Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad fem olika idrottslärare på gymnasienivå har för syn på skolämnet Idrott och hälsa samt vilka förutsättningar de har för att kunna förmedla kursinnehållet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation används i studien. Lärarna i studien är alla behöriga idrottslärare som arbetar på gymnasieskolor. Ett annat område för fokus är hur lärarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lära ut. Idrott och hälsa är ett ämne vars identitet inte är helt fastställd och kunskapsinnehållet är inte så tydliggjort. Till bakgrund av detta ville vi intervjua idrottslärare för att se hur dessa fem olika personer ställer sig till ämnets innehåll och hur de tolkar kursplaner och kunskapskrav. Det visade sig genom våra fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer att alla lärare fick lägga ned mycket tid på att själva tolka kursplanerna och sedan fundera ut hur de kan förmedla innehållet till eleverna så att de kan förstå. Vi undersökte även hur mycket lärarna i studien integrerade teori i praktiska moment och vad deras inställning till detta var. I litteratur står det att ämnet Idrott och hälsa till stor del delas in av lärare i idrott för sig (genom praktiska moment) och hälsa för sig (genom teoretiska moment). Vi ville undersöka om det fortfarande är så det ser ut ute på skolorna.

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision?   Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning. Den insamlade empirin presenteras i olika tabeller och diagram för att skapa en tydlig bild över hur verkligheten ser ut, för att slutligen analyseras genom att titta på olika faktorer som påverkar vid valet av att behålla revision, trots förbehållet.   Resultat och slutsats: Resultaten visar att flera faktorer mer eller mindre har inverkan då frivillig revision tillämpas. Framförallt framställs faktorer som: Brist på egen kunskap samt att företaget kommer på sikt att växa och överstiga kriterierna som betydande faktorer. Det har även visat sig att då företaget ingår i en koncern finns ett samband mellan detta och att kravet på revisor delvis kommer från koncernen men även från externa intressenter som till exempel kreditgivare.   Förslag till fortsatt forskning: En större studie där det finns mer tid och ekonomiska resurser kan bidra till att fler enkäter kan skickas ut och genom detta öka svarsfrekvensen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att presentera vilka faktorer som påverkar vid valet av frivillig revision. Detta ger företag som arbetar med tjänster inom området en inblick att se var de ska rikta sin marknadsföring samt en möjlighet till att fånga upp potentiella kunder som inte längre använder sig av revisor.

No description available.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval. Det studien vill sätta ljuset på är hur elev och förälder samspelar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval samt att belysa vilka faktorer som möjligen kan påverka elevens gymnasieval. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bourdieus teoriramverk, med utgångspunkt i hans teori om utbildningsfältet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

This essay examines ideas about knowledge and cultivation (a word used in Sweden to describe integration of knowledge in personality and judgement) in two socialist periodicals during the 1980’s and early 90’s. KRUT, translated Critical Education Review, was founded in 1977. Inspired by John Dewey’s educational philosophy they argued that activity is the key for pupils’ learning. Four years later Äpplet, in Sweden meaning “the apple”, entered the debate estimating school to go back to basics: to let teachers teach and pupils listen.     My theoretical and methodological framework is discourse analysis. Language is viewed as an ever-changing structure where presence is determined by absence. Knowledge is certain, as Äpplet argue, in contrary to relative, as KRUT argue. These opposite perspectives follow historical patterns that can be used as support for different interpretations of socialism. Äpplet’s writers describe knowledge in what you may call a traditional manner, as a quantity alone, meaning the politicians’ task is to spread it to the working class, no differently from how they have always done to the upper classes.    But this notion of knowledge is at the time challenged by the increasingly accepted understanding of it as personal. KRUT followed a socialist movement that in educational reforms saw an opening towards an equal society. Their writers accordingly criticized the idea of objectivity to reproduce the bourgeois’ interests and world view. But absolute relativism combined with pragmatics lead to the paradox that knowledge is solely subjective and still is something (subjective). Writers in Äpplet and other socialists have accused the idea of relativity to be contra productive as it only diminishes the socialist cause.     As knowledge is viewed exclusively as a means in KRUT, there are no apparent differences between their definitions of knowledge and cultivation. The same inconsistency appears in Äpplet, but turned on its head, where knowledge and cultivation are both discussed as properties, which implicates that some are cultivated, whilst others are not. That these statements are only meaningful as antitheses mean they equaled each other out rather than challenging the political educational system. The debate arose in an environment where knowledge was politically marked as a question for macro-economics. It has been since.

Abstract This study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model.   The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer. Documentation and shading of representatives have proved to be important while working with preserving knowledge. However the study also reveals that there is an culture among the student nations which accepts failure and encourages asking questions. This also has significance for effective knowledge transfer. / Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur kompetensöverföring går till inom studentnationer i Uppsala. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur kunskapsöverföringen ser ut vid skiftet av ämbetsmän på nationer. Syftet är även att studera om studentnationerna arbetar aktivt med att bevara kunskap och på vilket sätt det i så fall görs. Åtta av Uppsalas tretton studentnationer ingår i studien och som metod valdes kvalitativ intervju. På varje nation har en respondent valts ut och de innehar alla en roll som ansvarig inom respektive nations klubbverksamhet. Studien utgår huvudsakligen från Argotes teorier (1999) om det organisatoriskt minne, Davenport och Prusaks (1998) om kunskapsöverföring samt Nonaka och Konnos (1998) SECI-modell om hur tyst kunskap kan göras explicit. I studiens resultat framkommer det att studentnationerna arbetar på olika sätt och mer eller mindre aktivt med kunskapsöverföring. Dokumentation och skuggning har visat sig vara viktiga arbetssätt för att bevara kunskapen. Vidare har det visat sig att det finns en kultur inom studentnationerna där man tillåter misstag och det ges möjlighet att ställa frågor som har visat sig ha betydelse för en fungerande kunskapsöverföringen.

Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan. De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ”pedagogisk nyckel”. Nycklarna leder till en ökad framgång för att kunna uppnå en optimal lärandemiljö i förskolan. Linikko(2009) betonar att nycklarna är det som utgör en särskild betydelse till framgång.  Pedagogerna betonar även att det för en lyckad integrering krävs det att märka varje barns individuella behov och anpassa verksamheten därefter, som både ska utmana och utveckla barnen. Främst belyses det i studien att pedagogerna ska se till det enskilda barnets olika behov och tillgodose det efter bästa förmåga. Kunskap, erfarenheter och förhållningssätt är något som hela tiden utökas och utvecklas, som är en central del för pedagogernas fortsatta arbete i bemötandet av de olika individer och behov som finns i barngruppen.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern. Kvinnlig könsstympning innebär många hälsorisker och komplikationer för flickan och kvinnan.Orsaken till kvinnlig könsstympning indelas i fem grupper: Estetiska och hygieniska skäl,sociologiska skäl, psykologisk skäl, myter och falska tron och religiösa skäl. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet och kunskap om kvinnlig könsstympning. Metod Metoden som valdes var kvalitativ intervjustudie. Intervjuer av sjuksköterskor som arbetar inom Stockholms län genomfördes för att få en djupare förståelse i området som skulle studeras. Elva intervjuer genomfördes och analyserades genom innehållsanalys. Resultat Sex av sjuksköterskorna kom i kontakt med de könsstympade kvinnorna och flickorna på olika sätt. Kvinnorna hade sökt vård på grund av komplikationer relaterade till könsstympningen och vaginala plastikoperationer. Sjuksköterskorna hade bristande kunskaper angående kvinnligkönsstympning. Den främsta kunskapskällan sjuksköterskorna nämnde var massmedia. Slutsats Sjuksköterskor kommer i kontakt med könsstympade kvinnor och flickor genom den ökade invandringen från afrikanska länder. Det framkom att svårigheter i omvårdnaden uppstår då det kan ske en kulturkrock. Det finns bristande kunskap om ämnet bland sjuksköterskor i Sverige.Sjuksköterskorna hade fördomar och negativa attityder mot somaliska kvinnor.