The purpose of this Master’s thesis is to investigate how public library users consider the knowledge of the librarians and to examine what the users expect from the librarians. To begin with, we contemplate our own view of the librarians, their knowledge and what help we expect at the library. Realising that we do not expect particularly much from librarians, although we have studied to become librarians for two years, we assume that the regular library user does not expect much either. This assumption resulted in our decision to investigate this particular question. To gather information about how library users regard librarians and their knowledge, we handed out questionnaires to the users at a public library and interviewed five library users about their opinion on the knowledge of librarians and about how they view librarians in general. The results from these inquires were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to literature relevant for the subject. In conclusion we find that library users think that librarians mostly know practical work, like sorting and lending books and other media. Users also think that librarians know about literature, information seeking and that they are service minded. What the library users in our study wanted help with was finding books, information seeking, finding study material and practical tasks, such as interlibrary loans. The users think of librarians as calm, helpful and professional. / Uppsatsnivå: D

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer använder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar åtta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i dagens samhälle. Det finns olika sätt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer använder sig av för att kunna leda medarbe-tare och sträva efter organisationens mål. De flesta är överens om att ledarskap är viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nå framgångar. Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med förmågor att utmana, driva och förändra. Men vad är egentligen en bra ledare och vilka tekniker använder sig ledare av? Det var dessa frågor som väckte vårtintresse inom ämnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer använder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av åtta semistruk-turerade intervjuer med chefer från olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: Utifrån våra åtta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest är demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritära ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet. Resultaten visar bland annat att cheferna an-vänder sig av olika strategier och tekniker vid olika situationer. Resultatet visar även att intervjupersonerna har olika kunskaper och kompetenser som cheferna använder sig av i sitt ledarskap. Även här kräver varje situation olika kunskaper och kompetenser för att cheferna ska fungera som en bra ledare.

The aim of this Master’s thesis is to study how public librarians’ view mediation of fiction: the knowledge needed, the thoughts expressed about their own and other adults reading of fiction and how the informants define their roles as mediators of fiction. The method used was qualitative interviews with six librarians at main libraries in Swedish cities of different sizes. The theoretical starting points are Louise M. Rosenblatt’s reader-response theory, Michail Bachtin’s theory of speech genres and Åse Tveit’s and Jofrid Karner Smidt’s theories about mediation of fiction. For the empirical material concerning the librarians knowledge in this field of the library work the theory of three different kinds of knowledge; episteme, techne and phronesis, was applied. Furthermore, the term communities of practice was used regarding how the knowledge is acquired. The results show that reading is regarded an important activity with various functions, which the informants reflect over in their work with fiction. Three roles as mediators of fiction can be identified, not excluding one another, but instead possible to combine. The role that emphasise dialog with users is viewed as very important and is also the role that can be seen to play a great part in the development of the work with mediation of fiction. The knowledge required for this part of the librarian profession is shown to be complex and acquired in different ways. Several ideas about how the work can develop in the future are expressed.

The purpose of this paper is to examine information sharing in a hospital organization that is undergoing reorganization. The aiming is to make all employees at all levels actively involved in business development in order to create a smooth and, from a patient’s perspective, adequate emergency care. The paper suggests that the theory of social capital can explain the complexity of what motivate and what promote individuals to share information. The method used in the paper is the case study, focusing on detecting, interpreting and gaining insight on how information shares in an emergency department. The author has deliberately chosen an organization that is in a midst of a change process, and the purpose of the paper is to answer the following questions: (1) what motivates individuals to share information and (2) which factors promote the sharing of information. The study shows that information shares widely within each improvement team at the clinic. However, the degree of interaction and sharing of information between the improvement groups and the emergency clinics as a whole is low. Furthermore, the social capital of the emergency department has shown to be strong, whereas there is a lack of trust between the emergency department and other groups in the organization, which the paper suggests relates to a weaker social capital among the latter. The suggestion made in the paper is that the emergency department establishes forums for the other employees, where they can express their opinions and discuss their concerns over new working practices. / Program: Bibliotekarie

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården. Studien baseras på en empirisk kvalitativ ansats vilket lämpar sig när forskningsområdet är näst intill obefintligt. Fyra individuella djupintervjuer med sjuksköterskor inom slutenvården genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna reflekterade över vad hbt och heteronormativitet stod för och de hade funderingar runt acceptansen av homo och bisexuella i samhället och såg mötet med transpersoner som främmande. De framhöll vikten av att ge en likvärdig vård att förhålla sig professionellt, såg att befinna sig utanför heteronormen påverkar hbt personers hälsa och hälsan kunde främjas med öppenhet som födde öppenhet. Kunskap såg sjuksköterskorna som en nyckeln till förståelse för att kunskap motverkar fördomar, men de ansåg även behöva reflektion för att bearbeta attityder. I diskussionen synliggörs bland annat hur betydelsefullt det är att lyfta hbt ämnet i grundutbildningen till sjuksköterska för att sjuksköterskor i sin kommande yrkesroll skall kunna ge en professionell vård till alla patienter oavsett sexuell läggning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig. De företag som har intresse av att förmedla humankapitalet gör detta redan idag. De flesta använder sig då av den frivilliga delen av årsredovisningen. / Uppsatsnivå: C

The aim of this master's thesis is to examine whether librarians working in public libraries see fiction as a source of knowledge, and what role this plays in the educational mission of the public library. This investigation, which consists of a literary study and an empirical section, shows that the concept of phronesis denotes practical wisdom and moral thinking, and that it can be applied to that form of knowledge to which reading can contribute. An important issue in this context is the reader's motivation to learn. The interviews show that librarians see literature as a source from which knowledge can be drawn. When they mediate literature, they believe that they are conveying something of value and they set great store in mediating literature which could have a not inconsiderable import to the borrowers. However, they do not naturally consider what they do as mediating knowledge. The literary studies and the empirical research show that there is a strong connection between the concept of adult education and literature, while the term lifelong learning is now used by people working in public libraries instead of adult education. The concept of lifelong learning connects the informants primarily with work that is directed to adults who are studying. This causes uncertainty as to whether they are actually working with adult education at all. However, public librarians mediate in a way that is considered to be a part of the tradition in adult education. They have a down-up perspective that includes respect for and belief in the abilities of the individual. / Uppsatsnivå: D

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys. I resultatet framkom följande kategorier: Vet hur behandling sker men väljer att distansera sina känslor, Kunskap leder till större medvetenhet men leder inte alltid till förändrat beteende, Preventivmedel och skydd ska finnas men inte synas och Ansvaret läggs på den andre, men tas oftast av tjejerna och den sista kategorin Attityder till sex är beroende av alla andras uppfattning och rykten.Det genomgripande temat som framkom i resultat var att grupptryck och ”sociala spel” påverkar ungdomars ansvarstagande och syn på konsekvenser i samband med klamydiainfektion och sex.Vi har sett att ungdomar har kunskaper kring klamydia men de kan inte alltid använda sina kunskaper på ett korrekt sätt, eftersom deras konsekvenstänkande fortfarande är under utveckling. Dessutom hade det sociala spelet mellan ungdomarna stor inverkan på deras sätt att agera. Detta låg till grund för att ungdomarna inte använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter. / Program: Barnmorskeutbildning

Alkoholrelaterade problem är idag ett av de främsta skälen till att människor söker vård. Även om det är störst andel som söker hjälp inom psykiatrin är det också mycket vanligt på somatiska vårdavdelningar. Vi tyckte därför att det kändes angeläget att ta reda på om sjuksköterskornas bemötande påverkade omvårdnaden av de alkoholberoende patienterna. Det är för en sjuksköterska en skyldighet att bemöta och behandla alla människor med respekt så att inte deras integritet och värdighet kränks. Detta är möjligt om sjuksköterskan inger förtroende och är på ett mellanmänskligt plan med patienten. Bemötandet är avgörande för kvalitén på omvårdnaden. Vi ville därför undersöka om det finns hinder och brister i mötet med den alkoholberoende patienten och isåfall vad det beror på. Syftet med studien blev därför att beskriva sjuksköterskors bemötande av alkoholberoende patienter.Studien är en litteraturöversikt och uppbyggd på tre kvalitativa artiklar och åtta kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras i två huvudteman; Mötet mellan patient och sjuksköterska samt kunskap påverkar vårdandet. Dessa huvudteman fick tre subteman var. Det huvudsakliga resultatet visade på att sjuksköterskorna generellt har fått för lite utbildning i att vårda alkoholberoende patienter. Därför hade de en låg kunskap i ämnet och detta påverkade deras bemötande och omvårdnad av patienten. Psykiatrisjuksköterskorna var däremot självsäkra och trygga i sin roll och upplevde inte att de saknade något kunskapsmässigt. I resultatdiskussionen diskuteras kring hur en god kunskap kan påverka en sjuksköterskas arbete samt att vi tror att attityden går att förändra. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Patienterna som vårdas palliativt upplever ofta ett emotionellt och ett fysiskt lidande. Patienternas rädsla och oro behöver lindras samtidigt som deras psykiska, sociala och spirituella behov tillgodoses. Familjen till patienten kan behöva stöd och information för att bearbeta sin sorg och reflektera över existentiella frågor. Både patienterna och deras familj har behov av att få tröst och emotionellt stöd, men vissa upplever att sjuksköterskor inte har tid för dem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienterna i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar har analyserats och dessa presenterats i arbetets resultat. Resultat: Efter analys uppkom två teman; God palliativ vård och Begränsningar för god palliativ vård som beskriver sjuksköterskors upplevelser med sammanlagt fem subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vårdens kärnpunkt var att främja välbefinnande hos patienten och att ge stöd till patientens familj. De upplevde sorg i samband med att patienterna avled och kände sig därmed otillräckliga. Flera av sjuksköterskorna upplevde att deras egen kommunikation och kommunikationen inom vårdlaget var bristande. Många upplevde att tiden inte räckte till och att bristande kunskaper bidrog till en sämre vård.