Studien undersöker arbetsgivares perspektiv på kunskaper och färdigheter som en nyutexaminerad student med en utbildning inom personal och arbetsliv förväntas lära och utveckla under sin studietid. En semistrukturerad intervju har tillämpats för insamling av empiri från fem informanter. Intervjuerna har sedan tran­skriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod och ligger till grund för resultatets och diskussionens rubriker. Resultatet visar att arbetsgivare anser att de kunskaper som ny­utexaminerade studenter, inom utbildningen personal och arbetsliv, lär sig är vitala för att hantera ett arbete inom HR. Däremot uppges studenter under sin studietid inte utveckla till­räckliga färdigheter. Bristen av färdigheter får konsekvenser på arbets­marknaden då det råder ett stort utbud och konkurrens kring arbeten för individer med en utbildning inom personal och arbetsliv. Resultatet sätts i relation till studiens teorier samt per­spektiv på anställningsbarhet varpå följande slutligen konstateras. Studenternas kunskapsbas tillsammans med ett driv, engagemang samt viljan till att lära utgör förutsättningar för utveckling av färdigheter i arbetslivets kontext.

Bakgrund: Cirka en procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning. Dessa personer löper en högre risk att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa vilket bör innebära att de ofta påträffas inom vården. Många av de anmälningar som inkommer till IVO berör bemötandet och författarna anser därför att det är viktigt att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av mötet med personer som har en utvecklingsstörning inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt som bygger på sex kvalitativa och sex kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att kommunicera med personer som har en utvecklingsstörning, både när det gäller att förstå patientens kommunikation och att själv kunna kommunicera så att patienten förstår. Detta leder till att sjuksköterskan undviker att prata med patienten om deras sjukdom och behandlingsalternativ, istället tas denna dialog med anhöriga. Sjuksköterskan upplever bristande kunskaper om utvecklingsstörningens natur och att de inte fått tillräcklig träning eller utbildning i hur man bemöter denna patientgrupp. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning inom diagnosen utvecklingsstörning samt i hur man kan kommunicera med olika hjälpmedel. Genom detta kan bemötandet till denna patientgrupp förbättras och sjuksköterskan känner sig förhoppningsvis tryggare i att möta dessa patienter

Detta är en kvalitativ studie som avser att undersöka hur personal i fritidshemmet förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks personalen i fritidshemmets värderingar, attityder mot barn med olika problematik. Attityder och värderingar undersökts också i samband med ramfaktorer för att se om dessa påverkar verksamheten.I styrdokumenten angående fritidshemmets uppdrag och verksamhet tas det upp hur arbetet ska främja individens utveckling såväl som emotionellt, socialt och kunskapsmässigt. Det står också tydligt att barn med psykiska besvär och behov av stöd ska tillägna sig det stödet och den undervisningen i fritidshemmet (SFS, 2010:800).Fritidshemmets verksamhet har både en grupp- och relationsorienterad natur och även om det tas upp en del hur arbete ska utföras i styrdokumenten, så framkommer det inte hur det ser ut i verkligheten. Fritidshemmet ska främja barns empati, solidaritet och respekt för människans olikheter och fostra dem till demokratiska medborgare. Därför blir det intressant att istället för att fokusera på barn så förs fokus över på fritidsläraren och dennes erfarenheter och kunskaper, samt dennes sätt att arbeta med barn med särskilda behov.Insamlingen av empiri har gjorts med kvalitativa forskningsintervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Den empirin har använts som primärkälla för mitt empiriska material. Vidare har den insamlade datan hanterats på ett medvetet vis och därefter granskats kritiskt utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är 5 pedagoger som arbetar på två olika skolor, i två rätt olika kommuner. Studien visar att likheterna i personalen i fritidshemmets värdering och medvetenhet av barnet, men också hur tydligt det hänger samman med kunskap och organisatoriska element som åligger i rektor och huvudmäns ansvar.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om vårdnadshavares syn på förskolans verksamhet och vilka kunskaper de har om förskolans uppdrag. Resultatet av vår en-kätundersökning visar att synen på förskolan är komplex och att det finns skillnader i vad vårdnadshavare vet och hur de ser på förskolans verksamhet och uppdrag. Trots skillnaderna har vi kommit fram till att ett gemensamt ansvar och intresse hos både vårdnadshavare och pedagoger är av vikt. Detta ligger också till grund för både bar-nens utveckling och lärande, men även vårdnadshavares kunskaper om förskolans verksamhet och uppdrag.

Skogsägare har möjlighet att certifiera sin skogsfastighet i enlighet med FSC och/eller PEFC. Flera av de skogsägare som certifierar sin fastighet känner dock inte till PEFC:s krav. Studiens syfte var undersöka synen på ansvar och behovet av kunskap och information om PEFC. Endast 66 % av skogsägarna ansåg att det var de själva som stod ytterst ansvarig för sin skogsfastighet och lika stor andel ansåg att informationen de fått om PEFC varit tillräcklig. Drygt hälften av skogsägarna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om PEFC. Studien visade att flera olika faktorer spelar in på skogsägarnas syn på ansvar och behovet av kunskap och information.

Abstract   ”I hate you!” -         An essay about preschool teacher's challenges with extroverted children   Behavior problems among extroverted preschool-aged children have been subject to a lively debate for many years. Research in this area is extensive. Preschool teachers have a lot of information available to them about how extroverted children should be interacted with in practice. However, many important issues remain unanswered. One of these issues concerns the subjective feelings that arise in the preschool teacher in its meeting with an extroverted child. The subjective feelings may give rise to unprofessional behavior and thus becoming an obstacle.                                                                                                                                           This scientific essay concerns two similar situations in which extroverted children are the focus, but where I as a teacher react differently in each situation. My aim has been to highlight the extent to which the teacher's feelings - in this case my own - prevents the preschool teacher to sustain a professional behavior towards extroverted child. In the first situation, I acted instinctively, driven by fear of the children’s and my own safety. In the second situation, I could act more professionally.                       In this paper, I reflect on the reasons why I, as a preschool teacher and educator, reacted differently in the two situations. Furthermore, I reflect on what importance the preschool teacher's knowledge of extroverted children may have for the teacher’s treatment and interactions with these children. In addition, I seek to analyze reactions and perceptions that arise in the two situations.

Inom såväl den svenska politiken som i internationell forskningen har det framkommit en oro avseende intellektuellt funktionsnedsatta individers situation inom Kriminalvården. Exempelvis har det inom politiken påpekats att det råder en brist på studier gällande funktionsnedsatta klienter inom den svenska Kriminalvården. Vidare har det konstaterats att ett flertal förbättringar kan behövas för att myndigheten ska kunna möta dessa individer på ett bättre sätt. Den oro som beskrivs kan uppfattas vara befogad, då även ett flertal internationella studier har visat på hur flera länders straffrättsliga system inte är anpassade efter intellektuellt funktionsnedsatta klienter. Exempelvis uppges att programverksamheten inte är anpassad efter klientgruppen samt att de professionella saknar kunskap om funktionsnedsättningen och därför inte kan bemöta dessa individer på ett adekvat sätt. Syftet med denna studie är att analysera (1) hur professionella inom Kriminalvården beskriver och reflekterar kring sin förståelse av intellektuellt funktionsnedsatta klienter, (2) hur de professionella anser att deras förståelse av klienterna påverkar det återfallsförebyggande arbetet, (3) hur det återfallsförebyggande arbetet gentemot klientgruppen kan förbättras. För att studiens syfte skulle kunna uppnås använde vi oss av kvalitativ metod. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju professionella inom Kriminalvården. Genom att sedan göra en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet fann vi fem teman: ”Intellektuellt funktionsnedsatta klienter är inte som andra” ”Både en ovanlig och vanlig klientgrupp”, ”Struktur, möten och insatser”, ”Inte speciellt jättebra” och ”Utan förståelse blir det inte mycket till hjälp”. Empirin analyserades med utgångspunkt i socialkonstruktivismen och begreppen roller, det sociala kunskapsförrådet och typifieringsscheman. I analysen använde vi oss även av de observationsteoretiska begreppen distinktioner och blinda fläcken. Resultatet i studien visar att de professionella beskrev intellektuellt funktionsnedsatta klienter som individer med en begränsad förmåga till förståelse. Angående klientgruppens förekomst inom Kriminalvården gav de professionella en varierad bild. Klienterna beskrevs som så väl vanliga som ovanliga. Vidare upplevde flera av de professionella att de hade en bristande kunskap om funktionsnedsättningen samt att de saknade ett kunskapsstöd från Kriminalvårdens sida. Informanternas erfarenheter av klientgruppen var att verksamhetens struktur inte alltid sammanfaller väl med dessa klienters behov och att en förståelse för klienten är vitalt för det återfallsförebyggande arbetet. Ett förbättringsområde vi kan se utifrån resultatet är att professionella får ta del av utbildning om intellektuell funktionsnedsättning.

Detta arbeta undersöker tre ideella ungdomsorganisationers syn på strategi och strategiskt arbete. Det tar sin utgång i intervjuer genomförda med ordförande för organisationens nationella styrelse där frågor om organisationen, ledarskapet, styrelsen, strategi och långsiktigt arbete diskuterades. På intervjuerna gavs även utrymme att diskutera vilka problem organisationerna såg kring strategiskt arbete.   Organisationerna valdes ut genom att kontakta de största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige och intervjuer genomfördes med tre olika organisationer. Intervjuerna visade på många liknelser i hur organisationerna arbetar och ser på strategi, men även många olikheter. Utifrån dessa intervjuer genomfördes en litteraturstudie för att finna mönster och förklaringar till det som noterades i intervjuerna.   Det framgår att dessa tre organisationer är medvetna om begreppet strategi och att alla utgår från ett tankesätt med ”strategi som plan”. Det skiljer sig dock kring vem/vilka det är som beslutar om strategin och hur aktivt detta arbete är i de olika organisationerna. Den största organisationen förefaller vara den som har det mest utvecklade tankesättet kring strategiskt ledning, men är samtidigt den organisation som möjliggör minst inflytande av dess medlemmar. Men arbetet slutar ofta där, med en strategi, med en plan. Det är styrelsen, ibland bara ordförande, som arbetar med strategin och det framgår att det behövs ett mer aktivt arbete med hela organisationens förståelse av behovet av strategi.   Samtliga organisationer uppvisar problem med kontinuitet när medlemmar eller styrelse byts ut samt att det kan finnas ett stort kunskapsglapp.

BakgrundNågot exakt antal personer med beroende är svårt att få fram då mörkertalet är stort då inte alla söker vård. Det finns en stor kunskapslucka om beroende vilket kan leda till negativa attityder och sämre vård för dessa patienter. Problemen blir ännu större om smärtproblematik förekommer.   SyfteSyfte med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med beroendeproblematik samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade studierna.   MetodLitteraturstudie med deskriptiv design och de elva valda artiklarna söktes fram i databasen CINAHL, deras ansats är både kvalitativa och kvantitativa. HuvudresultatResultatet i studien visar att sjuksköterskors utbildningsnivå är signifikant med deras attityder mot patienter med beroendeproblematik, detta ger även en osäkerhet i mötet med dessa patienter vilket leder till otillräcklig omvårdnad och smärtbehandling. Den otillräckliga utbildningen leder till att sjuksköterskorna tvingas ta hjälp av varandra för att bemästra omvårdnaden samt bemötandet av patienter med beroendeproblematik på bästa sätt. Erfarenhet i arbete med beroendepatienter är en stor tillgång för sjuksköterskor som inte inhämtat vidare utbildning kring omvårdnad av dessa patienter.   SlutsatsPatienter med beroendeproblematik är en växande patientgrupp i dagens samhälle och sjuksköterskor träffar dessa individer på många olika inrättningar oavsett vilken utbildning de besitter. För bästa möjliga utgång för både patient och sjuksköterska är det därför av stor vikt att sjuksköterskan är så förberedd som möjligt genom att redan i grundutbildning erhålla fördjupad utbildning kring denna patientgrupp. Sedan vidare i arbetslivet erbjudas fler kurser och utbildningar/fortbildningar i omvårdnad av patienter med beroendeproblematik. / BackgroundThere is no specific number of people with addiction because it is difficult to obtain when the number of unreported cases is high because not everyone seeks care. There is a large gap in knowledge about addiction which can lead to negative attitudes and worse care for these patients. The problems gets more difficult if it includes pain. AimThe purpose of this litterturereview is to describe nurses 'experience of responding to patient´s with addictions and to describe what data collection methods used in the included studies. MethodA literature study with descriptive design and the eleven selected articles were searched in the database called CINAHL, and their approach is both qualitative and quantitative ResultsThe results of the present study show that nurses' education are significant in their attitudes toward patients with addiction, this also gives an uncertainty in the meeting with these patients, which leads to insufficient care and pain management. The inadequate education forces the nurses to help each other to master the care of patients and the best reply with addiction best way possible. Experience of working with patients with addiction is a major asset for nurses who have not obtained further education about care of these patients. Conclusionpatients with addiction are a growing population in today's society and nurses meet these individuals in many different workplaces whatever education they possess. For the best possible outcome for both patient and nurses, is it very important that the nurse is as prepared as possible by already in the basic education receive in-depth training about these patients. Then while working be offered more courses and education / in-depth courses in the care of patients with addiction.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att tarmfloran har stor betydelse för hälsa och att kosten påverkar tarmfloran. Syfte: Att undersöka ett urval av Uppsalastudenters inställning till och kunskap om livsmedel som främjar tarmfloran och hur ofta de tar hänsyn till denna aspekt vid livsmedelsval. Metod: En webbenkät skickades till alla administratörer vid Uppsala Universitet. Vissa institutioner publicerade denna på sin studentportal. Enkäten lades även ut i studentgrupper på facebook. Svarsinsamligen skedde under 12 dagar. Svaren analyserades i SPSS och flera Chi två-tester utfördes för att se om signifikanta samband förekom. Resultat: 727 personer deltog. En signifikant majoritet höll helt eller delvis med att tarmfloran har en stor betydelse för människors hälsa (92%), samt att val av livsmedel till stor del kan påverka tarmfloran (89%). 12% av deltagarna hade dagligen ätit/druckit något med hänsyn till tarmfloran och 32% hade gjort det minst en gång per månad. Temat magproblem framkom efter tolkning av anledningarna till varför/varför inte livsmedel valts med hänsyn till tarmfloran. Den generella kunskapsnivån gällande prebiotika och probiotika tolkades som låg. Slutsats: Grupper som signifikant skiljde sig gällande om de valt livsmedel för dess effekt på tarmfloran var kvinnor, personer äldre än 30 år och studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå. De grupper med signifikant större kunskap var de studenter som läst kostvetenskap på universitetsnivå och de som haft vetenskapliga artiklar som huvudsaklig kunskapskälla. Fler undersökningar inom området tarmflora och konsumenter behövs.