Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för det mångfacetterade begreppet övning och mer specifikt till övning inom ett praktiskt kunskapsområde så som bildframställning. Detta undersöks genom intervjuer med fyra personer som har erfarenhet av övning inom olika praktiska praktiker som konst, idrott, musik och finsnickeri. Genom konstnärligt gestaltande metoder undersöks informanternas övningsstrategier i ett bildframställande moment, nämligen avbildande porträttmåleri. Genomförandet av undersökningen har utformningen av att varva intervju och praktisk bildframställning med autoetnografisk karaktär. Analysen vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande men främst analyseras empirin utifrån kunskapsfilosofiska resonemang. Utgångspunkten är i techne, den grekiska betäckningen på kunskapskategorin praktisk kunskap. I analysen synliggörs definitioner, drivkrafter och strategier/metoder för övning i förhållande till kunskapsfilosfiska begrepp och resonemang. Avslutningsvis analyseras vilken effekt dessa resonemang kring övning skulle kunna få i en skolkontext och då specifikt bildämnet. Resultatet påvisar att övning är ett mångfacetterat begrepp med individuella tolkningsmöjligheter men att fyra företeelser kan ses som centrala för övning i ett praktiskt kunskapsområde. Dessa fyra företeelser är görande, upprepande, variation och reflektion. Denna uppsats är skriven i ett dubbelt perspektiv vilket innebär att den innefattar en skriftlig del och en del som är gestaltad. I gestaltningen synliggörs forskarens eget görande och reflekterande under de övningsperioder i avbildande porträttmåleri som ingick i undersökningen. Där synliggörs övningsprocessen och de reflektioner och den dialog som uppstår mellan forskaren och informanternas presenterade övningsstrategier. Gestaltningen ställdes ut och bestod av videomaterial presenterade i en trappstegsformad korridor där besökarna kunde gå igenom fyra övningsrum som alla representerade varsin informant. Gestaltningen finns dokumenterad och bifogad i en bilaga till denna uppsats.

An acquired brain injury can cause a variety of conditions and impairments. Aphasia affects linguistic functions in the brain to different extent and degree, which entails negative impact on social interactions with the surrounding environment. Adjusting the ways of communicating can facilitate conversation and informational exchange. Previous studies have shown that knowledge about aphasia lacks among the public and care givers. Persons with aphasia are likely to interact with officials within the support system. These professionals with various education will partake in assessments and decisions that will have significant impact on persons with aphasia and their families. It is essential that officials have sufficient knowledge of the diverse individual needs in order to provide adequate support. According to governmental laws and regulations, officials should offer communicational support regardless of the service or support they provide. The literature suggests that knowledge about aphasia is also lacking among officials. Since there is little or no research on the subject, motivation was given for the study at hand. A qualitative study was conducted on six informants, all professionals who offer different kinds of service and support, at various levels and within different fields of the support system. The results implied that their knowledge about aphasia was insufficient on all accounts, except for awareness of psychosocial consequences. Four out of six informants had lacking knowledge about communicational support, two had greater understanding of communicational needs and more competence in facilitating strategies. Since respondents were few, this study may primarily serve as a motivation for further research on the subject, and encourage communicational training.

Denna essä handlar om fritt och styrt bildskapande i förskolan. Den praktiska basen för våra reflektioner utgörs av två olika egenupplevda situationer. Syftet med denna vetenskapliga essä är att utforska och undersöka vår syn på arbete med barns bildskapande i förskoleverksamheten. Hur har vår yrkeserfarenhet och livserfarenhet påverkat vår förståelse och tolkningsförmåga i samband med barns bildskapande i förskolan? Vi menar att vi har fått kunskaper genom erfarenheter. Kunskaperna påverkar vårt sätt att agera och vår syn på bildskapande. Vi upplever att det finns olika inställningar bland pedagoger om lärarstyrt och fritt skapande i förskolan och att detta bidrar till konflikter bland pedagoger. Med utgångspunkt i våra egenupplevda situationer och med hjälp av litteraturen reflekterar vi över våra dilemman ur olika vinklar. Våra frågeställningar är: Hur definieras begreppen lärarstyrt skapande respektive fritt skapande?Vilken roll spelar den förförståelse vi har med oss för våra respektive förhållningsätt till bildskapande i förskolan? Vilken roll spelar pedagogernas praktiska kunskap i att navigera mellan fritt och styrt skapande? / This essay concerns free and controlled image creation in preschool. Two separate situations that we have personally experienced make up the practical base of our reflections. The aim of this scientific essay is to explore and study our personal views of work with children’s image creation in preschool. In what ways do our work experiences and personal life experiences affect our understanding of - and ability to interpret- the image creation of children in preschool? We claim that our experiences have given us knowledge: knowledge that affects our notion of- and our ways of acting concerning image creation. We believe that there are different attitudes among pedagogues when it comes to free image creation versus image creation controlled by teachers in preschool, which leads to conflicts. With the guidance of the selected literature and our own experiences of specific situations we reflect on our dilemmas in the experienced situations from different points of view. The essay attempts to answer the following questions: How can one define ideas of free image creation versus teacher controlled image creation in preschool? What role does the pre-understandings that we carry with us have in relation to our ideas and opinions of image creation in preschool? What role does the practical knowledge of the pedagogue have in navigating between free and controller creation?

Studien beskriver och analyserar tre danslärares perspektiv på improvisation som ett ämne i dansundervisning. Syftet med stud I mitt arbete kommer jag att undersöka, beskriva och reflekteraöver mina egna kreativa processer i mitt eget skapande och iallmänhet. Genom intervjuer, tolkning av några av de låtar jaghar skrivit under året och med hjälp av loggbok så kommer jagatt jämföra och lyfta fram skillnader och likheter i min egen ochandras kreativa process/er.Genom att göra detta så hoppas jag på att få lära mig om hurandra jobbar och kanske hitta nya bättre sätt att locka framkreativiteten oftare och också på beställning.För att förenkla läsningen så vill jag förklara hur jag uppfattarföljande nyckelord.Inspiration; för mig handlar inspiration om var man hämtar sinaidéer och/eller vad som färgar ens idéer, det kan vara andraartister, det kanske kan vara fågelkvitter, en dikt, en film, nästanvad som helst.Kreativitet; är för mig skaparglädjen och självaskapandeprocessen.Co-write är när minst två låtskrivare skriver en låt ihop.Vidare så finns det ett väl använt begrepp; ”Mindfulness” somhandlar om att finna sig i ro och acceptans. Jag föredrarbegreppet mind-emptiness som för mig lite av en omtolkning av 1 2ordet mindfulness, där man fokuserar på att tömma sig själv. Förhur ska man kunna ta in någon inspiration om man redan självär full på tankar? ien är att öka förståelsen för hur lärare beskriver kunskaper i improvisationsämnet och vilka arbetsmetoder de har vid bedömning av dessa kunskaper. Tre danslärare från olika kontexter har intervjuats. Lärarna undervisar på olika typer av utbildningar och är specialister i olika dansgenrer. I studien tillämpas en kombination av ett sociokulturellt och ett kulturpsykologiskt perspektiv för att begreppsliggöra och analysera den information som samlats via semi-strukturerade intervjuer. En teoretisk modell för kulturell inramning används för att tydliggöra lärarnas kunskapssyner och bedömningsmetoder i improvisations undervisning. I studien framkommer dansimprovisation som ett medel för lärande av genrerelaterade kunskaper och som ett eget ämne innehållande kunskapsmål. Studiens resultat visar på att lärares kunskapssyn i improvisation kan relateras till en specifik genre eller till improvisation som ett eget ämne. När kunskaper i improvisation som ett ämne beskrivs kretsar dessa kring kompositorisk förståelse och konstnärliga attityder eller konstnärligt identitetsskapande. Danslärare använder sig, till största del, av formativ bedömning i den improvisatoriska undervisningen. Hur de formulerar feedback och skapar en gemensam förståelse med elever/studenter angående undervisningens mål har visat sig avgörande för att bedömningen ska vara formativ och bidra till lärande.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och allt fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. Samsjukligheten mellan psykisk och somatisk sjukdom gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa behöver vård på somatiska avdelningar. Olika former av attityder förekommer i mötet med patienterna med psykisk ohälsa. De negativa attityderna kan leda till att patienterna inte alltid får den omvårdnad de behöver och riskerar därför att utveckla ytterligare ett lidande. Vårt syfte är därför att undersöka sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom olika vårdformer och se varför de förekommer. Studien gjordes genom att studera tio artiklar i form av en litteraturöversikt. Tre huvudteman identifierades i resultatet, vilka var rädsla, organisation och erfarenheter. Studien identifierade att sjuksköterskor var i behov av mer kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa för att kunna ge bättre vård till denna patientgrupp. Negativa attityder berodde framförallt på okunskap kring ämnet. Den kunskap sjuksköterskan bär med sig från grundutbildningen uppfattades som otillräcklig. En mer omfattande utbildning kring psykisk ohälsa kan få stigmatiseringen till denna patientgrupp att minska. Genom att ge bättre vård till patienter med psykisk ohälsa kan patienterna undvika långa vårdtider och tillfrisknandet främjas.

Syftet med denna studie var att öka vetskapen om läromedlet Cuisenairestavar i samband medtalförståelse. Frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur kan materialet Cuisenairestavaranvändas för att öka talförståelsen hos elever? Hur beskriver eleverna att de använderCuisenairestavar? Inom vilka matematiska områden/ teman kan materialet användas? Dennastudie har utgått ifrån kvalitativa fallstudier, bestående av två semistrukturerade intervjuer meddels en klasslärare i årskurs två och dels tre av dennes elever. Dessa intervjuer har bidragit medcitat som med innehållsanalys analyseras i relation till talförståelse, kunskap och samband inommatematik. Av resultatet framkommer det att Cuisenairestavar kan användas i samband medtalförståelse, men med handledning av en pedagog kan förtydliganden och samband avmatematiska koncept synliggöras.

I dagens kunskapsbaserade samhälle har intresset för Knowledge Management ökat. Bakgrunden är att kunskap har växt fram som en viktig organisatorisk resurs samtidigt som det leder till konkurrensfördelar. I dagens dynamiska arbetsmarknad tenderar anställda att mer frekvent byta arbetsplats, vilket innebär stora utmaningar för organisationer att behålla kunskap. Kunskapsförlust leder till stora kostnader, vilket innebär att organisationer behöver framgångsrika tillvägagångssätt för att bevara kunskap. Hur olika avdelningar inom en matbutik arbetar med att bevara kunskap vid personalomsättning finns det begränsad forskning om. Denna studie syftar till att förklara hur avdelningar inom en organisation arbetar för att bibehålla kunskap vid personalomsättning, och hur bevarandet av kunskap skiljer sig mellan avdelningarna. Detta studerades på en matvarubutik där fem avdelningschefer samt en butikschef intervjuades. Resultatet pekar på fyra faktorer som var utmärkande i arbetet med att bevara kunskap inom avdelningar, vilket var: mötesplats, intern arbetsmarknad, mentorskap och rutin.

Humankapital kan ses som kunskapsbaserade företags viktigaste resurs och det kan definieras som den kunskap och erfarenhet som personalen besitter. Denna studie fokuserar på begreppet kunskap och begränsar sig till att behandla små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen. Det är en kunskapsintensiv bransch och små företag antas inte ha samma resurser jämfört med större företag, vilket medför att det är av stor betydelse för dem att utveckla sitt humankapital, snarare än att förvärva det. Därav syftar studien till att undersöka hur små företag inom redovisnings- och revisionsbranschen arbetar med kunskapsutveckling. Vidare undersöks varför företag arbetar med kunskapsutvecklingen på vissa specifika sätt. En kvalitativ metod har tillämpats för att beskriva och förklara hur och varför företagen arbetar med kunskapsutveckling. Genom en kvalitativ studie har data samlats in från tre olika företag med avsikten att förklara hur och varför dessa företag arbetar med kunskapsutveckling. En abduktiv ansats med utgångspunkt i det deduktiva har använts för att genomföra studien. Resultaten som visas är att företagen arbetar med både gemensam och individuell kunskapsutveckling på företagen. Kunskapsutvecklingen sker både genom utbildning och informellt lärande. Beroende på vilka behov som finns sker utbildningen antingen individuellt eller företagsgemensamt och vid individuella utbildningar sker ofta valet av utbildning i samråd mellan chef och anställd. På företagen sker ett kontinuerligt informellt lärande både genom att ta del av varandras kunskap men även genom att söka kunskap på egen hand. Vidare sker kunskapsutvecklingen till stor del för att kunna utveckla tjänsternas kvalitet och därigenom göra kunderna mer nöjda.

Uppsatsens syfte är att undersöka och klargöra faktorer som kan kopplas till framgång och vara relevanta för företag inom modebranschen vid en internationell etablering.   Forskningsfrågor  • Vilka väsentliga aspekter bör företag ta hänsyn till vid en internationalisering? • Hur kan gynnsamma internationella etableringsstrategier för svenska modeföretag karaktäriseras?   Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod som präglas av ett växelspel mellan en deduktiv ansats och en induktiv ansats, vilket resulterar i en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter kunniga om den svenska modebranschen.    Slutsatser  Studien visar att vid en internationaliseringsprocess finns det ett antal faktorer som kan öka förutsättningarna för en lyckad etablering för svenska modeföretag. Vi har i studien identifierat att kunskap om marknaden, nätverksskapande, konkurrenskraft, en lyckad marknadsentré och att använda sig av betydelsefulla aktörer är faktorer som kan kopplas till framgång. Vi anser därför att dessa faktorer kan vara av relevans när ett företag vill genomgå en internationalisering.

Med stigande ålder påverkas komplexiteten i läkemedelshanteringen. Sjuksköterskors kunskap i läkemedelshantering är viktig. Tidigare studier har beskrivit vikten av att sjuksköterskor är närvarande och att brister i läkemedelshanteringen gällande äldre patienter innebär en ökad risk för ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelshantering i kontexten äldreomsorg. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11 vårdvetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Resultat: Att ha kunskap och erfarenhet om läkemedelshantering till den äldre patienten visade sig vara viktigt. Brist på sjuksköterskor skapade krav på att delegera läkemedelshantering i en större grad än vad sjuksköterskorna önskade och sjuksköterskornas erfarenhet var att omvårdnadspersonalens kunskap var bristfällig. Tidsbrist var ett hinder för sjuksköterskor att kunna delta i läkemedelshanteringen, orsakad av underbemanning och hög arbetsbelastning där även andra uppgifter måste prioriteras. Samarbete mellan olika professioner i vården av äldre patienter visade sig vara betydelsefull för läkemedelshantering. Slutsatser: Det påvisades en brist i att sjuksköterskorna inte själva hade möjlighet att påverka läkemedelshanteringen men ändå har ansvaret. Ökad kunskap hos sjuksköterskorna om läkemedelshantering, förbättrar förutsättningarna för att de äldre patienterna undgår läkemedelsrelaterade problem och ohälsa. Nyckelord:kunskap, teamsamverkan, vård av äldre, äldre