This thesis concerns the process of student teachers´ learning to teach primary scienceand is based on four studies involving primary science student teachers during theirteacher education program. The overall question that the thesis intends to investigate isin which ways student teachers‟ learning about teaching can be illustrated andunderstood in terms of the critical aspects that are experienced within their teachingand learning practices. The four papers in the thesis purposefully explore studentteachers‟ complex journey from learners to teachers and illustrate the processes oflearning to teach by highlighting important aspects within that process. Further to this,the thesis brings into focus the importance of teacher educators‟ professionalknowledge and how that knowledge must impact teacher education practice. The firstpaper explores four student teachers´ learning to teach in a primary school context. Inconnection to their teaching they were interviewed as they reflected on the video inorder to portray their knowledge needs and how they impacted their abilities to handleclassroom situations. The second paper investigates a group of primary science studentteachers‟ experiences from planning, teaching and reflecting on a science lesson withpupils aged between six and eleven in a science learning centre at the university. Thesestudent teachers identified critical incidents within their teaching which led them tofurther portray their own concerns for teaching and their teaching needs. The thirdpaper investigates the joint learning between two primary science student teachers andtheir mentors during a four week school based practice. Finally the fourth paperinvestigates primary science student teachers‟ development of subject matter of, and apositive attitude towards, physics in a specific physics course at the university, andfurther discusses the importance of subject matter knowledge and self-confidence inteaching primary science. In making explicit student teachers‟ experiences andconcerns for teaching and learning science, the practices and processes highlighted inthis thesis help to inform how to involve student teachers in developing a knowledgebase for primary science teaching. / Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap (PCK) för att undervisa yngre elever i naturvetenskap. Avhandlingen belyser och diskuterar lärarutbildningens komplexitet samt olika aspekter av den resa lärarstudenten upplever under sin väg från lärarstudent till lärare. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa. Den övergripande frågeställningen är: På vilka sätt kan lärarstudenters lärande om undervisning i naturvetenskap för grundskolans tidigare år illustreras och förstås i termer av de kritiska aspekter de erfar i sin undervisningspraktik? De fyra artiklarna bygger på empiriska studier av lärarstudenter (F-5) i interaktion med barn och VFU-lärare i undervisning i naturvetenskap. I samtliga artiklar samt i kappan analyseras och diskuteras vilken kunskap som behövs för att undervisa små barn i naturvetenskap. Resultatet i artiklarna visar bland annat på: Hur såväl lärarstudenter som VFU-lärare utvecklar sin förmåga att undervisa naturvetenskap genom att planera, undervisa och reflektera tillsammans; vikten av olika metoder för att stimulera reflektion och därmed utveckla lärarstudenters och VFU-lärares förmåga att undervisa yngre elever i naturvetenskap; de kritiska aspekter som lärarstudenter erfar i sin undervisning samt hur dessa aspekter bidrar till en ökad förståelse för komplexiteten i såväl den undervisning och lärande i naturvetenskap; betydelsen av olika kunskapselement samt hur (behovet av) dessa identifieras i undervisningssituationen; exempel på hur lärarstudenter "lär sig" om naturvetenskaplig undervisning genom att undervisa (lär från eleverna).

Studiens syfte har varit att utveckla kunskap om hur informellt kunskapsutbyte mellan medarbetare i arbetslivet sker. Mer specifikt studeras vid vilka tillfällen och i vilket syfte medarbetare väljer att vända sig till en specifik kollega för att fråga om något, samt hur detta kunskapsutbyte går till. Följande frågeställningar har använts för att få svar på detta: På vilket sätt utbyter medarbetare kunskap med varandra? Vid vilka tillfällen tar medarbetare initiativ till att utbyta kunskap med varandra? Vad avgör vem medarbetare väljer att vända sig till? Utifrån syftet samt frågeställningarna har observationer samt semistrukturerade intervjuer genomförts på ett universitetssjukhus. Resultatet visade att medarbetarna utbyter kunskap med varandra via snabba möten, genom att fråga en specifik kollega, via informella samtal om det vardagliga arbetet, genom mötessituationer och allmänt prat på raster. De tillfällen som medarbetarna utbyter kunskap sker då de inte kommer vidare i sitt arbete, när det övriga arbetet tillåter, när de ser någon som de tror kan svara, för att stötta en kollega som de tror behöver hjälp, för att hjälpa mindre erfarna kollegor samt via det vardagliga arbetet. Vidare så har det även undersökts vad som avgör vem medarbetarna väljer att vända sig till. Detta visade sig vara både erfarenhetsbaserat samt tillgänglighetsbaserat då det går snabbt att fråga någon som befinner sig nära.

Den första dokumenterade vattenfödseln skedde i Frankrike år 1803. I modern tid baseras vattenfödseln på kunskap från Igor Charkovsky och Michel Odents arbete under tidigt 1980-tal. Vattenfödsel började praktiseras i Sverige på 1980-talet, vilket kom att ändras år 1993 när Socialstyrelsen kom med en avrådan på grund av att ett barn dog i samband med en vattenfödsel i hemmet. För en kvinna med lågriskgraviditet finns idag vattenfödsel som ett alternativ i ca 100 länder i världen, och i Sverige har det länge ansetts som ett kontroversiellt sätt att föda barn på och har därför inte varit ett alternativ på svenska förlossningskliniker de senaste decennierna.Under senare år har intresset för födsel i vatten ökat i svensk förlossningsvård. År 2018 var det enbart två kliniker i Sverige som officiellt erbjöd vattenfödsel. Det förekom dock enstaka vattenfödslar på andra kliniker men enbart på kvinnans starka önskemål.  Syftet med studien var att undersöka barnmorskors uppfattning och kunskap om vattenfödsel internationellt. Syftet besvarades med hjälp av tre frågeställningar: Vilken kunskap har barnmorskor för att handlägga vattenfödsel, hur upplever barnmorskor vattenfödsel som vårdmodell och upplever barnmorskan några begränsningar med vattenfödsel?    Litteraturöversikt ansågs vara en lämplig metod för att svara på studiens syfte. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PsychINFO och Cochrane Library. Detta resulterade i att 15 artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna var publicerade mellan år 2009 och 2019. För att inkluderas skulle artiklarna föra ett etiskt resonemang eller ha ett etiskt godkännande. Kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för klassificering.   Studien resulterade i tre huvudteman, som sedan genererade i subteman. För att känna sig trygga att hantera en vattenfödsel behövde barnmorskorna mer utbildning. Få barnmorskor hade lärt sig om vattenfödsel under sin barnmorskeutbildning. De som kände sig självsäkra och hade erfarenhet av vattenfödsel hade förvärvat sin kunskap genom att läsa artiklar och titta på videor. Ett sätt att lära sig och bli säker var att lära av en mer erfaren barnmorska. Hur säker barnmorskan kände sig påverkade i vilken utsträckning hon skulle rekommendera vattenfödelse till sina patienter, vänner eller familj. Förhållandena på arbetsplatsen var viktiga för barnmorskorna för att kunna erbjuda kvinnor födsel i vatten. Den viktigaste förutsättningen var tillgång till förlossningspool. En annan viktig aspekt var att ha stöd från kollegor och ledning. Detta tillsammans med bristen på erfaren personal sågs som en begränsning för vattenfödsel som metod.  Slutsatsen av denna litteraturstudie är att barnmorskor generellt är positiva till vattenfödsel som metod. De eventuella hinder som framkom i studien var tillgång till lämplig utrustning såsom pool och vattentät CTG. Även avdelningarnas riktlinjer och rekommendationer samt attityder hos kollegor från andra professioner bidrog till hur villiga barnmorskor var att bistå vattenfödsel. Evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer var dock nödvändigt för att barnmorskorna skulle känna sig trygga att handlägga en vattenfödsel. Mer forskning krävs likväl utbildning av barnmorskor och övrig personal som arbetar på förlossningen. Detta för att kunskap och praktiskt utövande ökar barnmorskors egen tillit i att handlägga en vattenfödsel.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att anhöriga till patienter i livets slutskede upplever en känsla av ensamhet, brist på öppenhet och ärlighet vad gäller sjuksköterskors sätt att kommunicera. Vidare upplever en del anhöriga att bemötandet är kallt och likgiltigt, medan det också finns anhöriga som upplever bemötandet från sjuksköterskor som varmt och omtänksamt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och kommunicera med anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde bristande kunskap gällande bemötande och kommunikation med anhöriga i livets slutskede samt svårigheter att upprätthålla ett känslomässigt avstånd. De upplevde även känslor av stress kopplat till vård av anhöriga. Att involvera anhöriga i vård av patienter upplevdes som viktigt för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor anses vara i behov av utökad kunskap och utbildning gällande bemötande och kommunikation i livets slutskede, detta för att möjliggöra en god vård till både anhöriga och patienter.

Bakgrund: Endometrios är en inflammatorisk och östrogenberoende sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder, där det i genomsnitt tar ca. sju år innan diagnos kan ställas från första symtomdebut. Idag är kunskapen begränsad inom olika behandlingsalternativ och det kan leda till försening av diagnos och att många får leva med långvariga symtom.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Det framkom att sjuksköterskan har en begynnande roll i mötet med kvinnorna för att kunna tillgodose deras individuella behov. Goda relationer skapades när kvinnorna fick möjlighet att träffa samma vårdgivare upprepade gånger vilket visade sig genom ett ökat välbefinnande där delaktighet var i fokus.  Slutsats: Sjuksköterskans stöd grundar sig i att stärka kvinnornas hälsoprocess genom att våga möta individuella erfarenheter. Detta medförde en ökad förståelse kring kvinnornas upplevelse av sjukdomen. Som sjuksköterska är det därför viktigt att få tillräckligt med utbildning oavsett verksamhet för att få en ökad förståelse för kvinnorna som lider av endometrios.

Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount. / Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

The purpose of this study was to investigate people’s knowledge about the negative health effects associated with doping, and people’s attitudes towards doping in general. Two groups of people were studied, competitive athletes that compete in organized sports and regular exercisers who just train for a good health. Regarding the negative health effects of doping, the study mostly consists of the use of anabolic steroids since they have the most serious negative health effects. I chose a quantitative study and made a questionnaire survey. Questions were asked about the respondent’s attitudes towards doping and what negative health effects they thought doping could cause. The result of the survey shows that most of the people, but not everyone, were clearly opposed to the use of doping. They thought it was cheating and they knew it was harmful to people’s health. The respondents also knew of several negative health effects that can occur from doping use. My conclusion of the study is that a clear majority, of both competing athletes and regular exercisers, are against doping in all its forms, and that they are aware that doping is harmful to people’s health, and what some of these negative  health effects can be.

Till sjuksköterskans ansvar hör att ge patienten en god omvårdnad där man känner sig ha goda kunskaper vilket inte alltid är så lätt beroende på vilken erfarenhet man hunnit skaffa sig. Då det åligger varje Högskola /Universitet att detaljplanera sjuksköterskeutbildningen utifrån samma övergripande mål, gör detta att innehållet kan variera mellan olika lärosäten. De VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning) placeringar som sjuksköterskan haft under sin utbildning har också betydelse för vilken kompetens hen fått. När patienten drabbas av akut sjukdom och vårdas på sjukhus och på grund av sin sjukdom inte kan/orkar sköta sin stomi själv, blir omvårdnaden sjuksköterskans specifika ansvar. Som stomiterapeut blir man ofta uppringd av sjuksköterskor på sjukhuset då de behöver hjälp och stöd i vården av patienter med stomi. Syftet med arbetet var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar sin kunskap i stomivård. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor inom slutenvården. Efter transkribering av intervjuerna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier: “Innebörd i kunskap”, “Kunskapsinhämtning ”och “Att sträva efter trygghet i omvårdnaden” med sammanlagt nio subkategorier. Det framgick att informanterna har begränsade kunskaper i stomivård. De ser patientens kunskap som en viktig resurs vid omvårdnaden. Erfarna kollegor och framför allt undersköterskor är också ett viktigt stöd då de besitter mer kunskap och erfarenhet.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser men erfars svår att bedriva inom rättspsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskors och patienters erfarenheter av personcentrerad vård består av en kombination av olika faktorer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in med semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor verksamma på rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningar på en klinik i Sverige deltog. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat och både möjligheter och utmaningar framkom. Resultatet utmynnade i fem kategorier med totalt sju subkategorier. Ett övergripande tema framkom och beskrivs som Att överlåta kompassen och navigera mot samma hamn. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att forma vården utifrån den person som vårdas och vill utgå från personens individuella behov, resurser och mål. Däremot försvåras det personcentrerade vårdandet av begränsningar inom den rättspsykiatriska vårdkontexten och av varierande kunskaper inom teamet gällande innebörden av personcentrerad vård och dess syfte. Sjuksköterskor önskade en gemensam förståelse för vikten av personcentrerad vård inom teamet då det skulle underlätta personens vårdprocess.

Bakgrund: Feber har sedan länge associerats med en reaktion i kroppen på att något är fel och har kopplats samman med sjukdom. Identifiering av människans kroppstemperatur beskrivs som ett uråldrigt sätt för människan att upptäcka sjukdom. En ökning av en, utifrån ett normalintervall kombinerat med sjukdomskänsla kan fastställa feber. Att fastställa och behandla feber är en vanlig förekommande uppgift för sjuksköterskor och det är därför viktigt att undersöka sjuksköterskors självskattade kunskap om feber. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors självskattade kunskaper kring feber Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Nio artiklar analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Resultatet i de nio studerade artiklarna visade på varierande kunskapsnivåer bland sjuksköterskor, som i sitt yrke bedömer feber och feberbehandling. En bristande kunskapsnivå kunde visa sig i arbetet utifrån otydliga diagnostiska värden för feber och feberbehandling, oro och rädsla hos sjuksköterskorna inför omvårdnadsansvar för feberpatienter men också utlämnandet av felaktig information. Konklusion: En god kunskapsnivå kan göra sjuksköterskan tryggare, både i sin kliniska bedömning, men också i den kunskap som hen förmedlar till sina patienter. Detta resultat ställt i ljuset av en garanterad patientsäker vård, bör göra frågan kring kunskapsnivå bland sjuksköterskorna kring feber till ett kvalitetssäkrande mått. / Background: Fever has been associated with a reaction in the body when something is wrong and connected to illness. Identification of the human body temperature is described as something ancient humans have used for a very long time for defining fever. An increase of measurement, from a normal interval, combined with the feeling of illness can determine fever. Nurses’ task to determine and treat fever is common. It’s therefore important to investigate nurses’ self-assessed knowledge about fever. Aim: The aim was to investigate nurses' self-assessed knowledge about fever. Method: A general literature review using inductive approach. Nine articles were analyzed with literature analysis. Results: The nine articles showed varied knowledge levels among the nurses, in their profession assessing fever and fever treatment. Deficient knowledge could be seen in unclear diagnostic measurements for fever and fever treatment, anxiety and fear among the nurses when faced with nursing responsibilities for fever patients but also disclosing wrong information. Conclusion: A good level of knowledge can make the nurse feel confident, in both the clinical assessment but also the knowledge that is given to the patients. This result used correctly will guarantee patient safety care, should make the issue of the level of knowledge among nurses about fever a quality-assuring measurement.