Bakgrund I dagsläget lever ungefär 6500 personer med sjukdomen humant immunbristvirus (hiv) i Sverige, det rapporteras 400-500 nya fall per år. Viruset bryter ner kroppens immunförsvar och vid smitta uppenbaras därför infektionsliknande symtom. Hiv påträffas i samtliga kroppsvätskor och överförs via sexuell kontakt, blod och blodprodukter, via vävnads- och organtransplantationer samt från mor till barn vid graviditet och amning. Sjukdomen är idag obotlig, behandlingen utgörs av antivirala tabletter som tas dagligen livet ut. Obehandlat leder hiv till sjukdomen aids. Hiv är inte fullt accepterad i dagens samhälle vilket resulterar i stigmatisering som vidare kan förknippas med diskriminering, rädsla och okunskap. Stigma förekommer bland annat i sammanhang med närstående, vårdpersonal och allmänheten. Syfte Syftet var att beskriva hur individer med hiv upplever ett dagligt liv. Metod Metoden som valdes var en intervjustudie med en kvalitativ innehållsanalys. Samtliga deltagare var diagnostiserade med hiv. Resultat Deltagarna av studien upplevde att behandlingen mot hiv var bra, men att brister i den allmänna sjukvården förekom. Närstående ansågs vara ett bra stöd i anpassningen av livet och de som saknade psykosocialt stöd upplevdes ensamma i de motsättningar som sjukdomen kan medföra. Sexuella men även sociala begränsningar förekom i anslutning till sjukdomen. Reaktioner vid berättandet om sjukdomen kunde inte förutsägas, det uppfattades därför svårt att avgöra för vem och vid vilken tidpunkt tillfället ansågs mest lämpligt. Slutsats Sjukdomen innebär en livsanpassning för personen med hiv och dennes omgivning. Psykosociala behov och närstående står i fokus för möjlighet till ett välanpassat liv. Sjukdomen är än inte accepterad i samhället och därför förekommer stigmatisering. För att reducera missförhållandena och smittspridningen bör samtliga individer i samhället inhämta information och kunskap om sjukdomen.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där allt fler av världens befolkning får diagnosen. Sjukdomen är kopplad till stora risker och kan leda till livsfarliga komplikationer. Då behandlingen är komplicerad och ansvaret för egenvård läggs på personerna behöver de få stöd till sin egenvård för att förhindra komplikationer.  Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av stöd till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Metod: En induktiv litteraturöversikt med kvalitativ ansats där resultatet analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultatet består av 15 vetenskapliga artiklar som sökts fram i Cinahl och PsychINFO med publiceringsår 2018-01-01 till 2022-12-31. Resultat: Huvudteman som identifierades var Erfarenheter av vården som stöd till egenvård samt Erfarenheter av inre resurser som stöd till egenvård, med 6 underteman. Dessa underteman innefattade bland annat kommunikationens-, motivationens- och kunskapens roll vid stöd till egenvård.  Slutsatser: För att personerna skulle få stöd till egenvård behövdes det bland annat individanpassad kommunikation, kunskap och  motivation samt att personerna behövde bli bemötta i sina känslor.  Detta för att egenvården skulle kunna bli en del av vardagen.

Bakgrund: Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen där antal drabbade stiger snabbt. Närstående har en viktig roll i omvårdnaden då den sjuke har minskad förmåga att klara sig själv. Sjuksköterskan kan via ett familjecentrerat förhållningssätt ge stöd och kunskap till den sjuke och deras närstående. Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturöversikt baserad på femton kvalitativa artiklar. Litteratursökningen utfördes i CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att närstående har svårt att acceptera sjukdomen och de påverkas negativt både psykiskt, fysiskt, socialt och ekonomiskt. Flera saknade stöd, kunskap och information för att kunna hantera den nya livssituationen. Närstående var rädda att inte räcka till och hade en oro för framtiden. Stödet inom familjen har en viktig betydelse som underlättar situationen. Slutsats: Närstående är i behov av ökat stöd och kunskap från vården. Det krävs mer forskning för att ta reda på vad vården kan bidra med för att förbättra deras nya livssituation Närstående påverkas negativ i många aspekter därav behövs nya strategier för att kunna stödja både den sjuke och närstående. / Background: Alzheimer's disease is the most common form of dementia, with the number of people affected increasing rapidly. Close relatives have an important role in caring for their sick family member, due to the reduced ability to care for themselves. Through a family-centred approach is the nurse able to provide support and knowledge to a person with AD and their relatives. Aim: To describe relatives' experiences of caring for a family member with Alzheimer's disease. Method: Structured literature review based on fifteen qualitative studies. The literature search was done in CINAHL. The articles were quality assessed with a template for qualitative studies. Results: The results show that relatives find it difficult to accept the disease which affected them negatively both psychologically, physically, socially and economically. Many relatives experienced a lack of support, knowledge and information to handle their new life situation. Relatives are worried about the future and not being able to give enough support. The support to the family had an important meaningful part to facilitate the situation. Conclusions: Relatives are in need of increased support and knowledge from healthcare. More researchis needed to find out what care can contribute to improve their new life situation. Relatives are negatively affected in many aspects; therefore, new strategies are needed to support both the relatives and their ill family member.

No description available.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av. En något överraskande slutsats är att skola och näringsliv allt mer intar samma perspektiv kring lärande. Det är också på det sättet att konkurrensutsatthet, företags lokalisering, företagsform och generella omvärldstryck påverkar utformningen av kompetensstrategin. Hur man arbetar med kompetens- och affärsstrategin styrs till exempel till viss del av vilken relation man har till kunderna. Gemensamma svårigheter är tidspressen som försvårar möjligheterna till utrymme, struktur, organisation för återkoppling, uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling. Samtidigt är man överens om den ekonomiska och sociala nyttan av en aktiv kompetensstrategi. Akilleshälen är administrativa, ekonomiska och tekniska mät och värderingssystem av kompetensutvecklingens värde. Det visar sig dessutom att det inte är någon markant skillnad i grund och botten mellan privata och offentliga organisationer när det gäller de stora frågorna. Det som skiljer dem är tillgängliga resurser och den struktur man arbetar i.

Arnesson, Ursula. (2006) Prövningsanvisningar i Svenska A - En jämförande studie av prövningsanvisningarna på Komvux och gymnasieskolan. Directions for examination in Swedish A - A Comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School. Skolutveckling och ledarskap 60p. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att jämföra några skolors prövningsanvisningar och utifrån den jämförelsen se om man kan uppfylla de nationella målen i en prövning samt se om de överrenssämmer med kunskapssynen. För att nå syftet har jag använt metoden dokumentjämförelse av fem olika skolors dokument. Den litteratur som presenteras belyser de sociala aspekterna i inlärningsskedet och kunskapssynen i den Svenska skolan. Resultatet av undersökningen visar att anvisningarna inte är tillfredsställande när det gäller mål och kunskapssyn eftersom man saknar den sociala aspekten i en prövning.Slutsatsen i min undrsökning är att prövningar inte fyller de mål som är uppsatta för kursen, utan de brister i den kommunikativa och sociala interaktionen. Jag har kommit fram till att anvisningarna skiljer sig både mellan skolorna och från kursmålen. Det är svårt att få till stånd en kommunikativ miljö i en prövning, vilket leder till att eleven går miste om viktiga moment i undervisningen och i sin utveckling. Förslag till fortsatt forskning är att intervjua lärare och fråga hur de uppnår en likvärdig bedömning och betygssätter eleverna i en prövning. / Directions for examination in Swdish A- A comparative study of the directions for Examination in Komvux and Upper Secondary School.

Examensarbetet utgår från arbetet med det lokala projektet HMU-högre måluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och målet är att varje termin höja resultaten i tre av eleven själv valda ämnen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever ställer sig till ett ökat ansvarstagande, hur lärare uppfattar arbetet samt huruvida det hjälper eleverna att nå bättre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som använts är kvalitativ intervju där ledning, lärare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan.Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemärkelsen att det hjälper eleverna att nå höjda resultat samt att elever och lärare lättare kan överblicka elevernas arbete i skolan. Svårigheter med HMU är hur det kan hjälpa de allra svagaste eleverna samt att få alla lärare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsätts för att hjälpa eleverna i strävan efter höjda betyg och ökad kunskap.

Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessaårskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper.

Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur ett urval verksamma lärare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur tror lärarna att eleven kommer att påverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lärare och elev påverkas av tidigarelagda betyg ur ett lärarperspektiv? Hur kan ett urval lärares åsikter om betyg från skolår 6 förstås utifrån vår teoretiska utgångspunkt om betygens funktioner? För att få svar på dessa frågor har vi utgått från vårt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lärare som är verksamma i skolår 4-6. Resultatet visar att lärare tror att elever påverkas på en mängd olika sätt av betyg, både positivt och negativt. Det som kan förändra relationen mellan lärare och elev är om eleven uppfattar ett betyg som orättvist. Hur en relation mellan en lärare och elev berörs av betyg påverkas av vilken inverkan funktionerna har på eleven och undervisningen. Genom att studera lärarnas svar kan vi se att beroende på vilken funktion som har legat i fokus har lärarna olika åsikter om när en betygssättning ska ske.

Det övergripande syftet med vårt arbete är att ta reda på elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser är att reflektion inte synliggörs och läggs mer tyngd på i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebär att fokus har legat på våra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom ämnet för att få svar på våra frågor. Vi har även intervjuat fem verksamma lärare som undervisar i matematik i de lägre årskurserna. Resultatet visar att samtliga lärare låter eleverna reflektera, men har olika tillvägagångssätt. En slutsats är att, hur de låter eleverna reflekterar över sina kunskaper i matematik, beror på lärarnas syn på reflektion.