Uppsatsens syfte är att utforska hur deltagande design kan möjliggöra samlärande mellan elever i gymnasieskolan. Underlaget för studien är ett designpedagogiskt projekt som jag utformat vid namn Design Lab. Inom Design Lab arbetade en grupp gymnasieelever med pedagoger och barn på en närliggande förskola. Design Lab är utformat efter metoden deltagande design och ramverket participatory prototyping cycle. Undersökningen har ett elevperspektiv och försöker svara på frågorna: På vilka olika sätt sker samlärande inom det deltagande designprojektet Design Lab? Hur möjliggör ramverket participatory prototyping cycle samlärande för eleverna inom det deltagande designprojektet Design Lab? Pia Williams myntade begreppet samlärande och menar att begreppet innefattar lärandet mellan människor, mellan kollektiv, kulturer, miljöer och diskurser. Då forskning kring elevers samlärande främst inriktats på naturvetenskapliga ämnen och inom läs- och skrivinlärning ämnar jag studera elevers samlärande inom det avgränsade designområdet deltagande design. Jag hoppas därmed att undersökningen lyfter hur samlärande kan förstås utifrån ett vidgat kunskapsbegrepp. Undersökningen avser även introducera hur participatory prototyping cycle kan användas som didaktiskt förhållningssätt inom designundervisning. Resultatet visar att elevernas samlärande inom det deltagande designprojektet Design Lab består av ett växelspel av olika verktyg som: bild, praktiska handlingar, skrift, tal och rörlig bild. Eleverna intog olika läranderoller inom projektet vilket skapade situationer för samlärande mellan elev-elev, elev-barn, elev-förskolpedagog och elev-artefakter. Undersökningen synliggör samlärandets praktiska dimensioner genom att visa hur eleverna samlär tillsammans med andra medverkande aktörer när de designar och formger artefakter och tjänster. Den gestaltande delen av examensarbetet består av två utställningar. Den första utställningen presenterades på ett bibliotek i närheten av gymnasieskolan där projektet drevs. Den andra utställningen visades i januari 2015 under examensutställningen på Konstfack. Min intention var att visa elevernas arbetsprocess i installationsform.

Syftet med studien är att undersöka servicemedarbetares upplevelser och effekterna av mötet med dysfunktionella kunder. I dess förlängning är också ett intresse riktat mot hur ett förebyggande arbete såväl organisatoriskt som arbetsmiljömässigt kan ske. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien och samlat in data via Facebook genom en variant av vinjettmetoden. Vi har tagit del av sex berättelser från medarbetare. Insamlad data har analyserats med utgångspunkt från Directed Content Analysis. Resultaten visar att medarbetarnas upplevelser med dysfunktionella kunder påverkar dem med känslor som ledsamhet, ilska, rädsla, otrygghet, ensamhet samt en viss osäkerhet angående hur de ska bemöta den dysfunktionella kunden. Dessa upplevelser har kopplats till tidigare forskning som visar att dysfunktionella kunders beteende påverkar medarbetarna, andra kunder och organisationen med direkta och indirekta kostnader. Studien försöker även illustrera hur dysfunktionella kunder kan beaktas i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samhälle elever från alla världens hörn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika språk. Mitt intresse för skolan ligger framförallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad värld där olika språk, kulturer och kunskaper måste samsas och hitta en gemensam grund att stå på. Men frågan är om synen på språk och kunskap hänger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utsträckning är kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ”rätta” kunskapen. I och med den ökade invandringen till Sverige har kraven på alternativa skolformer ökat, då alla nyanlända kommer till Sverige i olika åldrar och med olika utbildning. En skolform är så kallade språkintroduktionsklasser.  Syftet med uppsatsen är att utifrån intervjuer undersöka hur lärare i en språkintroduktionsklass med 0-3 års skolbakgrund upplever och hanterar de utmaningar de ställs inför samt vilken makt de har att forma undervisningen och sin yrkesroll. Materialet som ligger till grund för analysen består av observationer i klassrumsmiljö samt djupintervjuer med fyra olika lärare på språkintroduktionsprogrammet. Undersökningen visar att lärarna trots att de har mest erfarenhet av yrket har liten makt att vara med och påverka de beslut som fattas och de får också hantera andra beslutsfattares misstag. Lärarna har heller liten makt över resursfördelningen vilket också påverkar den undervisning de har möjlighet att bedriva. Lärarna har dock viss makt att forma undervisningen i klassrummet då det finns lite insyn från ledningen. Lärarna tar ibland också makten genom att aktivt gå emot riktlinjer som de upplever omöjliga att följa.

<p>John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.</p><p>Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.</p><p>Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning. Arbetet har resulterat i de sex tematiska delarna som är ordnade under rubrikerna; Utbildningens demokratifunktion, Individens kunskap om världen, Att tänka, Kunskapsteori, Moral samt Deweys filosofibegrepp. Olika teorier om sanning presenteras och pragmatismens sanningsteori behandlas. Avslutningsvis konstateras att det som vi idag ser som filosofi en gång startade genom utbildning och att den pragmatiska filosofin i första hand påverkar samhället genom utbildningen.</p> / <p>John Dewey was born in 1859. That same year Charles Darwin published his Theory of Species. After Darwin, the understanding of human and human thinking of itself never again would be the same. For Charles Darwin and John Dewey the understanding of human and humans role in the world is the most interesting and important part of knowledge.</p><p>This essay is a reading of Deweys Demokracy and Education witch first was published in in the year of 1916. The main part of this work is in the six parts; The education and its democracy principle, The individualls knowledge of the world, to think, theory of knowledge, moral and Dewey´s philosophy.</p><p>The essay will also explain that the work of Dewey (Democracy and Education) has a huge impact on philosophy in the arena of education. It is also very important for the American philosophy called Pragmatism formed and grunded by Dewey, William James and Charles Sanders Peirce.</p><p>The work was written in the early 20th century and catch the idea of human need and hunger for education and also the importance of good education for the society in witch humans as individualls in groups are living. A number of theories of truth is represented and the philosophy called Pragmatism is represented as having it´s own theory of truth.</p>

<p><p>Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.</p></p>

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor. Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske. Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen. Utbildningen bör påbörjas gemensamt men anpassas sedan utefter de olika förkunskaper och behov som lärare har. För att introduktionen ska bli lyckad behöver den vara långsiktig och ge möjlighet för lärare att utveckla den egna färdigheten i användningen av interaktiva skrivtavlor. Den interaktiva skrivtavlan kan under rätt förutsättningar vara en hjälp i att främja en mer interaktiv undervisning där elevers lärande hamnar i centrum och läraren intar rollen som handledare, coach eller samtalsledare.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur medvetna gymnasieelever är om it-säkerhetshot och risker på Internet. Detta har gjorts genom att först undersöka aktuella hot genom att studera trendrapporter från ledande it-säkerhetsföretag. Denna information har sedan använts i en enkät för att ta reda på kunskapen och medvetenhetsnivån om dessa it-säkerhetshot bland gymnasieelever i Uppsala. Studien visar att det finns ett behov av utökad kunskap inom området. I resultatet kunde särskilda brister ses i de sociala aspekterna av it-säkerhet. Undersökningens resultat kan användas som stöd vid framtagandet av utbildning inom risker och hot på Internet.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning. Då sjuksköterskan idag möter allt fler MRB-smittade patienter i vården är det viktigt att belysa hur sjuksköterskorna upplever vården av patienter med MRB. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier inom den somatiska vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sju allmänsjuksköterskor ingick. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) mall för manifest, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; smittoprevention, kunskap och erfarenhet samt sjuksköterskans etiska förhållningssätt. Huvudkategorierna är i sin tur indelade i åtta subkategorier. Inom dessa kategorier framkommer sjuksköterskors olika upplevelser och känslor när de vårdar patienter med MRB. Slutsats: Studiens resultat visar att upplevelser av att vårda patienter med MRB till största del präglas av hur mycket kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har. Det anses också problematiskt att upprätthålla en tillfredställande vård på lika villkor för MRB-smittade patienter som vårdas inom isoleringsvården.

The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&amp;R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry. The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems. The A&amp;R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&amp;R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies. The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

Bakgrund: Trots lagar, riktlinjer och ambitioner om att skapa en jämlik vård, visar forskning att HBTQ-personer upplever en sämre vård och har en psykisk ohälsa som är mer utbredd än hos befolkningen som helhet. Att HBTQ-perspektivet ofta osynliggörs i vårdutbildningar leder till att heteronormen fortsätter att leva kvar, vilket får negativa konsekvenser berörande både individ och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att belysa hur individer som identifierar sig som HBTQ upplever sig bli bemötta i vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ manifest innehållsanalys av Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att HBTQ-personer många gånger upplever sig bli dåligt bemötta i vården. Detta kunde delvis bero på upplevelsen av att sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kunskap i HBTQ-frågor, men också på grund av att det sker medveten kränkning och diskriminering av patienter som identifierar sig som HBTQ. Vid ett gott bemötande ansågs sjuksköterskans öppenhet inför individers olikheter spela en avgörande roll, likaså att en ökad kunskap kring HBTQ-frågor i sjukvården skulle kunna förbättra situationen för HBTQ-personer. Slutsats: Sjukvårdspersonal upplevs inte besitta tillräcklig kompetens för att bemöta HBTQ-personer korrekt, något som får negativa konsekvenser för patienten. Sjukvårdspersonal bör därför reflektera över sina egna normer och värderingar samt öka sin kunskap i HBTQ-frågor. Detta för att nå målet och lagen – en lika vård för alla.