<p><p>Under mina studier till fastighetsmäklare, har jag i allt högre grad blivit medveten om innebörden av att arbeta och verka som fastighetsmäklare. Det är ett flertal olika saker som gjort intryck på mig, då det gäller denna bransch. Det som dock gjort starkast intryck på mig personligen är en bestämd uppfattning från säljare av fastigheter att dessa refererar till arvodet som oskäligt. Utifrån min egen erfarenhet från dels min utbildning men även från mitt tidigare liv, där även jag agerat både säljare och köpare av hus, väckte denna uppfattning ett stort intresse. Tack vara utbildning, genomförd praktik och min egen livserfarenhet, väckte detta förhållande en aning om att ett missförstånd av något slag kanske ligger bakom denna uppfattning.</p><p>Det har varit min avsikt att genom en undersökning försöka få reda på mer om säljarkundernas uppfattningar kring och kunskap om fastighetsmäklartjänsten. Hur stor kunskap har säljarkunden egentligen i denna tjänst och vad gör företaget och mäklarna för att öka denna kunskap?</p><p>Denna studie representerar en mycket liten del av den existerande fastighetsmäklarmarknaden från vilken den kommande problemformuleringen har sitt ursprung. Tagen ur sitt sammanhang redovisar undersökningen dock ett ganska enhälligt resultat. Den slutsats som jag har kommit fram till stämmer i vart fall i hög grad i denna isolerade studie och det är också min övertygelse att resultatet är applicerbart även i det större sammanhanget.</p><p>Det är min slutsats att kunskap, som i så många andra situationer, är nyckeln till framgång och framåtskridande. En högre medvetenhet och förståelse för sammanhangen hjälper oss alla att tolka den verklighet vi lever i, något som i högsta grad stämmer även i detta fall. Jag anser med stöd av denna undersökning att en välutbildad kund uppfattar fastighetsmäklarens arvode mer positivt om kunskapen för dess uppkomst är blottlagd.</p><p>Samtidigt som ett företag eftersträvar en förhöjd kunskap hos sina kunder, är det lätt att glömma den kunskap som behövs för företagets egen del i denna process. Jag har i denna uppsats tyckt mig se en effekt av en allt för stark fokusering externt, varför det är min uppfattning att denna undersökning kan bidra med en självinsikt för företaget i just detta fall och den inte till fullo utnyttjade kunskapsbank som tycks finnas där.</p><p>Som ett komplement till de existerande teorierna som jag använt mig av, har jag som ett resultat av undersökningen kunnat utveckla ytterligare en modell för att lättare kunna fokusera på detta förhållande, så som jag ser det.</p></p>

<p>The aim of this study was to describe nurses’ knowledge of pain. The method used was a systematic literature study. Information was gathered from the databases Blackwell Synergy, Academic Search Elite and Medline, and the keywords used in the search were: pain, knowledge, nurses and nurses.</p><p>The result was divided into three subgroups; Insignificant documentation and evaluation. More education is necessary. Knowledge and attitudes.</p><p>Nurses need to improve their documentation and do it more continuously, not only at the end of their workday, but also make documentation about changes in the patient’s condition. The result showed lack in nurse’s basic traing regarding pain and pain management. Nurses that had gone to further education regarding pain and pain management had more knowledge in the subject. Concerning how knowledge and attitudes played a role in the interpretation of pain in patients from other cultures , the result showed how important it is that the nurses are culturally congruent, meaning that they must support, promote and amplify actions and decisions that goes along the lines of other cultures values and life styles.</p><p>The educating of pain advisers seems very worth wile since workplaces with pain-advisers have improved their pain management considerable.</p> / <p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kunskap om smärta.</p><p>Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Blackwell Synergy, Academic Search Elite och Medline. Sökorden som användes var pain, knowledge, nurses och nursing. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: Brist i dokumentation och utvärdering. Mera utbildning behövs. Kunskap och attityder.</p><p>Sjuksköterskorna måste bli bättre på att dokumentera och att göra det mer kontinuerligt, inte bara i slutet av deras arbetspass utan även dokumentera efter patienternas förändrade tillstånd.</p><p>Resultatet visade att det fanns brister i grundutbildningen när det gällde kunskap om smärta och smärthantering. Vidareutbildade sjuksköterskor har mer kunskap om smärta och smärthantering.</p><p>När det gällde kunskap och attityder vid tolkning av smärta hos patienter från en annan kultur framkom vikten att sjuksköterskan var kulturkongruent, vilket innebär att hjälpa, stödja, främja och förstärka handlingar och beslut som passar andra kulturers värderingar och livsstilar. Utbildning av smärtrådgivare tycks vara något att satsa på, eftersom arbetsplatser där smärtrådgivare införts visat att hanteringen av smärta blivit avsevärt bättre.</p>

<p>När det gäller kost och hälsa är massmedia en betydande källa för information. Dess rapportering kan uppfattas som motsägelsefull och förvirrande för individen då nya råd och rön ständigt omskrivs. Syftet med denna studie var att undersöka hur individen blir påverkad och upplever massmedias frekventa rapportering av varierande kostinformation. Metoden som valdes var en textanalys tillämpad på internetartiklars läsarkommentarer. Totalt ingick 30 stycken kostrelaterade artiklar där 703 stycken läsarkommentarer bearbetades. Undersökningen visade att 58% var för, 28% emot och 14% ambivalenta gentemot artiklarnas innehåll.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare.</p><p> </p><p>Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in. Det var 103 förskolechefer som besvarade enkäten. Resultatet visar att förskolechefer ser positivt på införandet av en yrkeslegitimation för förskollärare. Det kan innebära både en höjd yrkesstatus och en kvalitetssäkring för yrket. I dagsläget är 92 % i hög och i ganska hög grad av förskolecheferna positiva till en legitimering för förskollärare. Av förskolecheferna anser 76 % i hög och i ganska hög rad att det är de som ska bedöma lämpligheten. Det är 50 % av förskolecheferna som menar att det handlar om en helhetsbedömning av förskollärares yrkeskvalifikationer och anger att det är svårt att värdera specifika förmågor. Till de specifika förmågor som ändå förefaller att prioriteras vid bedömningssituationer hör organisations-, samarbets-, pedagogisk och emotionell förmåga. Andra aspekter som lyfts fram är förskollärares förmåga att skapa förutsättningar för barns sociala och språkliga utveckling.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: bedömning, förskolechef, förskollärare, kompetens, kunskap, legitimation</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen.<strong></strong></p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ’hälsa’ utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg. Studien berörde även i vilken utsträckning elever använder sig av betygskriterierna för kursen och det framkom att hälften av deltagarna aldrig anser sig ha läst dessa. Bakgrundslitteraturen tyder på att lärare är osäkra kring vilka kunskaper som är viktiga i ämnet och att detta avspeglas på eleverna, vilket skulle kunna vara en orsak till elevernas ointresse för betygskriterier.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten.</p><p>Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten.</p><p>Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med.</p>

<p>Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder.</p> / <p>Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.<strong></strong></p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.</p><p>Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning. Kunskapsöverföring och informationshantering är viktigt för alla parter och det kan vara svårt att känna till vilka problem som egentligen kan uppstå genom dessa överföringar.</p><p>För att genomföra uppsatsen har författarna valt att utföra en fältundersökning på plats i staden Qingdao som är belägen på Kinas östkust. Undersökningen omfattar sju företag varav sex är stora välkända svenska företag.</p><p>Uppsatsens resultat visade att det var olika överföringsmetoder som användes och att kinesers och svenskars sätt att reagera över informationen är väldigt varierande. De svenska företagen står inför en utmaning hur de ska betänka de nya värderingssystemen och hur de påverkar kunskapen i form av fakta som ska tas emot av de nya medarbetarna. Dessa fakta är lätt att sprida, men att få samsyn i hur man tolkar detta krävs även att uppfattningarna, det vill säga tolkningen är den samma och det kan uppnås genom att sprida företagskulturen.</p><p>Författarna ville även utreda vilken informationshantering som var mest effektiv. Det fanns många metoder som var effektiva på olika sätt men respondenterna uppskattade personliga möten i stor utsträckning eftersom de anser att det är väldigt viktigt med personliga relationer. Författarna kan konstatera att flera problem uppstår i och med de kulturella skillnaderna och att det grundläggande problemet är att försöka förstå motpartens kultur.</p>