• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2376
  • 72
  • Tagged with
  • 2448
  • 955
  • 493
  • 371
  • 340
  • 328
  • 263
  • 255
  • 242
  • 223
  • 219
  • 217
  • 208
  • 194
  • 179
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
421

Handen och tanken : en studie om hur handen och hjärnan samverkar

Hedén, Angelika, Young, Sabine January 2018 (has links)
Syftet med vårt arbete är att få kunskap om hur hjärnan och handen samspelar. Vi vill visa att det finns en påverkan på hjärnans utveckling genom att arbeta med händerna. Till vår hjälp har vi läst forskningslitteratur och annan litteratur för att kunna bevisa våra teorier. Vi har även gjort ett antal intervjuer med andra slöjdlärare samt elever för att ta reda på vad de har för uppfattning om ämnet slöjd. Resultaten av våra intervjuer visar på att slöjdämnet inte alltid är så självklart, att det är svårt att sätta ord på varför vi har slöjdundervisning i skolan. Både lärare och elever har ibland svårt att argumentera för ämnet. Lärarna pratar mycket om den tysta kunskapen som eleverna får med sig och lägger stor vikt vid det kreativa förhållningssättet i slöjdundervisningen medan eleverna mestadels tror att slöjdämnet handlar om att få lära sig hantverket såsom exempelvis hanteringen av verktyg och maskiner. Slutsatsen av vårt arbete visar på att det finns effekter på hjärnans utveckling genom handens arbete. Det sker ett ständigt samspel mellan handen och hjärnan som också bidrar till bland annat förbättrad läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och arbetsprestation.Vi vill genom vårt arbete även upplysa andra om varför det är viktigt att vi bevarar våra djupt rotade hantverkskunskaper.
422

Vad har den deklarativa kunskapen för effekt på den procedurella?

Katzenellenbogen, Yael January 1999 (has links)
Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella? Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.
423

Svenska elevers språkkänsla för det engelska språket : Vikten av intuition i elevers språkliga problemlösning / Swedish students’ sense for the English language : The importance of intuition for the solution of linguistical problems

Wohllebe, Malte January 2017 (has links)
The purpose of this study was to examine if and in which cases Swedish students rely on their intuition when being confronted with English and how efficiently their language intuition, or sprachgefühl, functions. To study these questions a task was developed in which Swedish students of upper secondary level were asked to identify and correct various kinds of mistakes that were hidden in an English text. They were also asked to give an explanation for the changes they made, based on grammatical rules or feeling for linguistical correctness, to determine if they used their analytical capacity or their intuition in the process. The results showed that the students mainly relied on their intuition when making linguistical choices. Furthermore, the students were able to successfully solve the problems they identified in 77,5% of the cases they relied on their language intuition. However, they were still more successful, to be specific in 92% of the cases, when using their analytical system. This could either point to a lack of knowledge in grammar and deficient focus on teaching grammar in Swedish schools, or to the fact that language intuition is a dominant system in human language learning and should therefore be put in focus of language research.
424

Vi vet mer än vi kan tala om : Tyst kunskap i kommunal socialpsykiatri / We know more than we can tell. : Tacit knowledge in municipal social psychiatry.

Hjärne, Johan, Ekfeldt, Charlotte January 2020 (has links)
Tyst kunskap definieras oftast som abstrakt och svårdefinierbar eftersom den inte kan uttryckas på samma sätt som teoretisk kunskap, därav namnet ”tyst”. Likväl är den tysta kunskapen högt värderad inom de yrkeskategorier som arbetar i människobehandlande organisationer i direkt kontakt med klienter varje dag. Syfte och frågeställningar kopplade till studien är att undersöka hur medarbetare inom socialpsykiatrin uppfattar begreppet tyst kunskap, om den är möjlig att dela till andra. Arbetet undersöker även hur tyst kunskap värderas i verksamheterna, både från chefs- och baspersonalens perspektiv. I skuggan av den mätbarhetskultur som New Public Management och evidensbaserad praktik gett upphov till har värdet av tyst kunskap och dess användning minskat enligt en del av litteraturen, och studien hoppas kunna ge svar på hur den tysta kunskapen stått sig i sammanhanget. Metoden för vår studie är en kvalitativ ansats där vi intervjuat två team som arbetar som baspersonal inom socialpsykiatrin, samt fyra personer i chefsposition. Vi har valt upplägget utifrån en önskan att se huruvida uppfattningen kring tyst kunskap skiljer sig mellan de som dagligen träffar klienterna, och de som har en arbetsledande position i jämförelse med personalen ”på golvet”. Materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet av vår undersökning visar att den tysta kunskapen är en omedveten erfarenhet inneboende hos individen, och de teorier som beskrivs i arbetet fick stöd i undersökningen då det framhölls att tyst kunskap är en del av en själv.  Den mätbarhetskultur som beskrivits i teorin förefaller inte stämma inom socialpsykiatrin. Här arbetar man här med sig själv som verktyg, något som kräver en ansenlig tyst kunskap, men även en teoretisk grund. Metoderna, i sig generella och objektiva, blir genom praktiken till något eget och unikt i samspel med klienten. Kunskapen är svår att verbalisera men kan synliggöras genom reflektion och samtal med andra medarbetare. Att föra den vidare till nya medarbetare kräver ett lärlingskap som låter den oerfarne ta till sig kunskapen och göra den till ”sin”. Att plagiera någon annans tysta kunskap fungerar inte; den måste göras personlig och på det sättet bli ”äkta”. / Tacit knowledge is usually defined as abstract and intractable because it cannot be expressed in the same way as theoretical knowledge, hence the name "tacit”. Nevertheless, tacit knowledge is highly valued within the professions working in direct contact with clients every day in Human Service Organizations. This study aims to examine how social psychiatry employees perceive the concept of tacit knowledge, and whether tacit knowledge is possible to share with others. Our study also examines how tacit knowledge is valued, by the management as well as by the performing staff. According to the literature the value of tacit knowledge and its use has decreased because of the metric culture produced by New Public Management and Evidence-Based Practice. Therefore, our study hopes to answer to how tacit knowledge stood in this context. A qualitative methodology consisting of interviews has been chosen based on the desire to distinguish whether the perception of tacit knowledge differs between those who meet the clients daily, and those in position as manager. We have interviewed two teams working as basic staff in social psychiatry, as well as four people in managerial positions. The data has been transcribed and analysed using a thematic analysis. Findings show that tacit knowledge is inherent within the individual. In social psychiatry measurability as described in theory does not appear to be true. Instead staff require a theoretical base and a considerable amount of tacit knowledge to be able to be successful. The processes, in themselves general and objective, become distinctive by means of practice and interaction with the individual client. Knowledge is difficult to verbalize but can be made visible through reflection and discussions with other employees. Transferring this knowledge onto new employees require an apprenticeship which allows the unexperienced to receive the knowledge and then make it their own. Plagiarizing someone else's tacit knowledge does not work; it must be made personal thus becoming "authentic".
425

Värdskapets roll i en rekryteringsprocess inom restaurang

Lindkvist Karlsson, Felicia, Ekstrand Wassberg, Therése January 2019 (has links)
No description available.
426

Vilka kunskaper behöver lärare i fritidshem? : En kvalitativ studie kring uppfattningen av de praktiska och teoretiska kunskaperna i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem / What do teachers in leisure centres need to know? : A qualitative study about perceptions of practical and theoretical knowledge from the teachereducation programme in primary education – extended school.

Landelius, Amanda, Palmborg, Caroline January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka legitimerade grundlärare i fritidshems erfarenheter av mötet mellan de kunskaper de har från sin utbildning och de kunskaper arbetet i fritidshem kräver av dem. I studien används kvalitativ metod där materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tolkningen av materialet har sin teoretiska utgångspunkt i fenomenologin samt används fenomenologin och hermeneutiken som analysmetoder.  I resultatet uttrycks en önskan om att moment i utbildningen ska läggas till eller göras om för att få möjlighet att tillägna sig fler kunskaper. Respondenterna beskriver att grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem övervägande har varit bra men att de saknar en fördjupning i vissa kurser. Vidare diskuteras om en fördjupning är möjlig eller om det då krävs en revidering eller förlängning av utbildningen. Resultatet visar att den verksamhetsförlagda utbildningen är en bidragande faktor i att förstå och uppleva hur verksamheten fungerar. Det framkommer att den verksamhetsförlagda utbildningen möjliggör omvandlingen mellan teoretisk kunskap och praktisk verksamhet. Vidare framgår det att samtliga respondenter upplever att utbytet av erfarenheter har stor betydelse för kunskapsutvecklingen både under och efter utbildningen. Det respondenterna har beskrivit är hur kollegor på olika sätt visat sig särskilt viktiga för deras fortsatta kunskapsutveckling.
427

Säkerställa kunskapsöverföring vid agil systemutveckling : Hur Knowledge Management bör samspela med agila metoder / Knowledge transfer in agile software development projects : How Knowledge Management should interact with agile methods

Rebane, Henry January 2013 (has links)
Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder. Inom detta område saknas det forskning och eftersom systemutveckling är en kunskapsintensiv bransch är det intressant att undersöka hur KM bör anpassas till agila utvecklingsmetoder. Studiens syfte är att skapa förståelse kring hur kunskapsöverföringen kan förbättras hos organisationer som bedriver systemutvecklingsprojekt utifrån agila metoder. Detta har åstadkommits genom en fallstudie på Trafikverkets avdelning för systemutveckling. Data-insamling har skett genom observationer och semistrukturerade intervjuer med tio anställda på Trafikverket samt med tre oberoende experter inom agil systemutveckling. Studien visar att agil projektledning förbättrar resultat och kunskapsöverföring inom systemutvecklingsprojekt (intra-projektlärande), eftersom systemutveckling domineras av tyst kunskap som agila metoder är bra på att ta vara på. För att förbättra kunskapsöverföring för hela organisationen (inter-projektlärande) behövs dock ytterligare stöd. Organisationer bör anta ett holistiskt synsätt med hänsyn till KM-strategi, ledningsstöd, företagskultur, incitament, processer, IT-verktyg, kommunikation, utbildning och mätvärden. Praktiska rekommendationer ges för hur dessa nyckelfaktorer kan förbättras. KM-strategin är den övergripande nyckelfaktorn som bör ha syftet att förbättra nätverkande och interaktion mellan människor. Dokumentation av kunskap bör ske lätt och dynamiskt med syftet att kartlägga var i organisationen kunskap finns. Övriga nyckelfaktorer fungerar som stödjande funktioner för att kunna uppnå KM-strategin.
428

Lättare gjort än sagt? : En kvalitativ studie om musiklärares tysta yrkeskunskap

Gode, Andreas January 2021 (has links)
Syftet med den här rapporten är att få fördjupad kännedom om tyst kunskap i musikläraryrket. Detta genom att studera hur tre erfarna musiklärare går tillväga i olika undervisningssituationer. Detta har undersökts utifrån följande forskningsfrågor: Vad är tyst kunskap i musikläraryrket? På vilket sätt kommer tyst kunskap till uttryck hos erfarna musiklärare? Som metod har använts lektionsobservationer som triangulerats med efterföljande intervjuer. Resultatet analyseras utifrån Michael Polanyis begrepp tyst kunskap, eller tacit knowledge på originalspråk (Polanyi, 2013). I korthet innebär det automatiserat kunnande som utövaren inte behöver fokusera på, utan istället kan använda som redskap för att uppnå något annat. Polanyi exemplifierar själv med hur en synskadad person kan använda sin käpp som ett verktyg för att känna av sin omgivning utan att behöva fokusera på hanteringen av käppen i sig (Polanyi, 2013). I studien undersöks lärarens praktiska yrkeshantverk utifrån det här perspektivet. För en musiklärare kan det yrkeskunnandet vara kopplat till såväl musicerande som pedagogik och ledarskap, ofta om vartannat. Resultatet av studien har sammanställts och grupperats i tio kategorier med relevans utifrån syftet. Dessa analyseras med utgångspunkt i litteraturens beskrivning av tyst kunskap. Studien visar att det finns många lager av aktivitet för en musiklärare i en undervisningssituation och att flera av dem pågår oartikulerat. En del av den här kunskapen är intimt förknippad med lärarens egna personlighet och därför inte okomplicerad för andra lärare att ta efter och upprepa. Delar av musikundervisning är grundade i icke-verbala metoder.
429

Game Over? : En kvalitativ undersökning gällande kommunikationsproblemmellan speldesigners och ljuddesigners

Chumpitaz Chavez, Diego January 2021 (has links)
Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att bidra med en förståelse kringpotentiella kommunikationsproblem under processen av ett spelskapande mellanspeldesigners och ljuddesigners. Detta fullföljdes genom kvalitativa djupintervjuer medhjälp av en halvstrukturerad metod och vissa tillägg av mina egna upplevelser, medandra ord en autoetnografi. Totalt fyra ljuddesigners och speldesigners blev tillfrågadeom deras upplevelser av olika problem på grund av kommunikationen mellan varandra,samt hur de gick till väga för att lösa dessa bekymmer. Det övergripande resultatet visarhur abstrakt bemötandet av kommunikationsproblem är då det kan variera beroende påvilket arbetssätt spelföretaget funktionerar. Med andra ord om en jobbar hemifrån ellerpå plats. Som helhet uppger respondenterna att det finns kommunikativa hinder ochallmänna missförstånd mellan varandra. Exempelvis att konversera via mejl kanförebygga osäkerhet och missförstånd vid beskrivandet av en aktivitet så som att skapaen specifik ljudeffekt. Denna typ av problem löste sig genom dialoger och diskussionerför att förstå den bakomliggande idén för ljudeffekten.Utöver detta ska denna undersökning förmedla en förståelse kring potentiellakommunikationsproblem genom att ta del av denna uppsats och förbereda till nuvarandeeller tillkommande projektsamarbeten.
430

Implicit lärande, intuitivt skapande och narrativ kompetens

Håkansson, Fredrik January 2015 (has links)
Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne. Utan att vi själva upptäcker det, lagras också information som ständigt upprepas runt i kring oss. Ofta är informationen en del av ett mönster, ett mönster som vi ständigt möter och som så småningom bildar ett schema i vårt minne. Ett schema som vi sedan oreflekterat använder oss av i vårt dagliga liv. Dessa scheman innebär en kategorisering av verkligheten, och de innehåller även förväntningar om vad som följer på vad i olika situationer. De kan delvis vara kollektiva scheman; olika individer lär sig ungefär samma beteende och utför samma handlingar, om de vistas i samma kontexter.Det utmärkande draget för implicit minne är att det visar sig i det vi gör, i stället för att komma till uttryck i medvetna beskrivningar. Det som kännetecknar implicit minne är att en handling inte kräver medveten uppmärksamhet eller mental ansträngning utan handlingen sker med hjälp av automatiska informationsprocesser. Ofta är schemat kopplat till vårt känslocenter vilket innebär att vissa handlingar känns rätt eller fel i magen när vi utför dem. Det vi till vardags kallar intuition eller magkänsla är alltså ett resultat av implicit lärande.Utgångspunkten för uppsatsens undersökning är att narrativa mönster återkommer i vår omgivning och att vi bygger upp implicita scheman för berättande genom att konsumera film och litteratur. Genom att följa processen och titta på resultatet i ett novellskrivande och ett filmskapande, analyseras om elevernas handlingar utgår från rationella eller intuitiva val. Det visar sig att eleverna inte rationellt kan förklara sina handlingar utan styrs mycket av magkänsla, samtidigt som deras verk visar sig vara genomsyrade av klassiska narrativa strukturer och kända berättaringredienser. Med detta i åtanke diskuteras hur vi inom det pedagogiska fältet bättre kan ta till vara på elevernas implicita kunskaper och växelverkan mellan det rationella och intuitiva, samt hur vi didaktiskt skulle kunna utnyttja den implicita läroprocessen.

Page generated in 0.0176 seconds