Bakgrund: Cervixcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor globalt och omkring en halv miljon kvinnor drabbas varje år. Sjukdomen är även en av de främsta orsakerna till cancerrelaterad död i utvecklingsländer där nationella screeningprogram saknas. Sverige har ett nationellt screeningprogram sedan 1960-talet där kvinnor mellan 23–64 år erbjuds cellprovtagning var tredje år. Detta screeningprogram har i Sverige haft en betydelsefull effekt för minskat insjuknande av cervixcancer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus och är en av riskfaktorerna till cervixcancer och som kan upptäckas genom screening av livmoderhalsen. Screeningen innefattar både cellprovtagning och HPV-test.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors attityder till cellprovtagning för upptäckt av cervixcancer ur ett globalt perspektiv.   Metod: Författarna genomförde en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med underlag av tio artiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och ligger som grund i denna litteraturöversikt.   Resultat: Resultatet redovisas med två huvudteman som är; Attityd till cellprovtagning och Hindrande faktorer. Det fanns en del hindrande faktorer som kunskap, ekonomi och kultur som påverkade kvinnornas deltagande vid cellprovtagning. Även kvinnornas attityder hade en betydande roll vid deltagandet. Överlag var kvinnors attityder till cellprovtagning positiv men det fanns även kvinnor som hade en negativ attityd till cellprovtagning. Attityderna påverkades av kvinnornas tidigare erfarenheter, kunskap, utbildningsnivå och ålder.   Diskussion: Hindrande faktorer som bland annat kvinnors kunskapsnivå har påverkat deras attityder till cellprovtagning. Kvinnornas positiva och negativa attityder har varierat beroende på deras ekonomi, kultur, socioekonomisk ställning och geografiska placering. Informationsspridning från hälso- och sjukvårdspersonal har en betydande roll för att öka kunskapen och kunna inspirera till en positivare attityd till cellprovtagning Jean Watsons teori belyser vikten av vårdrelationen med tillit och kommunikation och den personcentrerade vården och dessa diskuteras utifrån resultatens huvudfynd.

Forskning inom området internationalisering har kritiserats för att inte ta hänsyn till effekten av digitaliseringen. Syftet med studien var att se om befintlig forskning inom området internationalisering kunde förklara en nutida internationaliseringsstrategi för ett svenskt detaljhandelsföretag. Vi ville uppnå en ökad förståelse för hur ett svenskt företag inom detaljhandeln anskaffat kunskap och internationaliserat sig i en tid där digitaliseringen har en omfattande betydelse.  Primärdata insamlades kvalitativt via semi-strukturerade intervjuer på det undersökta företaget. Resultatet tyder på att företagets internationaliseringsstrategi på flera sätt stämde överens med processen presenterad i Uppsalamodellen. Vidare framgick av resultatet att företaget under senare år hade arbetat mycket med att vara tillgängliga online, de hade dock inte upprättat en e-varuhandel. Detta främst då upprättandet av en e-varuhandel sågs som kostsamt och riskfyllt men även för att företaget ansåg att det fanns en stor målgrupp som sökte sig till fysiska butiker än idag, vilket således skapade incitament för att fortsatt vara en fysisk detaljhandelsbutik.

Kunskap är en viktig organisatorisk tillgång, särskilt i sådana kunskapsintensiva verksamhetersom IT-konsultbolag utgör. Tidigare forskning inom Knowledge Management har identifieratbehov av fler studier om hur IT-konsultbolag delar sin kunskap genom att hantera denindividuella kunskapen och organisatoriska kunskapen inom verksamheten. Syftet med dennastudie är att utreda hur IT-konsultbolags transaktioner i värdenätverk skapar värdeutbytegenom att kunskap delas med andra aktörer. Genom att kartlägga IT-konsultbolags nätverk,visar analysen hur transaktioner och värden som utbyts mellan aktörer blir en tillgång för ITkonsultbolag.De kunskapsdelande transaktionerna som har identifierats i studiens resultat ärbland annat mentorskap, dokumentation, samarbete, forum, utbildning och möten. Dessatransaktioner visar på hur kunskapsdelning sker mellan IT-konsultbolag och aktörer inätverket. Slutsatsen för studien blev således att IT-konsultbolag delar kunskap genomexplicit och implicit samt formell och informell kunskapsdelning. Vidare indikerar studien påatt samarbete är centralt för att kunskap skall delas och att IT-konsultbolag ständigt behöverhitta nya samarbeten och nya sätt att dela kunskap på. Vidare identifierade studien tvåhuvudsakliga hinder för kunskapsdelning som var tidsbrist hos de seniora konsulerna ochbristandet struktur i IT-stödet.

No description available.

No description available.

No description available.

Neonatalvårdsinformationen är svår att nationellt standardisera då Sverige har regionala skillnader i både avdelningsinformationen och vårdrutinerna. Syftet med detta arbete var att undersöka neonatalvårdsinformationen i vårdkedjans olika steg: före, under och efter en förlossning. Personer som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna tilldelas ingen information om neonatalvård innan förlossningen, om inte barnet löper stor risk att hamna på Neonatalavdelningen. Detta trots att ett av tio nyfödda barn i landet hamnar på en neonatalavdelning, vilket är fler än barnmorskorna förutsäger innan förlossningen. Det befintliga informationsmaterialet från Region Sörmland på webben upplevs bristfällig på grund av att den är kortfattad, inkorrekt och till viss del irrelevant för målgruppen. Teorin utgår från användarfokuserad design samt text och bild i samverkan. Tidigare forskning visar att kunskap inom området är relaterat till upplevd trygghet. Utifrån teorin och insamlad empiriska data via kvalitativa intervjuer och en textanalys har ett informationsmaterial skapats som motiveras utifrån identifierade behov och preferenser. Studien indikerar att okunskap inom området påverkar den upplevda tryggheten inför en förlossning och för personer vars barn behöver neonatalvård. Denna studie har lett fram till antagandet att tidpunkten för informationen samt text och bild i samverkan kan påverka målgruppens upplevda trygghet och innehållets begriplighet. Detta resulterade i en gestaltning i form av reviderad webbinformation med ett informativt syfte.

<p>Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.</p>

<p>Från kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en så kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms Läns Landsting och Lina Hage samt Wasa vårdcentraler i Södertälje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvärdering skapa en modell för en utbildning med fokus på vårdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. Vårdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlända flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbättrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hälsosamtal och till de asylsökande även en primärvård som motsvarade den övriga befolkningens. TC fick med anledning av detta, i uppdrag att utveckla en utbildning för kompetenshöjning inom området. Ansvaret för utvecklingsarbetet och projektet låg på TC och syftet var att planera och genomföra en utbildning med innehåll och struktur relaterade till personalens aktuella behov, kunskaper och erfarenheter. I arbetet lades stor vikt vid ett praxisnära förhållningssätt som metod. I bakgrunden ges med anledning av detta en beskrivning av begreppet ”praxisnära forskning”. Olika synsätt på innebörden av begreppet presenteras liksom förhållningssätt och forskarens roll. I uppsatsen redovisas steg för steg hur projektet genomfördes och i diskussionen redogörs för de ändrade förutsättningar som projektet ställdes inför under arbetets gång. Här diskuteras också aspekter på metoden när det gäller att inventera utbildningsbehov och tolka begreppet bemötande. Mot bakgrund av deltagarnas utvärdering diskuteras begreppen kompetens, ny kunskap och praxisanknutet. Nyckelord: Personalutbildning, praxisnära forskning, bemötande, kunskap och kompetens.</p><p>From the islands of knowledge to the mainland of mutual insight A pedagogical work of development for a staff training program based on practice Anne Johansson Olsson Abstract This paper describes a work of development for the design of a “tailormade” training programme for medical staff at health clinics. The work was carried out in cooperation between Transcultural Center (TC) within the Stockholm County Council and Lina Hage and Wasa primary health clinics in Södertälje. The project aimed at creating a model for a training programme for medical professionals encountering patients with experience of migration. The project included an inventory of training needs, and the planning, operation and assessment of the programme. In the beginning of 2007 the health clinics were starting to work with a new group of patients consisting of asylum seekers, newly arrived refugees and migrators with family ties in Sweden. The work ment an improved and widened reception scheme including an offer of a health interview and for asylum seekers primary health care equivalent to what is offered to residents. TC was commissioned to lead the work of developing an education aiming at improved competence within the field. TC had the responsibility for the development and the operation of the project. The aim was to design and carry out an education with a content and structure based on the actual needs of the staff and their knowledge and experience. In the work the method of working closely with everyday practise was emphasized. For this reason a description of “research close to practice” will be found in the background of this paper. Different views on the meaning of the concept are presented as well as the approach and the roll of the researcher. The paper presents, step by step, how the project was planned and implemented. The changing circumstances which the project faced over time, are also presented. Aspects concerning the method of inventory of education needs and the interpretation of the key concept reception are also discussed. In the context of participant evaluation the concepts of competence, new knowledge and research close to practise are discussed. Keywords: Staff training, research close to practice, reception, knowledge and competence</p>

<p>Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse. Materialet transkriberades, koncentrerades och tolkades sedan utifrån dessa teman. Resultaten analyserades utifrån en genomgång av tidigare forskning samt utifrån utvalda teorier kring begreppen kunskap och lärande. I resultaten framkommer att en majoritet av respondenterna har ett stort eller mycket stort intresse för forskningsverksamhet och ny kunskap. De visar även att majoriteten anser att de i sina roller som chefer har stor betydelse för hur kunskap och forskning tillvaratas och används. Detta leder fram till slutsatsen att den något förhärskande bilden av det stora ointresset för vetenskaplig kunskap inom socialtjänsten i tidigare forskning inte överensstämmer med föreliggande resultat.</p>