In this study I discuss the forms of practical knowledge inherent in parent-child-relation, as described by the british pediatrician and psychoanalytic DonaldWinnicott. Winnicott was a successful broadcaster for the BBC during and after thesecond world war, he spoke on subjects concerning child rearing, psychology andfamily dynamics. The material of this study is the written versions of Winnicott’sbroadcasting, published as parental guiding books aimed specifically at mothers butalso addressing a wider public. The method consist of identifying and naming the twodifferent kinds of practical knowledge that Winnicott discuss, which I have calledintuitive knowledge and instructional knowledge. The results show that Winnicott’sview of knowledge influences the way he adresses his subjects, and that it is anintegrated part of his social criticism. In the study I show that the division betweenintuitive knowledge and instructional knowledge is crucial for a deeper understandingof Winnicott’s view’s on parenthood and society, as well as for the wider historicalunderstanding of the inter- and after-war periods in Great Britain.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat multinationella organisationer, deras arbetssätt kring och inställning till internationella arbetstagare. Uppsatsens fokus ligger på internationella arbetstagare och deras bidrag till kunskapsöverföring inom den multinationella organisationen samt hur digitala kommunikationsmedel kan utgöra en komplementerande roll. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirin samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pandemin har haft en viss påverkan på villigheten att ta utlandsuppdrag. En stor påverkan på arbetssätt genom hela organisationen har noterats tack vare övergången till digitalt hemarbete. Dock har ingen påverkan på behovet av internationella arbetstagare för långtidsuppdrag utomlands eller någon märkbar påverkan på kunskapsöverföring inom organisationer noterats. Resultatet visar också att digitala kommunikationsmedel till stor del kunnat ersätta kunskapsöverföring genom fysiska möten med digitala möten under pandemin och kan komma att ha en bestående påverkan på korttidsuppdrag utomlands.

No description available.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur kunskap skapas och delas i en hemtjänstgrupp där en stor del av arbetet är ensamarbete och det inte är självklart att träffa sina arbetskamrater eller de sjuksköterskor man samarbetar med under arbetsdagen. Som metod för undersökningen valdes observationer och semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och hemtjänstchefen. En tematisk analys av datamaterialet resulterade i fyra teman; tillit, insikt, informationshantering och hinder. Resultatet av undersökningen visar att mötet ansikte mot ansikte är avgörande för kunskapsbildning, kunskapsdelning och skapande av förtroense i arbetsgruppen. Undersökningen visar också att både för lite och för mycket information ökar risken för att viktig information missas samt att det finns en tydlig kunskapshierarki i organisationen som hindrar kunskapsprocessen att fortplanta sig genom organisationen.

Despite knowledge being recognised as a valuable resource for organizations, there is limited research on knowledge management and knowledge sharing in the humanitarian- and development sector. Trying to fill this gap, this study aimed to examine how employees in an international Non-Governmental Organization in the humanitarian- and development sector, experienced the internal knowledge sharing, within their working organization. As well as aspects that affect knowledge sharing, what difficulties and opportunities there are, and the role of tacit and explicit knowledge for their knowledge sharing. The study was conducted as a hybrid of a cross sectional study and a case study with a qualitative approach and was based on the theoretical framework of the SECI-model, its processes and ba. Empirical data was generated through qualitative interviews with seven employees from a humanitarian- and development organization called organization X, in the context of a developing country in sub-Saharan Africa. Qualitative thematic analysis was used for analysing the empirical data based on research and the SECI-model. The result demonstrates that explicit knowledge is prominent in organization X because the employees are governed by documents and other explicit sources. The result also showed that the employees experience that there is trust and willingness to share knowledge, but that there is a lack of knowledge management strategy which affects knowledge sharing processes.

Managing knowledge has an important role within organizations and is deemed necessary to remain competitive. A need to work smarter and within shorter production cycles has emerged and prompts for the usage of knowledge management. There is a vast number of big companies that has successfully developed knowledge management project compared to the lack of attention towards the small- and medium-sized enterprises (SME). Knowledge management aims to use and distribute existing knowledge to increase the organizations possibilities of learning more. It requires a combination of both human interactions along with techniques to be able to share knowledge and experiences. This study aims to research the possible conditions and limitations for an SME to use knowledge management. This study shows that primarily documentation of knowledge is crucial in any efforts of using knowledge management. Result of the study shows behavior patterns linked to the theoretical frameworks which indicates positive conditions to apply knowledge management. The biggest limitations that emerged were the spontaneous occasion of documenting knowledge together with under pressure of time and planning.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på vad gymnasieelver på St Petri skola i Malmö vet om dentala erosioner. Material och metodFör att undersöka detta sammanställdes en enkät med 12 flervalsfrågor och en essäfråga. Enkäten delades ut till 239 elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programet. Data sammanställdes och analyserade sedan i SPSS.Resultat På frågan om orsaksfaktorer till erosionsskador valde 52 % ”syror i t.ex. läsk och juice” och 27 % valde ”sura uppstötningar”. Totalt var det 13 % som valde de båda korrekta alternativen. Drygt 56 % svarade att erosioner är detsamma som ”frätskador”. Andelen elever som svarade helt rätt på frågan om vad en erosionsskada kännetecknas av var mindre än en procent. I övrigt var det mest valda svarsalternativet ”ilningar i tänderna” (26 %). På frågan om hur man kan motverka erosioner svarade 33 % av eleverna ”undvika att dricka läsk” och 22 % att ” inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt”. På frågan om vilket påstående som var mest korrekt, valde 67 % ”det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt”. Totalt svarade 30 % av eleverna att de fått information om erosionsskador. Det var 66 % av eleverna som ville få information om erosionsskador från tandvården.SlutsatsBland gymnasieeleverna på St Petri skola i Malmö fanns det en bristande kunskap generellt om dentala erosioner. Eleverna hade dålig kännedom både om vad som orsakar och om vad som kännetecknar dentala erosioner. Bara en liten del av de tillfrågade hade fått information om erosionsskador från tandvården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer på ungdomsmottagningen upplever att deras kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ser ut och hur kuratorerna tillskriver betydelse av kunskap i bemötandet. Studien är av kvalitativ ansats, där resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med sju kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Sverige. Empirin analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman identifierades; Betydelse av kunskap i mötet med ungdomar, Kunskapssyn på funktionsnedsättning samt Förutsättningar för kunskapsanvändning. Resultatet analyserades med hjälp av begreppet kunskap samt handlingsutrymme, där resultatet visar på att kuratorerna besitter gedigen kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där den praktiska kunskapen tillskrivs mest betydelse. Kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har betydelse för att kunna hänvisa och remittera adekvat samt för att kunna anpassa bemötandet i samtal och miljö. Kunskap är också en förutsättning för förståelse över individens förutsättningar och att kunna ifrågasätta stereotyper och fördomar om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kunskapsanvändandet möjliggörs och begränsas av kuratorernas handlingsutrymme som villkoras av organisatoriska aspekter och samverkan med övriga vård- och stödinstanser. Kuratorerna jobbar inte utifrån något metod- eller kunskapsstöd avseende neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetet innebär mycket eget ansvar att själv reflektera och skaffa sig tillräckliga kunskaper om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning / The purpose with this study was to examine how counsellors at Swedish youth clinics experience their knowledge about neurodevelopmental disorders and how they describe the importance of knowledge when meeting youths. This is a qualitative study where the results are based on semi structured interviews with seven counsellors working at different youth clinics around Sweden. The empirics were analysed with a qualitative content analysis where three themes were identified: The importance of knowledge when meeting youths, View of Knowledge towards disability and Conditions for the use of knowledge. The results were analysed with the concept of knowledge and discretion, where the results shows that the counsellors have good knowledge about neurodevelopmental disorders where the practical knowledge was the most significant. Knowledge about neurodevelopmental disorders is important for the counsellors to be able to remit and refer adequately, also to adjust the meeting with the youths and in the environment. Knowledge is also important so the counsellors can understand the individual better and be able to question stereotypes and preconceptions concerning neurodevelopmental disorders. The use of knowledge is both possible and limited by the counsellor’s discretion, which is conditioned by organizational aspects and collaboration with other care- and support instances. The counsellors don’t work with any methodological- or knowledge-based support in terms of neurodevelopmental disorders and the work requires a lot of own responsibility to reflect and gain enough knowledge about neurodevelopmental disorders.

Med återkommande frekvens debatteras i media huruvida slöjdämnet är relevant. Detta påverkar slöjdlärare i stor utsträckning, vilket inte minst syns på sociala medier. Den mediala debatten är ofta högröstad och språket känslomässigt. I uppsatsen undersöker jag vilken typ av diskurser i relation till kunskap som förekommer i debatten samt vad som konstitueras som (o)viktig kunskap i slöjdämnet. Syftet med uppsatsen är att synliggöra diskurser om slöjdämnet och mina forskningsfrågor delas i två delar. Den första behandlar hur konstitueras slöjdämnets kunskapsrelevans och dess koppling till samhället i två nyckeltexter. Den andra delen omfattar tre forskningsfrågor: Vilka diskurser framträder i mediedebatten om slöjdämnet, vad konstitueras som (o)viktig kunskap i dessa diskurser samt vad får detta för konsekvenser för slöjdämnet och slöjdlärarna? För att analysera den mediala debatten, har Faircloughs kritiska diskursanalys använts. Analysen startar med Susanne Nyströms ledare i Dagens Nyheter den 23 oktober 2023, därefter analyseras den respons som följer i andra texter. Resultatet visar att sättet skribenterna formulerar sig på i hög grad påverkar synen på slöjdämnet och att debatten inte är evidensbaserad utan handlar om skribenternas uppfattning om vad slöjdämnets kunskaper omfattar. Vidare framkommer ett antal diskurser i försvarandet av slöjdämnet. I dessa konstitueras slöjdkunskaper som relevant i relation till hållbarhet, en önskan om att minska avståndet mellan praktisk och teoretisk kunskap samt att de praktiska och finmotoriska kunskaperna som uppmärksammats på sistone hotas av en nedskärning av slöjdämnet. Genom att synliggöra diskurserna synliggörs greppet medierna använder sig av för att skapa opinion och analysen kan hjälpa slöjdlärare att positionera sig i förhållande till en förutfattad uppfattning om slöjden.

Den samhällsviktiga järnvägsbranschens prognostiserade och upplevda brist på kompetens och behovet att förnya kompetensen kan komma att påverka framtida underhåll, funktion och kvalité på järnvägen. Om åtgärder inte vidtas kan det påverka infrastrukturen samt Sveriges långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft. Därav värderas kunskap som en hållbar och värdefull tillgång för järnvägsbranschen och dess aktörer. Det finns indikationer på att det inom järnvägsbranschen pågår ett generationsskifte varpå det finns farhågor om att värdefull kunskap kan gå förlorad. Genom fallstudien på ett konsultbolag inom järnvägsbranschen har nuvarande interna metoder för kunskapsöverföring identifierats. Metoder har analyserats för att skapa en större förståelse för deras inverkan på organisationens kunskapsöverföring samt deras brister och förbättringsmöjligheter. Förståelsen för metodens inverkan på den interna kunskapsöverföringen samt insikten i deras brister och möjligheter kan påverka den framtida kunskapsöverföringen positivt. Resultaten visar hur kunskapsöverföringen i konsultbolag inom järnvägsbranschen kan förbättras. Begreppet kunskap är mångfasetterat men studiens resultat bekräftar att kunskap i järnvägsbranschen faller in i tidigare forskning kring kunskapsöverföring. Det vill säga, kunskap kan definieras enligt de tre dimensionerna episteme (faktakunskap), techne (förmåga och kompetens) samt fronesis (vishet). Enligt fallstudien är definitionen samstämmig oavsett roll och erfarenhetsgrad hos respondenter på fallstudieobjektet.  Kunskap i form av faktakunskap, förmåga, kompetens och vishet överförs via olika metoder. Resultaten visar på att konsultbolag inom järnvägsbranschen använder följande metoder för intern kunskapsöverföring; intranätet, referensuppdrag och exempel, Trafikverkets databas, CSpedia, fikapaus, kunskapsmatris, teknikfika, internutbildning, Sharepoint, fråga en kollega, digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams, grupp- och regionmöte samt handledning och mentorskap. De mest frekvent använda av metoderna är att söka kunskap i dokumentation och att fråga kollega.  En förståelse för metoderna kan erhållas genom att betrakta dem ur följande perspektiv; tyst/explicit kunskap, kunskapsöverföringens viskositet och hastighet, kunskapshantering, socialt kapital, fas i SECI-modellen och lärande. Betraktningen möjliggjorde att hinder och förslag på förbättringsmöjligheter identifierades. Hindren som identifierades är; språket och utformningen av dokumentation, strukturen i databaser, respekt för seniora kollegor, bristande information gällande mentorskap, digital kommunikation utesluter naturliga samtal, kunskap försvinner när anställda slutar, begränsad tid och debiteringsgraden.  Förslag på förbättringsmöjligheter är; tillämpa bättre struktur i dokumentation och anpassa språket efter mottagare, organisera databaserna med hjälp av indexering och filtrering, öka samarbetet mellan juniora och seniora, anordna workshops i syfte att lära känna varandra och dela erfarenheter, förbättra kommunikationen gällande mentorskap, fortsätt med rekommenderad fysiskt närvaro på kontoret, möjliggör att erfarna kan lära ut innan de slutar till exempel genom lärlingsmässigt arbete, våga lägga tid på utbildning och se till det långsiktiga perspektivet samt dela upp den internt debiterade arbetstiden i utbildning och övrig tid. Tillämpas nämnda förbättringsmöjligheter kan den interna kunskapsöverföringen i järnvägsbranschen förbättras och då även kompetensen i branschen, vilket i slutändan leder till ökad kvalité på den samhällsviktiga infrastrukturen. / The nationally important railway industry's projected and perceived lack of competence and the need to renew competence may affect future maintenance, function and quality of the railway. If measures are not taken, it could affect the infrastructure as well as Sweden's long-term growth and competitiveness. Hence, knowledge is valued as a sustainable and valuable asset for the railway industry and its actors. There are indications that a generational change is taking place in the railway industry, whereupon there are fears that valuable knowledge may be lost. Through the case study of a consulting company in the railway industry, current internal methods for knowledge transfer have been identified. Methods have been analyzed to create a greater understanding of their impact on the organization's knowledge transfer as well as their shortcomings and opportunities for improvement. The understanding of the method's impact on the internal knowledge transfer as well as the insight into their shortcomings and opportunities can positively affect the future knowledge transfer. The results show how knowledge transfer in consulting companies within the railway industry can be improved. The concept of knowledge is multifaceted, but the study's results confirm that knowledge in the railway industry falls into previous research on knowledge transfer. That is, knowledge can be defined according to the three dimensions episteme (knowledge of facts), techne (ability and competence) and phronesis (wisdom). According to the case study, the definition is consistent regardless of the role and level of experience of respondents on the case study object.  Knowledge in the form of factual knowledge, ability, competence and wisdom is transferred via various methods. The results show that consulting companies in the railway industry use the following methods for internal knowledge transfer; the intranet, reference tasks and examples, the Swedish Transport Administration's database, CSpedia, coffee break, knowledge matrix, technical coffee breaks, internal training, Sharepoint, ask a colleague, the digital communication tool Microsoft Teams, group and regional meetings as well as supervision and mentoring. The most frequently used of the methods are seeking knowledge in documentation and asking colleagues. An understanding of the methods can be obtained by considering them from the following perspective; tacit/explicit knowledge, viscosity and speed of knowledge transfer, knowledge management, social capital, phase in the SECI model and learning. The consideration made it possible for obstacles and suggestions for improvement opportunities to be identified. The barriers that were identified are; the language and design of documentation, the structure of databases, respect for senior colleagues, lack of information regarding mentoring, digital communication excludes natural conversations, knowledge is lost when employees leave, limited time and the charge rate. Suggestions for improvement opportunities are; apply better structure in documentation and adapt the language according to recipients, organize the databases using indexing and filtering, increase collaboration between juniors and seniors, organize workshops with the aim of getting to know each other and share experiences, improve communication regarding mentoring, continue with recommended physical presence at office, makes it possible for experienced people to teach before they quit, for example through apprenticeship work, dare to spend time on training and ensure the long-term perspective, and divide the internally charged working time into training and other time. If the mentioned improvement opportunities are applied, the internal transfer of knowledge in the railway industry can be improved and then also the competence in the industry, which ultimately leads to increased quality of the nationally important infrastructure.