När avdelningssjuksköterskor tar emot patienter från intensivvårdsavdelningen (IVA) är han/hon beroende av relevant information vid överrapporteringen för att kunna ge optimal vård. För patienter som överflyttas från IVA till vårdavdelning kan det innebära stora utmaningar och de kan ha fortsatt påverkan av vårdtiden på IVA, även efter utskrivning. Delirium/akut förvirring är vanligt att patienter inom intensivvården drabbas av och kan orsaka ett lidande samt ge konsekvenser både på kort- och lång sikt. Det är då av betydelse att både avdelningssjuksköterskor som intensivvårdssjuksköterskor har kunskaper om delirium/akut förvirring. Detta för att kunna arbeta preventivt samt för att kunna identifiera, vårda och bemöta patienter som drabbats. Det innebär också att patientansvarig sjuksköterska dokumenterar och vidarerapporterar detta till mottagande enhet för att optimera patientsäkerheten i vårdkedjan, vilket även främjar kontinuiteten i vården och kan minska patienters lidande. Syftet var att undersöka avdelningssjuksköterskors kunskaper om diagnosen delirium samt deras erfarenheter av att vårda patienter som överflyttats från IVA till vårdavdelning och som i samband med detta uppvisat tecken på delirium/akut förvirring. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades enligt en induktiv innehållsanalys. Resultatet beskriver avdelningssjuksköterskors kunskaper om delirium/akut förvirring och deras erfarenheter av att vårda patienter från intensivvården med delirium/akut förvirring. Det framkom att olika faktorer såsom kunskapsbrist, tidsbrist och överrapportering mellan IVA och vårdavdelning påverkade både upplevelsen och vårdandet av deliriösa/akut förvirrade patienter. Kunskapsbrist hos avdelningssjuksköterskor gällande delirium/akut förvirring kan medföra olika konsekvenser för såväl sjuksköterskor som drabbade patienter. Därför behöver detta ämne lyftas och uppmärksammas dels inom grundutbildningen till sjuksköterska men också inom sjukvården.

Den här uppsatsen utforskar döva och hörselnedsattas upplevelse av film. Syftet är att undersöka möjligheter i hur man kan öka tillgängligheten av film då man inte längre kan förlita sig på ett ljudberättande. Den undersökande delen av uppsatsen består av två delar. Arbetet med kandidaten inleddes med en enkätundersökning där målgruppen, döva och personer med hörselnedsättning, fick beskriva sin upplevelse av film. Den andra delen av undersökningen bestod av att praktiskt testa resultatet av enkätundersökningen i en medieteknisk gestaltning.  Genom ödmjukhet, inkludering och undertextning kan vår film bli mer tillgänglig för döva och hörselnedsatta. / This bachelor thesis studies the experience of movies for Deaf and hard of hearing. The purpose is to study the possibilities of increasing the accessibility of movies, when you no longer can rely on the narrative audio. The investigative part of the thesis consists of two parts. The first part consists of a survey where the target group, Deaf and hard of hearing where asked to describe their experience of movies. The second part of the investigation consists of a practial test of the survey results in the form of a media conformation.  Through being humble and inclusive, and with the use of subtitles we can make our film more accessible to the Deaf and the hard of hearing.

Bakgrund Tidigare forskning har visat att det finns en osäkerhet bland sjuksköterskestudenter samt utbildade sjuksköterskor gällande sår och sårvård. Sår skapar ett lidande för den som är drabbad och är resurskrävande ur ett samhällsperspektiv. Syfte Att undersöka kunskap om sår och sårvård hos sjuksköterskestudenter i termin sex vid ett universitet i Mellansverige. Ett delsyfte med studien var att undersöka om förväntningarna på sjuksköterskeutbildningen gällande sår och sårvård stämmer överens med den undervisning studenterna fått ta del av i slutet av sin utbildning. Metod En enkätstudie innefattande 73 studenter. Resultat Av studenterna upplevde 90 % att de fått för lite undervisning i sårvård. Drygt 81 % uppgav att de inte kände sig ha tillräcklig med kunskap inom sårvård inför sitt kommande yrke. Detta resultat skiljde sig inte åt för studenter med tidigare vårderfarenhet jämfört med studenter som inte hade tidigare vårderfarenhet. Studenterna hade även högre förväntningar på mängden sårundervisning än vad de upplevt att de fått ta del av. Slutsats Studiens resultat visar att sjuksköterskestudenterna upplever ett behov av få mer undervisning i sårvård under sin utbildningstid. Majoriteten anser att de inte har tillräcklig kunskap inom sår och sårvård för sitt kommande yrke oavsett tidigare vårderfarenhet eller ej. / Background. Previous research has shown that there is an uncertainty among nursing students and nurses regarding wounds and wound care. Wounds create suffering for the patient and take resources from a societal perspective. Aim The aim of the study was to investigate the knowledge of wounds and wound care in nursing students in semester six at a University in the middle of Sweden. One aim of the study was also to investigate whether expectations regarding nursing wounds and wound care is consistent with how much time the students actually got at the end of their programme. Method The method consisted of a survey in which 73 students participated. Results The results show that 90 % of participants feel that they received too little training. This contributes to that 81 % do not feel they have sufficient knowledge for their future profession. The students also had higher expectations of the amount of training than what they experienced that they had access to. Conclusion The study's results indicate that participants feel a need for more teaching of wound care. The majority believe they do not have enough knowledge of wounds and wound care for their future profession regardless of earlier care work experience or not.

Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen. Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

Det råder väldigt olika åsikter när det kommer till den berömda Mozart-effekten, som kortfattat har sin basis i att du blir smartare av att lyssna på hans musik. Vissa studier vill hävda ett samband mellan Mozart och inlärning medan andra avvisar det helt. Genom att utgå från en egen studie, samt teorierna Agentiell Realism och Situerad Kunskap, så introduceras alternativa syn- och förhållningssätt, som möjliggör en inblick i den komplexa natur vi befinner oss i - som i sin tur kan försvåra ställningstagandet i att värdera information som absolut sanning. De upptäckter som gjorts i denna studie tyder på att oändliga mängder av faktorer ligger till grund för att de erhållna resultaten ser ut som den gör - vilket också belyser de möjliga utfall som hade kunnat inträffa, än de som just inträffat. Vi belyser även vikten av subjektiva upplevelser, då dessa har en stor vikt i hur resultaten färgas - då samma resultat kan utläsas annorlunda, beroende på hur man som individ och grupp väljer att tolka dessa. Datan tyder då på att vi inte kan uppnå hela sanningen - bara en del av den. / There are a lot of different opinions regarding the Mozart Effect; which is based on you getting smarter by listening to his music. Some studies claim there is a connection between Mozart and learning, while some studies claim the opposite. By conducting our own study, incoperated with the theories Agential Realism and Situated Knowledge, a new approach emerges enabling a glimpse of the complex nature we are a part of - a glimpse which can aggrevate the standpoint on determine information as an absolute truth. Our findings suggest that infinite amounts of factors are involved regarding the evaluation of your results and findings - which also illustrates the possible outcomes that could have occurred, in addition to the current one. We also illustrate the importance of subjective experiences, as they are crucial to how the results are processed - the same results can be perceived differently, depending on how you as an individual or a group choose to interpret the data. Our findings suggest that we can not achieve the complete truth - only a part of it.

No description available.

Bakgrund: Utövande av handhygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna inom vården för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Årligen orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande för patienter och kan leda till bestående skador och döden. All personal inom hälso- och sjukvården är enligt lag ålagda att följa de regler kring basala hygienrutiner som fastställts av Socialstyrelsen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som främjar eller hindrar vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvården, samt äldrevården. Metod: Inklusionskriterierna för litteraturstudien var all vårdpersonal och studenter på sjukhus och äldreboenden. Nio artiklar valdes för att belysa vårdpersonalens upplevelser, perspektiv och erfarenheter. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och peer reviewed samt etiskt granskade. I litteraturstudien har de nio kvalitativa artiklarna kvalitetsbedömts efter SBU:s modell. Artikelsökningarna har gjorts på databaserna: Cinahl, Scopus och PubMed. Exklusionkriterierna var all personal inom tandvården. Analysmetoden innebar att texten kondenserades ned utan att innehållet förlorades. Tio underkategorier framkom i analysen som sedan delades in i två huvudkategorier. Resultat: Resultatet visar att organisatoriska och individuella faktorer har betydelse för utövandet av god handhygien. Information och utbildning höjde följsamheten tillfälligt. Att ha bra förebilder inom yrkesområdet sågs som viktigt och höjde vårdpersonalens benägenhet till att utföra hygienrutiner. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att utförande av handhygien är beroende både av organisatoriska- och individuella faktorer. Det finns många metoder för att öka följsamheten, men författarna har inte funnit någon metod som gör att bra rutiner bibehålls. Orsaker som nämnts är bland annat tidsbrist och attityd till att utföra handhygienrutiner.

In this essay I follow the traditions of the continental didactics and use phenomenology and hermeneutics to examine how I, as a Special Educational Needs teacher, can develop my skills in making teachers adopt a more inclusive approach. The teachers and I have often got different agendas; I seek to change the teaching in order to fit the students, whereas the teachers wish for me to help the students manage the prevailing teaching practice. Traditionally this has been a task for the remedial teachers. In Sweden there is a difference, however a lack of clarity formally as well as practically, in the definition of these two professions, which indeed makes my assignment ever so challenging. One of the tools I have often applied is to plan and teach together with the teachers, to function as a role model. However, this method is not always a successful one and certain conditions seem necessary to make it work. In my conclusion I claim that motivation, voluntariness and security are three keywords but also that reflecting tutorial dialogues are of utter importance. My own approach is essential during these dialogues, how I choose to view the differences but also how eager I am to investigate the comprehension horizon of the Other, which ultimately leads to the question how willing I am to change myself in order to establish a genuine learning dialogue. Keywords: Special Educational Needs Teacher, master-apprentice, tutoring, learning dialogue, practical knowledge

I den här vetenskapliga essän undersöks starten av en skrivworkshop, i två ungdomsgrupper, som en gästande skrivpedagog och författare leder på deras skola. Den inledande berättelsen belyser författarens skrivarbete och språkhållningar. I två följande berättelser, från två workshopsituationer i två klasser, gestaltas hur olika hållningar till det skrivna och talade språket konfronterar varandra. Frågorna essän leder in mot handlar om det talade och skrivna språkets funktion i startskedet av en skrivprocess under en skrivworkshop. På vilka sätt påverkar hur eleverna och skrivpedagogen/författaren förhåller sig till språket elevernas möjligheter att skriva egna texter. I teoridelen fokuserar essän på tre fält, Författaren, Utbildaren och Filosofen. Startskedet av skrivprocessen hos eleverna undersöks i ljuset av de tre kunskapsfälten. Här tydliggörs olika dimensioner av praktisk kunskap som en skrivpedagog med egna skriverfarenheter använder sig av och ser som centrala under arbetet med skrivworkshopen Metoden, att med hjälp av tre kunskapsfält belysa en process i kreativt skrivande, tydliggör vikten av eftertanke och omsorg i detaljarbetet med språket under en skrivworkshop. I klassrumssituationerna får det enskilda ordet en avgörande betydelse. Ett väl valt ord i rätt situation från eleven eller skrivpedagogen/författaren kan bli en väg in i ett kreativt skrivande. Ett annat ord skapar istället distans och blir därmed en försvårande omständighet för den enskilda eleven i arbetet med att nå fram till sitt eget språk och sina egna berättelser.

In this study I have investigated how educators in preschool get their knowledge about foodhypersensitivity and how they treat these children in the preschool activites. I have interviewed six educators at three preschools in different areas. Current studies about foodhypersensitivity often take a medical perspective, about what happens in the body after a reaction, or how children experiencing life with their foodhypersensitivity. In this study I have choosen to look at the educators perspective, and their point of view in this subject. The result shows that the educators knowledge comes from the parents to children with foodhypersenitivity and that educators wish to get more knowledge in the subject. The result shows that the educators try to treat all the children in the same way and adapt the activites so that no one should have to feel different or pointed out because of their foodhypersensitivity, but that is not always possible. / I det här arbetet har jag undersökt hur pedagogerna på förskolorna får kunskaper om födoämnesöverkänslighet samt hur de bemöter dessa barn i verksamheten. Jag har intervjuat sex pedagoger på tre förskolor som ligger i olika upptagningsområden. Aktuell forskning om födoämnesöverkänslighet tar oftast sin utgångspunkt i ett medicinskt perspektiv, vad som händer i kroppen vid en reaktion, eller hur barn upplever att det är att leva med en födoämnesöverkänslighet. I detta arbete har jag valt att belysa pedagogernas perspektiv för att få deras syn i frågan. Resultatet visade att den kunskap pedagogerna erövrat i stort sett kommer från föräldrarna till barn med födoämnesöverkänslighet och att pedagogerna själva önskar få mer kunskaper i ämnet. Resultatet visar också att pedagogerna försöker bemöta alla barn lika och anpassar verksamheten för att ingen ska behöva känna sig annorlunda eller utpekad på grund av sin födoämnesöverkänslighet, men att det inte alltid går.