityd, kunskap och omvårdnad vid ECT behandlingen. Syftet var att ur ett omvårdnadsperspektiv beskriva ECT behandlingen avseende attityd, kunskap och omvårdnadshandling. Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en kvalitativ, funna genom litteratursökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, CSA Psychology, PsycInfo, PubMed, SweMed+, Scopus och Web of Science. Resultatet visade motsägelsefulla fynd angående attityderna. Bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter fanns både positiva och negativa attityder till behandlingen. Kunskaperna var övervägande goda hos de båda grupperna. Omvårdnadshandlingarna, stöd och information anpassades individuellt efter patienternas situation och visade brister som förbättrades genom utbildningar. Sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor bör ha en professionell attityd oavsett vårdsituationer. Möjligheten till vidareutbildning var en viktig del för bibehållen kompetens och utveckling. Omvårdnad är vår profession och omvårdnadshandlingar får aldrig brista. Slutsatsen var att vidare forskning angående sambandet mellan de tre fokusområden bör bedrivas.

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt. Olika utbildningsvägar för att bli teaterlärare, både på folkhögskolenivå och på högskolenivå kartläggs. Framförallt handlar undersökningen om vem som anses vara behörig och kompetent att undervisa i teaterämnet. Med målsättning att förstå innebörden i begreppen som de används i praktiken har rektorer på olika gymnasieskolor runt om i landet intervjuats via e-post. De har svarat på frågor utifrån sina anställda teaterlärare, samt sin egen syn på behörighet, kompetens och kunskap. Resultatet visar att det finns mycket få utbildningsvägar för den som vill bli behörig teaterlärare. Detta gör att många av dem som arbetar inom yrket inte läst på lärarprogrammet utan har andra utbildningar. Rektorerna på de estetiska programmen anser att den viktigaste kunskap en teaterlärare bör inneha är ämneskunskaper. Utbildning och pedagogisk skicklighet värderas också högt. Rektorerna visar stor kunskap om vilken utbildning de teaterlärare som arbetar på deras skola har. Trots att det sällan rör sig om en traditionell lärarutbildning anser rektorerna i de allra flesta fall att den anställde anses som behörig för yrket.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av. / Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet – från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett kunskapsglapp.   Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp från grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys. Det är en empirisk kvalitativ undersökning, som består av enkät och intervjuer, av en utvald grupp av yrkeslärare, textillärare och elever på Hantverksprogrammet.

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv. Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen. Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.