Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka frågorna i revisorsprovet med utgångspunkt ur Blooms Taxonomi. Genom en jämförelse med revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor.

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger. Slutsatsen av min studie är att alla mina fyra informanter anser att den praktiska kunskapen är lika viktig som den teoretiska kunskapen. Studien visar att vi kan få in de olika kunskaper på två olika sätt; genom utbildningen som är den teoretiska kunskapen samt ute i arbetslivet som är den praktiska kunskapen.

Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att: • Etablera ett gemensamt språk • Skapa en yrkespraxis • Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande • Bygga kunskap • Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaper I det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas. Genom att arbeta på detta sätt hoppas vi bland annat att arbetssättet ska kunna generera i en bättre kommunikation inom projektgruppen och att en gemensam förståelse för projektet skapas med Dialogseminariet. Under projektets gång ska kontinuerlig reflektion och bearbetning bland annat bidra till att problem förs upp till ytan och att till exempel grunden inför nästa systemutvecklingsfas läggs. Vi vill även att kunskap och erfarenhet om hur projektet genomförts ska skapas, vilka ska kunna komma att användas vid framtida systemutvecklingsprojekt. Då arbetssättet förutsätter att det finns ett längre investeringsperspektiv krävs ett engagemang från verksamheten. Om verksamheterna får den information som krävs för ett sådan införande tror vi att detta kan bli ett naturligt sätt att arbeta efter. / Developing IT-systems which solve the intended problem is a necessity for systems development. Although this can be seen as obvious and that research is performed within the subject, organisations are not able to handle these problems (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Other problems that can occur in a systems development project is bad communication within the project group, ambiguous goals, weak foundation to stand on and that an overall picture of the project is missing (Goldkuhl & Röstlinger 1988). We have developed a possible solution to manage these needs, which should be able to offer an alternative work procedure so that the possibilities of problems occurring will decrease. We will present a work procedure that is based on the Dialogue seminar method, a method for knowledge- and experience extraction, which has the main purposes to: • Establish a common language • Create a work practice • Develop reflective and analogical thinking • Build knowledge • Develop experience based knowledge In our presented work procedure the Dialogue seminar is used in the beginning and at the end of the systems development project and as an element before and in between different systems development phases where the use of it is best suited. By working this way we are hoping that the work procedure will generate better communication within the project group and that a common under-standing for the project will be created. During the project a continuous reflection and refining will contribute to avoid problems and for example build a foundation prior to future system developing phases. We also want to create knowledge and experience about how projects are carried out, which will be used in future system development projects. When the work procedure requires that there is a longer investment perspective, a commitment from the organisation is needed. If the organisation receives the information needed for establishing this work procedure, we believe that this can be a natural way of working.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap. / The purpose of this study is to create an instrument of evaluation to decide the level andevaluate the knowledge of grown pupils before joining a construction course. Thereason why the author chose this topic was an experienced deficiency in the author’sown trade. As the problem studied was occurring in the author’s own trade it wasnatural to chose action research as method. The instrument of evaluation studied usedboth qualitative interview and practical tasks. In the results it is accounted for, based onthe notions of knowledge know as episteme, techne and fronesis, what is possible andnot possible to evaluate in an interview and during a practical task as well as how theresult of an evaluation may be affected by the examiner’s interaction with the pupil aswell as the examiner’s previous knowledge. The result shows that the practicalevaluation in many ways reveals the actual level of previous knowledge, more so than aqualitative interview, but that both methods contribute with facts that help evaluateknowledge.Research into validation describes a number of concepts that can contribute to thevisibility of the research in nature and to deepen the knowledge of validation.Furthermore, previous studies that validity validation is one of the areas in which theneed for further studies and knowledge.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap.

Syfte – I denna studie undersöks sambandet mellan konsumenters kunskap och förtroendegentemot kommunikationen av miljövänliga textila produkter.Teoretiskt ramverk – För att undersöka syftet redogörs vad kunskap respektive förtroendeär. Det teoretiska ramverket stod även till grund för utformandet av metoden, och av denanledningen redogörs i detta kapitel hur kunskap respektive förtroende kan mätas.Metod – Studien grundades på en enkätundersökning där respondenternas kunskap ochförtroende för miljövänlig textil produktion prövades. Resultatet analyserades sedan medchi2-test för att statistiskt säkerställa eller förkasta samband mellan kunskapsnivå ochförtroendenivå.Resultat och analys – Resultatet visade inte något statistiskt samband mellanrespondenternas kunskaps- och förtroendenivå. Studien visade även att respondenternaskunskapsnivå var generellt sett låg, utifrån det kunskapstest som gjordes ienkätundersökningen. Respondenternas förtroendenivå gentemot textila produkter somkommuniceras med miljömärkningar var högre än för de textila produkter som kommunicerassom miljövänliga utan användning av miljömärkningar.Diskussion och slutsats – Den låga kunskapen om kommunikationen av miljövänliga textilaprodukter kan bero på att konsumenter inte blir tillräckligt exponerade med information kringämnet, men kan även bero på bristande intresse och tid hos konsumenten. Det låga förtroendetför textila produkter utan miljömärkningar kan bero på att respondenterna varit med omgreenwashing. Att förtroendet är högre för produkter som marknadsförs med miljömärkningarkan bero på att dessa organisationer har en högre auktoritet och att konsumenter litar på attcertifieringarna ser till att produkter uppfyller vissa kriterier.Fortsatt forskning – En mer omfattande studie inom samma område med ett större antalrespondenter hade varit intressant, för att undersöka om detta skulle kunna påverka chi2-testen. En annan intressant aspekt att gå djupare in på är varför kunskapen respektiveförtroende ligger på de nivåer de gör och vad företag och organisationer skulle kunna göra föratt förändra dessa. / Purpose – The aim of this paper is to examine the relationship between consumers’knowledge and trust towards the communication of environmentally friendly textile products.Theoretical Framework - To examine the purpose of this study, the terms knowledge andtrust needed clarification. The theoretical framework was also the foundation for the design ofthe method, and therefore this chapter clarifies how consumers’ knowledge and trust can bemeasured.Method – The study was based on a survey in which respondents' knowledge and trusttowards eco-friendly textile production was measured. The results were then analysed withchi2-tests to statistically ensure or reject correlations between the levels of knowledge andtrust.Results and Analysis – The result from the chi2-tests did not show any statistical correlationbetween the respondents' knowledge and trust levels. The results of the survey showed thatthe respondents' level of knowledge towards the communication of environmentally friendlytextile products was generally low. The respondents' levels of trust towards textile productscommunicated with eco-labels were higher than for those textile products that arecommunicated as environmentally friendly without the use of eco-labels.Discussion and Conclusion – The low knowledge of communication of eco-friendly textileproducts can be caused by consumers’ lack of time and interest or because consumers are notsufficiently exposed to information about the subject. The low trust in textile products withouteco-labels may be caused by greenwashing. Consumers may also have a higher trust towardseco-labels because these organizations have a higher authority and because consumers maytrust that certifications ensure that products fulfils certain criteria.Continued Research – A more extensive study in the same field with a larger number ofrespondents would be interesting to investigate, whether this might affect the chi2-tests.Another interesting aspect to study is the reasons behind the consumers’ levels of knowledgeand trust, and what companies and organisations could do to improve them.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystem Genomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang. Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet. Vi konstaterar också att skillnaderna beror på att förutsättningarna för kunskapsdelning ser olika ut mellan yrkesgrupperna med avseende på vilken typ av kunskap som tillämpas, vilka möjligheter som finns att dela kunskap, deras motivation att deras kunskap och den arbetskultur som råder i respektive kategori. Dessa olikheter bidrar till att kunskapsdelningssystemen kan förbättras på olika sätt.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk. Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap.  Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen. Ytterligare ett centralt bidrag är att den individbaserade kunskapens betydelse för organisationen inte är branschspecifik utan värdesätts och uppmärksammas likvärdigt mellan de studerade företagsledarna. Tidigare studier har dock fokuserat på kunskapsintensiva organisationer.