Syftet med den här kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frågeställningarna löd – Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet. Som behandlare möter man med stor sannolikhet ungdomar med invandrarbakgrund i arbetet, därför är det viktigt att öka kulturförståelsen och insikten för vad det kan innebära för ungdomen att ha dubbel kulturtillhörighet.

No description available.

Abstract The aim off this study is to research social workers´ knowledge, use, risks and possibilities of social media in their work with clients. Because today the society is using social media networks in daily life and social media has become a tool in social work as well. How does social media and social work cooperate? And how does social media effect social workers? For example the website Facebook has grown huge and many people use it everyday. Where is the line between work and private life? To reach this knowledge in this study, qualitative interviews have been done with six social workers that work with children, youths and families. The scientific theory is a phenomenologist approach and for the analyse I used Robert Putnam´s theory of social capital and Antonowsky´s theory about KASAM (sense of coherence). The results of this study showed that the social workers experience that social media in social work has both good and less good sides. I found that their knowledge were quite different and seemed to depend on how much they had used social media earlier. The use of social media in the work with clients was the use of email and text messages. Although, some of the social workers had experienced that clients had found them on the network Facebook. The risks and possibilities the social workers thought that they and the clients could see were the risk in the secrecy and the possibilities to reach more people. The most interesting conclusion was that, even if they didn’t use social media in work, some of them felt that they were indirectly effected by social media and that they sometimes didn’t know how to cope with social medias in their work.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmärtor, diarré och förstoppning. Diagnosen ställs genom anamnes på symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed. Artiklar valdes ut och lästes noggrant igenom, granskades med granskningsmall för kvantitativ och kvalitativ metod. Slutligen valdes elva artiklar ut som grund för resultatet, åtta var kvalitativa och tre kvantitativa. Resultatet Faktorerna som påverkade delades in i huvudkategorierna kontroll, socialt och emotionellt. Subkategorierna kost, behandling, begränsningar, kunskap, relation patient - omgivning, relation patient - vårdpersonal och känslor. Subsubkategorierna kost som påverkar, koststrategier och utbildning. Slutsats Patienter kände sig kontrollerade av sjukdomen och försökte finna olika sätt för att ta tillbaka kontrollen. De önskade mer kunskap och stöd från vårdpersonal. Socialt stöd var en hjälp i att hantera sjukdomen.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär. Majoriteten av artiklarna i denna litteraturstudie hävdade att att ett högt Body Mass Index (BMI) var den största bidragande faktorn som orsakade psykisk ohälsa och reducerad livskvalité hos denna patientgrupp. Kvinnor med ett högt BMI hade större risk att utveckla psykisk ohälsa. Sjukvården negligerade ofta de psykologiska aspekterna som syndromet medförde. Vilket kunde leda till onödigt lidande för dessa kvinnor. Slutsats: Kvinnor med PCOS upplevde mer psykisk ohälsa och reducerad livskvalité i jämförelse med normalpopulationen. Personal inom hälso- och sjukvård behövde mer kunskap om syndromet för att kunna hjälpa denna patientgrupp på bästa sätt.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar. Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar? Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar? Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar? Metod Metoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna. Resultat Studien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet. Varken lärare eller skolsköterskor känner att de har tillräckliga kunskaper om ätstörningar. Det visade sig, att lärare och skolsköterskor arbetar på olika sätt ifall de misstänker att en elev har en ätstörning. Att ta hand om ätstörningsproblematiken faller sig mer naturligt för skolhälsovården än för lärarna eftersom det ingår mer i deras profession. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa berörde området genom att föreläsa om kost, motion och sömn. Majoriteten av skolsköterskor förebyggde ätstörningar genom hälsosamtal som de hade med alla sina elever. Slutsats Kunskapen hos lärare i idrott och hälsa samt hos skolhälsovården gällande ätstörningar är väldigt begränsad. Därför är det viktigt att deras utbildning ger dem den kunskap som lärarna och skolhälsovården behöver för att kunna bemöta och förebygga ätstörningsproblematiken. / Summary Aim The purpose of this study is to investigate how teachers within the physical education area and school nurses deal with eating disorders. What knowledge and experience do PE teachers and school nurses have regarding eating disorders? How do techers and school nurses approach students who might suffer from any form of eating disorder? What preventive work for eating disorders is done from PE teachers and school nurses? Method The method used in this study is qualitative, where data was collected through interviews. Four PE teachers as well as four school nurses were interviewed. Following the interviews the material was gathered and analyzed. Result The study showed that both PE teachers and school nurses have recieved a limited part of their knowledge from their education The major part of their knowledges has been gathered through life experince. Teachers and school nurses that the lack adequateknowledgeabout eating disorders. The study showed that school nurses used diffrent methods if the suspect eating disorders. School nurses seemed more inclined than teachers to deal with eating disorders, as it is more a part of their profession. The majority of the teachers treated the subject by giving lectures in nutrition, sleep and physical activity. The majority of the nurses treated the subject by talking about it with students at appointments. Conclusion The collective knowledge of teachers in health and sports and also school nurses regarding eating disorders is extremely limited. Due to this it is imperitive that their education be expnaded to give them the knowledge and skills to be able to deal with this in their working roles. Giving them the capacity to work in the school system  both in a prevention role and allowing them to deal with those students that have shown tendencies towards these disorders.

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv.

Hemläxans funktion och nytta som arbetssätt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förväntningar. Det finns inga direktiv i dagens läroplan om hemläxor men trots det är den väldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemläxor utifrån lärarens perspektiv. Det studien undersöker är hur några lärare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhållningssätt till hemläxor. Anser lärarna att eleverna lär sig något av hemläxor och i så fall, vad? Utifrån en hermeneutisk forskningsansats är sex kvalitativa intervjuer av lärare, för de tidigare åldrarna, granskade och analyserade i förhållande till tidigare forskning. Det som framkommer i resultatet är att lärarnas motiv för hemläxor handlar om att eleverna ska färdighetsträna vilket enligt lärarna inte ryms inom skolans schemalagda tid. Andra starka motiv från lärarna är att hemläxor bidrar till ökat ansvarstagande bland eleverna men framförallt hjälper dem föräldrarna att få insyn i skolarbetet. Det finns flera olika förhållningssätt till hemläxor bland lärarna vilket kan bero på att deras erfarenheter av hemläxor är olika. Hemläxan ska ha ett tydligt syfte och vara meningsfull för eleverna menar dock samtliga lärare. Det lärarna anser att eleverna lär sig av hemläxor är det delade meningar om men de flesta ser en tydlig förbättring av läsningen då eleverna får möjlighet att träna på den hemma.

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om synen på begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvärlden. För att få svar på mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie där jag har intervjuat elever, lärarstudenter och lärare. Resultatet visar att synen på vad intelligens är förändras med ålder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmärksamma en trend där uppfattningar förändras från eleverna via studenterna till lärarna. Eleverna anser t.ex. att intelligens är ett resultat av en stor kunskapsmängd, d.v.s en kvantitativ inställning, medan lärarna i stället ser intelligens som mer komplex och kunskap som något kvalitativt snarare än kvantitativt. Studenterna har en uppfattning som befinner sig där emellan. I analysen antyds att den kontext i vilken personerna lever spelar en stor roll för uppfattningarna. Elevernas uppfattningar återspeglar det sammanhang där de vanligen vistas, där skolan är främsta inlärningsmiljö och där användningen för kunskaperna också riktar sig mot att klara av skolarbetet. Lärarna, som har mer erfarenhet än eleverna och som har märkt behovet av kunskapens olika former i livets olika situationer, har därmed också en betydligt vidare uppfattning. Återigen har studenterna en uppfattning som befinner sig mitt emellan dessa upfattningar i och med att de också lever i en kultur som är ett mellanting mellan eleverna och lärarnas, vad gäller uppfattningar och värderingar.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka hur idrottslärares syn på kunskap i ämnet idrott och hälsa påverkar deras arbete med åtgärdsprogram i årskurserna F-6? Frågeställningar Hur kan olika riktlinjer för arbetet med upprättandet och uppföljningen av ett åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa variera på olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa kan ligga till grund för motivet till varför åtgärdsprogram inte upprättas? Metod Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom ämnet idrott och hälsa om deras syn på ämnet, samt hur de arbetar med åtgärdsprogram inom ämnet idrott och hälsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail. Resultat Få lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med upprättandet av åtgärdsprogram. Den syn på kunskap som läraren i ämnet idrott och hälsa har på sitt ämne är en bidragande faktor till varför/varför inte ett åtgärdsprogram upprättas. Slutsats Som tidigare forskning visar, prioriteras främst teoretiska ämnen när det kommer till upprättande av åtgärdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero på att synen på kunskap i ämnet idrott och hälsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska ämnen. Det är inte enbart skolledningens syn på kunskap som påverkar arbetet kring åtgärdsprogram för ämnet idrott och hälsa. En annan faktor som påverkar arbetet är lärarens syn är på ämnet.