Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är. Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag. Vidare är syftetmed uppsatsen även att bestämma vikten av kunskapsinsamling och nätverk iinternationaliseringsprocessen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie medrespondenter från fallföretaget XXL Sport & Vildmark i Norge och Sverige. Utifrån denna uppsats drar författarna slutsatsen att mellan de närliggande marknadernaNorge och Sverige existerar psykiska- och institutionella distanser, trots att marknaderna avmånga anses snarlika. Vidare vill författarna föreslå att en extensiv kunskapsinsamling germöjlighet att identifiera sådana distanser vilket minskar antalet potentiella hinder somföretaget kan stöta på vid etableringen på den nya marknaden. Till sist anses att ett företagkan dra nytta av att använda sig av redan anknutna leverantörer, så kallade stabilarelationer, initialt vid etableringen på den utländska marknaden men att det är av stor viktatt penetrera det lokala nätverket och knyta kontakter på målmarknaden för att långsiktigtlyckas på denna.

Bakgrund: Kunskap om smittvägar och skyddsåtgärder kring HIV/AIDS är av stor vikt i arbetet för både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Förekomst av okunskap, stigma, diskriminering och missförstånd kring HIV/AIDS påverkar vården negativt. För att kunna ge adekvat vård och behandling med respekt till patienten krävs kunskap, varsamhet och omtanke. Syfte: Syftet var att undersöka allmänsjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap och attityder omkring HIV/AIDS i högt utvecklade länder, samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka kunskap och attityder. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl samt PsycInfo Elva vetenskapliga artiklar analyserades vilket resulterade i två huvudteman och tio underteman. Endast artiklar med hög vetenskaplig kvalité inkluderades. Resultat: Missuppfattningar kring smittvägar påträffades hos sjuksköterskestudenter. Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter ansåg utbildningen kring HIV/AIDS som bristfällig. Överlag uttrycktes empati och medlidande för patienter med HIV/AIDS men även förekomst av stigmatisering och rädsla påvisades. Både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter skulle välja att inte vårda patienter med HIV/AIDS om möjligheten fanns. Faktorer som påverka kunskap och attityder både positivt och negativt framkom. Diskussion: Bristfällig kunskap samt attityder påverkar omvårdnadsarbetet. Genom Travelbees omvårdnadsfilosofi påvisas vikten av kunskap samt den egna attitydens betydelse för omvårdnaden. Slutsats: Okunskap är en stor bidragande faktor till bristfälliga attityder. Forskning kring om det förekommer brister i sjuksköterskeutbildningen kring HIV/AIDS behövs för att kunna säkerställa en god vård till dessa patienter. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bör reflektera över den individuella attityden till HIV/AIDS.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 6 bilagor.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar didaktiskt med matematik i förskolan, vi ville med studien undersöka vilka metoder och vid vilka situationer det matematiska lärandet sker för barnen. samtVi vill även  att få en ökadkunskap omfatt i vad förskollärare har för förhållningssätt till matematik i förskolan.  Vi inleder med att ge ger en översikt av tidigare forskning inom det valda fokusområdet, matematik. Vi belyser vad förskollärare uppfattar att matematik är och hur de kan synliggöra matematiken i förskolan, tolkat med hjälp av Bishops grundläggande matematiska aktiviteter: Leka, räkna, mäta, designa, lokalisera, argumentera och förklara. I denna studie har fyra stycken legitimerade förskollärare intervjuats. Studien är en kvalitativ studie. Sammanfattningsvis visar resultatet på att förskollärarna i studien är medvetna om vad matematik är, men att det finns svårigheter med att veta hur de ska använda matematik i verksamheten. I resultatet kan vi även tyda att kunskapen hos förskollärarna i matematik är varierande.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilket stöd skolan ger särbegåvade elever i deras kunskapsutveckling med ämnet svenska som utgångspunkt. Studiens frågeställningar är: Hur upptäcktes barnets särbegåvning enligt vårdnadshavarna? Hur har vårdnadshavarna upplevt skolans kunskap och bemötande gällande särbegåvning? Vilket stöd har vårdnadshavarnas barn fått av skolan? Studien är baserad på intervjuer med vårdnadshavare till särbegåvade barn. Totalt har fem vårdnadshavare intervjuats. Resultatet gällande studiens första frågeställning visar att barnens särbegåvning har upptäckts på olika sätt. Exempelvis genom specifika särdrag eller tidig utveckling i läsning och/eller verbal förmåga. Gällande studiens andra frågeställning visar studiens resultat att skolans kunskap om särbegåvning varierar, vilket lett till att samarbetet mellan skola och vårdnadshavare inte fungerat väl i samtliga fall. I studien framgår även hur vårdnadshavarna önskar att samarbetet skulle fungera med skolan. Resultatet av den sista frågeställningen visar att vårdnadshavarnas särbegåvade barn har fått stöd av skolan genom metoderna acceleration och berikning samt stöd vad gäller specifik träning av handstilen. Det framgår även att vårdnadshavarna har önskemål vad gäller mentorskap samt val av litteratur på lämplig nivå.

Uppsatsen är tänkt att ses som ett inlägg i en diskussion om polisens sätt att hantera konflikter och bedömningen av densamma, i detta fall i övningssammanhang. Diskussionen kring hur och vad som bedöms och på vilka grunder bedömningen vilar är ständigt aktuell och relevant. Det är av största vikt att poliser som övar konflikthantering får relevant och tydlig återkoppling på sitt agerande då en övnings utfall sannolikt kommer att ligga till grund för hur polisen kommer agera i en liknande skarp situation. Att instruktören har mod och kompetens att bedöma är alltså för samtliga inblandade högst relevant då bristen på dylikt kan få långtgående konsekvenser. För att söka svar på hur nyutbildade instruktörer reflekterar omkring deras bedömningar när poliser övar polisiär konflikt-hantering valdes en kvalitativ ansats. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med relativt nyutbildade instruktörer i polisiär konflikthantering. Resultatet visar att bedömningar i en så komplex situation som ett polisingripande i huvudsak utgår från instruktörens egen erfarenhet. Instruktörernas strävan är att stötta och stärka kollegorna och överlag görs det genom formativ bedömning. / This essay is meant to be seen as a post in a discussion about police conflict management and the assessment of the same, in this case in a training context. The discussion about how and what is assessed, and the grounds upon which the assessment is based, are always up to date and relevant. It is vital that police officers who practice conflict management get relevant and clear feedback on their actions though a practice outcome likely will be the basis for how the police will act in a similar real situation. That the instructor has the courage and skills to assess therefore are for all involved highly relevant since the lack of such may have far-reaching consequences. To seek answers to how newly trained instructors reflect on their assessments when police officers practice police conflict management a qualitative approach was chosen. Empirical evidence gathered through five semi-structured interviews with relatively newly trained instructors in police conflict management. The results show that the assessments in such a complex situation as a police intervention essentially emanates from the instructor's own experience. Instructors strive to support and strengthen their colleagues and, in General, this is done by means of formative assessment.

No description available.

Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik. Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in. Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.