Att sprida kunskap är i allmänhet en komplicerad process då det både måste göras såväl teoretiskt som praktiskt och kan vara både tyst och explicit. Den teoretiska och explicita kunskapen anses vara lätt att överföra. Den kan förmedlas i ord och bild och är något som man kan läsa sig till via en rapport eller dylikt. Den praktiska eller den tysta kunskapen är däremot svårare att överföra, dels mellan individer i sig, men även mellan grupper och projekt. Rapporten har även behandlat hur man lär sig, bland annat genom erfarenhet och observation. Dock finns vissa lösningar som kan underlätta för att sprida kunskapen vidare. Hammarby Sjöstad är ett miljöanpassat stadsbyggnadsprojekt som är så gott som i slutskedet av projektet. Detta projekt har det gjorts en utvärdering och rapport på för att kunna dra lärdomar av och ta med sig till nya stadsbyggnadsprojekt. Norra Djurgårdsstaden är ett nytt miljöanpassat projekt i Stockholm som är i ett tidigt planeringsskede. Denna stadsdel bör ta med sig erfarenheter från bland annat Hammarby Sjöstad vid planeringen, men även senare under processens gång. Fokus ligger dock på planeringsskedet i denna rapport. Med denna rapport är därför att undersöka hur kunskapsöverföring sker mellan miljöanpassade stadsbyggnadsprojekt utifrån ett planeringsperspektiv och eventuella hinder som kan uppstå. Denna rapport handlar om kunskapsöverföring mellan stadsbyggnadsprojekt.   Vid fallstudien av dessa två projekt samt undersökning hur kunskapsöverföring i byggprojekt enklast överförs, kunde konstateras att arbeta i projekt är en viktig del vid erfarenhetsåterföring, bland annat på grund av ett sammanlänkat kommunikationsflöde och samarbete över gränserna, mellan olika aktörer osv. Utvärdering och uppföljning vara andra centrala delar att lära av Hammarby Sjöstad-projektet och använda i nya. En uppföljningsmodell har gjorts i Norra Djurgårdsstaden, men denna var inget som kunde bedömas om den var betydelsefull eller ej då arbetet med stadsdelen ej kommit så långt i processen. / Knowledge transfer in urban development projects is widely researched. Spreading knowledge is generally a complicated process since it has to be done both theoretically and practically and can be either tacit or explicit. The theoretical and explicit knowledge is considered to be easily transferred. It can be conveyed in words and pictures and make it understandable by reading an report for example. The practical or tacit knowledge is more difficult to transfer, between individuals, groups as well as projects. This report also discussed how to learn, such as through experience and observation. However, there are some solutions that can help transfer the knowledge. Hammarby Sjöstad is an environmental and urban area and development project in the final stage of the project. A report and assessment has been made on this project  in order to transfer the knowledge obtained into new urban development projects. Stockholm Royal Seaport is a new eco-friendly project in Stockholm, in an early planning stage. When developing this area experiences knowledgeable from development projects such as Hammarby Sjöstad, should be considered when planning but also later in the process. The focus is however on the planning phase in this report. This report is therefore meant to investigate closer on how knowledge transfer takes place between environmental urban development projects from a planning perspective, and analyzing obstacles that may arise.In the case study of these two projects an evaluation on how knowledge of the development project is most easily transferred, proved to be working on projects as a key part of the experience transfer, partly because of an interconnected flow of communication and cooperation across borders, between actors and so on. An assessment and follow-up model were other key elements when transferring knowledge from Hammarby Sjöstad to another similar project. A follow-up model has been made regarding Stockholm Royal Seaport, but the significance of this could not be made since the project has not yet reached that stage in the process.

The goal of this essay is to study the effect Youtube’s system and guidelines has had on history channels and to reflect upon the potential consequences it may have on the history community on the site. This is a current problem that has affected many history channels over the years and that may cause more problems for other channels in the future. My essay will not only provide the reader a better understanding about the problems between Youtube and history channels, but also give the reader a better understanding of the consequences this conflict may have on future generations and their access to historical storytelling on the site. The result of this essay shows that the host of each channel has their own motive and method for producing their own videos and the decisions they make affect whether their video receives positive or negative feedback on the site. Some channels work hard to make their videos available to their viewers and avoid trying to add content that may be sensitive. Others try to make more authentic and entertaining videos which may more than often include sensitive content that leads to more problems for these channels. The channels who don’t encounter these problems as often as others choose to not help nor recognise these channels and their struggles. Channels that do encounter these problems more often point to Youtube as the problem and often use the word censorship as a reasoning for why their content gets in trouble. The choices made on both sides at the moment may affect the future of historical storytelling on the site.

Förskolläraryrket är ett komplext yrke innehållandes kunskaper och kompetenser det inte ofta talas om i detalj. Studiens syfte var att undersöka förskollärares syn på deras kunskap samt hur de ser på sin yrkesroll och yrkesrollens förändring de senaste åren. Förskolläraryrkets historia har även den undersökts i relevans till syfte och frågeställningar. Analysen utgår främst från Michael Polanyi och Ludwig Wittgensteins begrepp tyst kunskap. Resultatet av studien visade att förskollärare har svårt att förklara sina kunskaper med ord samt synliggöra den för utomstående. Vidare visade resultaten även på att yrkesrollen gått från barnpassning till ett professionellt och undervisande innehåll men att yrkesrollens status inte utvecklats i samma takt enligt förskollärare. Studien visade även på hur förskollärares kompetens ses som personifierad, vikten av reflektion samt hur den rådande tidsbristen i förskolans verksamhet leder till en avsaknad av exempelvis kollegialt lärande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur slöjdlärare arbetar med elevers analys och värdering av den egna arbetsprocessen i slöjd. Undersökningen är gjord med kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med förutbestämda frågor. Det jag vill undersöka är hur lärare arbetar med elevers värdering och analys av sin arbetsprocess. Märker lärarna att eleverna får en fördjupning i sina kunskaper eller är det ett nödvändigt ont? I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lrr 11) (2019, 251) står det att eleverna i slöjden ska ges möjlighet att analysera, värdera, observera och reflektera över sin egen kunskapsutveckling. Det färdiga föremåletär oftast det viktigaste för eleven men det är också ett resultat av engagemang, nya erfarenheter och nyvunna kunskaper. Jag upplever att elever ofta har svårt att sätta ord på det arbete som de utför med händerna. Man får inte glömma bort att den tysta kunskapen som finns inom oss också är en dimension av kunskap (Bohlin, 2009). Det som framkommit i min undersökning är att samtliga av de intervjuade slöjdlärarna låter sina elever skriva i någon form av loggböcker i slutet av varje lektion och att eleverna efter avslutat arbete skriver en längre redovisande text. Samtliga intervjuade slöjdlärare tycker att det är en viktig del av ämnet och det är viktigt att eleverna får tid till att värdera och analysera sitt arbete. Men den största fokus ska ligga på själva görandet. Hur vida eleverna utvecklar en fördjupad kunskap i sitt arbete med att värdera och analysera sin arbetsprocess är inte lärarna på det klara med. Visst sker det en utveckling men kanske inte i den omfattning som lärarna och Skolverket (2019) tänker att de ska uppnå.

Bakgrund Personer med missbruk och substansberoende ses ofta som farliga snarare än som en person med en sjukdom. Detta tros bero på en generell stigmatisering i samhället, som ofta grundar sig i okunskap. Trots att personer med missbruk och substansberoende ses inom all hälso- och sjukvård förekommer även negativa attityder och fördomar hos sjuksköterskor. Detta kan resultera i att patienterna misstror den vård som erbjuds och rädslan för “att stämplas som missbrukare” kan medföra att de inte söker vård. De negativa attityder och fördomar som kan förekomma hos sjuksköterskor kan relateras till otillräcklig utbildning i den omvårdnad som krävs vid missbruk och substansberoende, vården blir därmed otillräcklig. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med patienter med missbruk och substansberoende inom beroendevården. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes. Sex legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevården i Stockholmsområdet, deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys utifrån en manifest ansats. Resultat Sjuksköterskor inom beroendevården besitter kunskap om sjukdomsbilden och har utvecklat en förståelse för patientens sårbarhet. Sjuksköterskorna i studien upplevde att mötet med patienter med missbruk och substansberoende präglas av emotioner. Samtidigt spelar arbetsmiljön in i hur bemötandet, likväl som mötet, utformas och på så sätt påverkas upplevelsen. Samhällets normer och värderingar upplevdes bidra till att patienternas värdighet negligeras utanför beroendevården, vilket skapar frustration och sorg hos sjuksköterskorna. Slutsats Det råder en generell kunskapsbrist kring patienter med missbruk och substansberoende utanför beroendevården. För att vården ska upplevas som tillräcklig och god behövs därmed ökade kunskaper inom området

Cirka 500 000 blodenheter transfunderas i Sverige varje år. Uppskattningsvis får mer än 100 000 patienter blod varje år vilket motsvarar cirka två blodenheter per transfunderad patient. Modern blodtransfusionsbehandling utgår från en metod där blodkomponenter avskiljs från givarblodet och patienter får bara de blodkomponenter de behöver enligt ordinationer. De blodkomponenterna som vanligtvis används är erytrocytkoncentrat, plasman och trombocytkoncentrat. Kirurgiska ingrepp, trauman och olycksfall, brännskadebehandlingar, tumör- och leukemibehandlingar, förlossningsblödningar, blodbyte på nyfödda, anemier är exempel på tillstånd som kräver blodtransfusionsbehandling. Blodtransfusion är en säker behandling men medför vissa risker, bland annat immunologiska eller/och icke-immunologiska transfusionsreaktioner. Förutsättningar för att kunna ge god och säker vård i samband med blodtransfusion är att vårdgivare har rätt kompetens inom detta område samt förståelse för hur blodtagarna ställer sig till behandlingen. Syftet med arbete var att beskriva allmänhetens kunskaper och inställningar till blodtransfusion. Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturbaserad studie. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren inkluderades i resultatet. Studiens resultat visade att det rådde brist på kunskap hos allmänheten gällande blodtransfusion vilket ledde till en överdriven rädsla för att drabbas av en transfusionöverförd infektion. Vidare framkom det att allmänheten föredrog autolog framför allogen blodtransfusion däremot valde deltagarna allogen blodtransfusion framför konstgjorda alternativ som bedömdes vara onaturliga. Resultatet visade ytterligare att information i samband med behandlingen påverkade positivt både kunskap och inställningar till blodtransfusion hos deltagarna.

SAMMANFATTNING Bakgrund I världen finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, västra och nordvästra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvänjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen är några. Könsstympning kan leda till både omedelbara och långsiktiga komplikationer som bland annat svår smärta, blödning, cystor, sexuella svårigheter och psykiska besvär. I och med invandringen kommer vårdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i västerländska länder. Flera könsstympade kvinnor berättar att de känner sig utsatta och sårbara i mötet med vården på grund av vårdpersonalens bristande kunskaper om ämnet och ibland kränkande beteende. Språkliga skillnader utgör också ett hinder för kommunikationen mellan de båda parterna. Även blyghet och rädslan för social stigmatisering är några av faktorerna som gör att kvinnorna inte vågar ta upp ämnet. De menar också att vårdpersonalen bör ta initiativet till att prata om könsstympning. I flera europeiska länder är könsstympning av kvinnor olagligt. Den svenska lagstiftningen kan fungera som stöd för många immigranter i beslutet att frångå traditionen. Den innebär dock även en anmälningsplikt för vårdpersonalen och påverkar därigenom deras arbete med könsstympade kvinnor. Syfte Syftet var att belysa vårdpersonalens kunskapsnivå samt upplevelser av att möta könsstympade kvinnor i vården. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där relevanta artiklar granskades och sammanställdes. Både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i studien och resultatet innefattar 15 artiklar. Databassökning gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Flera studier visade att vårdpersonalen hade bristande kunskaper om könsstympning, både gällande identifikation och klassificeringar. Det framkom även att det saknades vetskap om riktlinjer för hur en könsstympad kvinna ska vårdas och de juridiska aspekterna om ämnet. Kommunikationssvårigheter utgjorde ett hinder i mötet med dessa kvinnor. Tolkar hade tagits in för att överbrygga de språkliga problemen men det hade lett till ytterligare problem då tolkarna inte varit kompetenta nog för uppgiften. Könsstympning ansågs av vårdpersonal i Sverige vara ett sådant känsligt ämne att de inte vågade ta upp det. Några av vårdpersonalen uppgav att starka och blandande känslor rördes upp vilket påverkade dem i deras arbete. Vårdpersonalen menade att det var svårt att vara både professionell och distanserad till könsstympning. Slutsats Flera av vårdpersonalen hade någon gång vårdat en könsstympad kvinna men få hade kunskap om hur könsstympning identifieras, vilka riktlinjer som finns för hur dessa kvinnor ska vårdas samt de juridiska aspekterna av ämnet. Denna bristande kunskap kan leda till att kvinnorna känner sig otrygga och drar sig för att söka vård. Vårdpersonalen behöver mer utbildning och undervisning i ämnet för att kunna möta dessa kvinnor.

Bakgrund Hiv är en ständigt växande virusinfektion världen över. Människor som lever med hiv möter stigmatisering både i det dagliga livet och i vården. Sjuksköterskeprofessionen innebär att behandla alla lika oavsett bakgrund och tillstånd, något som inte följs i vården av patienter med hiv. Syfte Att identifiera faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med humant immunbristvirus ur ett globalt perspektiv. Metod Metoden litteraturöversikt valdes för att sammanställa befintlig forskning. Tolv artiklar från databaserna PubMed, Cinahl Complete, Academic Search Elite, Medline och PsycInfo samt tre artiklar från websökmotorn Google Scholar inkluderades i studien. Både sjuksköterskors och patienters perspektiv har återfunnits i artiklarna. Manifest innehållsanalys har använts i dataanalysen av artiklarna. Resultat Två primära faktorer; bristande kunskap samt otillräckliga resurser identifierades i studien. Dessa utgjorde huvudfynden i studien. Fyra underliggande faktorer under bristande kunskap; sjuksköterskans kunskap och erfarenheter, patienters tidigare upplevelser av sjuksköterskans bemötande i vården, samhällets normer och stereotyper och smittskyddande material samt två subkategorier under otillräckliga resurser; utbildning och smittskyddande material kunde identifieras. Slutsats Kunskapen om hiv behöver öka i hela världen. Interventioner för att göra detta bland sjuksköterskor och allmänheten samt öka tillgången till resurser i smittskyddande material och utbildning är av stor vikt och en bidragande faktor för att förbättra sjuksköterskans bemötande av patienter med hiv.

Bakgrund Smärta är ett komplext fenomen, ett symtom och en varningssignal om att något är fel. Vanligen uppstår smärta i samband med skada men ibland kommer smärta i samband med en sjukdom. Då vi människor blir allt äldre så ökar också risken att få en cancerdiagnos och därmed cancersmärta. Smärta som orsakas av cancer kan yttra sig på olika sätt beroende på orsak. Vanligtvis uppstår smärtan när sjukdomen är i progress genom behandling eller på grund av den psykiska påfrestning som uppstår. Smärtan är något som skapar lidande för patienterna och sjuksköterskan kan i sin yrkesroll arbeta för att förebygga och lindra lidandet samt smärtan genom god omvårdnad Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad av patienter med cancersmärta. Metod En allmän litteraturstudie har använts som metod för att besvara studiens syfte. Sökningar efter litteratur har gjorts på databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt. Sökningarna har utgått från sökord samt inklusions och exklusionskriterier. Sökningarna har genererat i totalt 17 vetenskapliga forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats vilka sedan har sammanställts i ett resultat. Resultat Resultatet redovisas i form av tre huvudfynd: sjuksköterskans kunskap inom cancersmärta, sjuksköterskans kommunikation och informationsöverföring samt smärtskattningens betydelse. Det framgick av resultatet att en ökad kunskapsnivå inom cancersmärta hos sjuksköterskor behövde utvecklas samt förbättras. Sjuksköterskans kommunikation och information med patienten samt med det interprofessionella teamet ansågs viktig för att öka vårdkvalitén. De smärtskattningsverktyg som finns att tillgå tar inte hänsyn till alla smärttyper inom cancersmärta. Slutsats Smärtundervisningen bör få en större plats i sjuksköterskans grundutbildning. Bemötandet och kommunikationen ansågs viktigast för patienten och kan förbättras. Sjuksköterskans kommunikation med det interprofessionella teamet är avgörande för att patientens alla behov och önskemål ska kunna tillgodoses. Information om smärtans uppkomst, diagnos och behandlingsmöjligheter ska inge trygghet hos patienten. Evidensbaserade smärtskattningssystem bör utvecklas och användas i högre utsträckning samt på ett konsekvent sätt.

Vård i samband med fortplantning benämns internationellt som preconception care. I Sverige finns inget motsvarande begrepp, men brukar benämnas prekonceptionell hälsa och vård. I västvärlden är det vanligt att kvinnor väljer att inte föda barn under sin mest fertila ålder, vilket leder till att fler drabbas av fertilitetsproblematik. Prekonceptionell vård optimerar chanserna till en graviditet och innebär långsiktiga hälsovinster för både individen och det framtida barnets hälsa. Syftet med denna studie var att belysa kunskap och attityd till prekonceptionell hälsa och fertilitet hos personer i reproduktiv ålder. För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i femton artiklar, publicerade mellan 2006 och 2019, som inkluderades i analysen. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas riktlinjer för självständigt arbete. Generellt sett var kunskapen om prekonceptionell hälsa låg, olika livsstilsfaktorers påverkan på den egna fertiliteten och eventuella framtida barns hälsa var okänt för de flesta. Flertalet hade kunskap om att en hälsosam livsstil är viktigt, kunskap om hur exempelvis kost, alkohol eller sexuellt överförbara infektioner påverkar fertiliteten var dock bristande. Möjligheten till att bli gravid överskattades, även möjligheten att bli gravid genom in vitro fertilisering (IVF-behandling). För majoriteten är det viktigt att ha en stabil relation innan bildandet av familj. Flertalet har även andra prioriteringar som utbildning, karriär och resor. Majoriteten önskade barn i framtiden. En övervägande andel upplevde att de inte fått tillräcklig information om prekonceptionell hälsa och fertilitet, vilket de ansåg viktigt och önskade få från personer med kunskap om ämnet, exempelvis från läkare, barnmorskor eller lärare. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att kunskapen och attityd till prekonceptionell hälsa och fertilitet hos personer i reproduktiv ålder varierar. Möjligheten till att bli gravid överskattas. Andra prioriteringar finns innan en graviditet planeras. Mer information om prekonceptionell hälsa och fertilitet önskas. / Preconception care is behavioral and social health interventions for women and couples before conception occurs. It is common today that women postpone childbearing, which means they don’t give birth during their most fertile time in life. This leads to more people affected by fertility issues. Preconception care aims to improve the chances of conception and means both immediate and long-term health benefits to both the individual and the future health of the child. This study aimed to illustrate the knowledge and attitudes towards preconception health and fertility among people in reproductive age. To answer the purpose, a literature study was carried out. The study was conducted through searches in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO which resulted in 15 articles, published between the years 2006–2019, that were included in the analysis. All articles were reviewed using Sophiahemmet University’s guidelines. In general, we could distinguish that the knowledge about preconception health was low, and the fact that different lifestyle factors have effect on the fertility and possibly future children’s health was unknown/unrecognized to the majority. Most persons were aware about the importance of a healthy lifestyle, not about how nutrition, alcohol or sexually transmitted diseases could influence their fertility. The possibility to get pregnant was overestimated, as well was the possibility to get pregnant through in vitro fertilization (IVF-treatment). For the majority it was important to have a secure relationship before getting pregnant and having a baby. Further, we found that a lot of people also wanted to study, have a career and travel before getting pregnant. However, most people found it to be important to have a child in their future. The majority experienced not having received enough information about preconception health and fertility, which they thought was important and wished to receive from people with knowledge on the subject, for example a doctor, midwife or a teacher. The conclusion of this study shows that the knowledge regarding preconceptional health of people in reproductive age varied. The possibility to get pregnant was overrated. Many persons have other priorities before planning a pregnancy. Also, more information/education on preconception health and fertility is wanted.