No description available.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte.   Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades.   Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys. Studien lägger fokus på bivariat analys som tar sin utgångspunkt i att analysera frågeställningarna genom att använda sig av socionomprogrammets inriktningar; barn och ungdom samt äldre och funktionshinder.   Studien visar att studerande vid de två inriktningar som erbjuds på programmet delvis hade olika, attityder till, kunskap om samt erfarenhet av demens och personer med demenssjukdom. Studien visar också på många likheter mellan studerande vid inriktningarna, vilket kan innebära att det inte är någon större skillnad i vad man får lära sig inom respektive inriktning eller att kunskaps/erfarenhets/attitydnivån är jämnt fördelad bland studerande inom de båda inriktningarna. Studiens resultat tyder på att likheterna är mer framträdande än olikheterna inom gruppen socionomstudenter avseende på kunskaps/erfarenhets/attitydnivån.

Doktorspromotionen på Uppsala Universitet är en mycket gammal tradition, och en stor akademisk högtid. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad doktorspromotionen förmedlar för mening till de som deltar och vad den har för betydelse. Hur upplevs doktorspromotionen av studenter? Förekommer det en paradox när nya upptäckter och framsteg inom vetenskapen firas med en traditionell ceremoni som har sett likadan ut under många år? Informanterna är studentmarskalkar som deltagit på en eller flera doktorspromotioner, och jag använder mig även av deltagande observation. I teorin redovisas olika definitioner av ritual, samt olika antropologiska ritualteorier. I empirin redogörs det för hur en doktorspromotion går till, och resultatet från tre intervjuer presenteras. I analysen fogas teori och empiri samman i en diskussion om kunskap som en process som länkar samman historia med nutid. Denna process är viktig att anspela på vid en ritual för att dramatiken i sammanlänkningen tilltalar sinnena. I slutsatsen reflekterar jag över huruvida det kan vara så att tradition i detta sammanhang används för att understryka framsteg.

No description available.

Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom att SSC:s riktlinjer har potential att sänka mortaliteten markant, men att bristfällig följsamhet i användandet av dessa råder. Med hjälp av olika verktyg kunde sepsis upptäckas och behandlas tidigare, vilket var en viktig faktor i arbetet med sepsis. Kunskapsnivån hos hälso- och sjukvårdspersonal vad gäller sepsis, dess symtom, behandling och definitioner var otillräcklig. Diskussion: Vårdsituationen för patienter med sepsis var bristfällig. SSC:s riktlinjer med tillhörande verktyg visades kunna hjälpa personalen att minska mortaliteten. Implementeringen av dessa var dock otillräcklig. Tidig vård var mycket viktigt, men det kan vara svårt att upptäcka sepsis i dess tidigaste skeden varför högre kunskapsnivåer hos personalen erfordrades. Slutsats: Både vårdsituationen och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om sepsis var till synes bristfällig, men det finns verktyg och riktlinjer som kan förbättra vården. Vårdpersonal bör bli bättre på att implementera dessa verktyg och riktlinjer.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen. Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel. Används kemiska bekämpningsmetoder kan det få negativa effekter för miljön men även för jordbrukare såväl som för konsumenten. Icke-kemiska bekämpningsmedel har däremot svårigheter att uppfylla ett fullständigt skydd från skadeinsekter och sjukdomar. Det finns stadgad lagstiftning om användningen av bekämpningsmedel. Förordningen om växtskyddsmedel stöds av miljöbalken och regeringsformen som bland annat behandlar ämnet integrerad bekämpning. Denna ska begränsa en användning av kemiska medel till den grad där inte ekonomiska förluster eller skador orsakas, men där ändå skadliga organismer hålls på en låg nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken medvetenhet det idag finns hos jordbrukare i Östergötland gällande olika bekämpningsmetoder och vilken inställning som finns till kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder. Det finns tidigare forskning gjord inom liknande områden som understödjer den här studien bland annat studier om hur kunskap om och attityd till miljöproblem kan leda till beteendeförändringar samt hur jordbrukares inställning kan se ut gentemot biologisk kontroll. Dessutom finns det många studier om hur kemisk bekämpning kan påverka den mänskliga hälsan och miljön. För att nå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex stycken jordbrukare i Östergötland. Under intervjuerna fick jordbrukarna svara på frågor angående medvetenhet, inställning och kunskapsinhämtning. Studiens resultat visar att det finns stor medvetenhet om såväl kemiska bekämpningsmedel som alternativa växtskyddsmetoder hos de intervjuade jordbrukarna i Östergötland. Till mångt och mycket är det de ekonomiska aspekterna som styr valet mellan dessa typer av växtskyddsmedel. Trots att inställningen till alternativa metoder är positiv bland jordbrukarna går åsikterna om dess effekter isär, något som redovisas och analyseras i den här studien. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför jordbrukare väljer att använda olika typer av växtskyddsmetoder.

Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft. I min essä har jag sedan med teorins hjälp sökt förklaringar och fördjupningar till mitt dilemma.Reflektionen blir en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar fram och tillbaka med olika sätt att se på vad som utspelade sig i de olika situationerna. Dels för att jag kritiskt och oberoende tittar på mitt eget agerande i hur jag sätter gränsen för eller passerar mina känslor som pedagog och privat person. Teorier om etik och praktisk kunskap hjälper mig att förstå att också mitt ”sunda förnuft” är kunskap som jag utvecklat under mina år av yrkeserfarenhet som barnskötare i förskolan tillsammans med den livserfarenhet jag fått med åren.Arbetet tog sin början i hur jag hanterade situationer där jag kände mig obekväm som person men ju mer jag arbetade och läste litteratur kom jag fram till att mycket av mitt bemötande handlar om att bli medveten. För att bli medveten behöver jag ha kunskap. Insikten om att det är bra att vara personlig men inte privat som pedagog gör att jag genom mitt skrivande fördjupat min kunskap och skaffat mig nya erfarenheter som blir en hjälp och stöd i mitt och även stöd för andras fortsatta yrkesutövande som förskollärare.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar. Bedömning och betygsättning är ett återkommande tema i lärarnas samtal. Studien visar på en konflikt mellan grupparbete och individuell bedömning. I diskussionskapitlet relateras grupparbete som fostran respektive ämnesresurs till läroplanens dubbla uppdrag. Samtalen kring kunskap och bedömning kopplas samman med en vidare utbildningspolitisk diskurs. Uppsatsens resultat relateras också till Vygotskijs och Deweys teorier om lärande och utveckling samt till en debatt om kunskap och lärande i skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards. I våra intervjuer menade både pedagogerna och eleverna bland annat att undervisningen förbättras i flera avseenden då olika sinnen kan stimuleras samtidigt. Resultatet visade även nackdelar såsom att interaktiva whiteboards är dyra vid inköp och att den tekniska problematiken kan störa inlärningen. Våra slutsatser var att interaktiva whiteboards kan medföra både positiva och negativa effekter på lärandet. Det finns pedagoger, som på grund av otillräcklig utbildning, väljer bort att arbeta med IKT i skolan. Vi anser att kunskapsbrist är ett av de största hindren för utvecklingen och spridningen av interaktiva whiteboards. Förändringar inom skolan tar tid, framförallt då det gäller införandet av ny teknik. Dock menar vi att skolan redan idag måste börja arbeta mot att bli mer likvärdig, med elevernas bästa i fokus.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund. För att studera samverkan användes en fallstudie av ett projekt som arbetat med frågor kring samverkan och som även använt sig av utbildning och företagsamt lärande som ett sätt att utveckla synen på kunskap, lärande och arbetsmetoder. Studien bestod av intervjuer med projektdeltagare från utbildningsväsende och arbetsliv samt projektledaren, där uppfattningar av och om projektet låg i fokus. De slutsatser som kunnat dras är att samverkan är meningsfullt och utvecklande för individer, grupper och organisationer, såväl för utbildningsväsende som för arbetsliv. Det huvudsakliga arbetet ligger i att utveckla utbildningsväsendets syn på kunskap och lärande samt relation till det omgivande samhället. Fungerar samverkan skulle även samhället på sikt kunna utvecklas genom att vi människor tidigt socialiseras till att bli lärande individer som aktivt söker kunskap, är kreativa och tar egna initiativ och ansvar. Under arbetsprocessen med uppsatsen blev det tydligt att det studerade ämnet öppnar upp till fler potentiella forskningsinriktningar inom ett flertal vetenskapsgrenar, allt från historisk studie över kunskap och lärande till politisk studie av kunskapssyn.