<p>Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare.</p><p> Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. </p><p>Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat. Vidare har också framkommit att eleverna behöver en professionell vuxen att spegla sig i för att finna sin egen roll i yrkeslivet.</p>

<p>Abstract</p><p>Knowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge. This study deals with the distinction between explicit and implicit knowledge, knowledge and knowing and spectator and participant knowledge. The purpose with this study was to examine and survey how the working population percieve knowledge and compare their perception with existing theories. Our general research questions was: How does the working population percieve knowledge? Is it possible to identify the western cultural-historical heritage in todays working life and in todays working individuals both conceptual and divisional? And in that case what similarities and differences can be identified? This study is qualitiative and six persons where interwied. Three people had a long formal education and three had a short formal education.The result of the study showed that there is a division into a practical and a theoretical dimension with the working population. Knowledge was percieved by the participants as everything humans do, know and think.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Kunskap är idag ett konkurrensmedel i arbetslivet. Det har blivit ett modeord och används utan syfte. Redan Platon och Aristoteles använde sig av kunskapsbegreppet, och här betonades den teoretiska kunskapen med vad Platon benämnde Episteme. Den praktiska kunskapen fick av Aristoteles heta Techne. Idag finns flera begrepp som benämner den praktiska och den teoretiska aspekten av kunskapen. I denna undersökning tas explicit- och implicitkunskap, knowledge och knowing, samt åskådar- och medverkande kunskap upp. Syftet med denna uppsats var att undersöka och kartlägga uppfattningen av vad kunskap är hos yrkesverksamma individer, och sedan jämföra dessa med existerande teorier. Våra frågeställningar var: Vad anser yrkesverksamma individer att kunskap är? Kan det västerländska kunskapshistoriska arvet, i form av uppdelning och begrepp, identifieras hos yrkesverksamma individer i dagens arbetsliv och vilka likheter och skillnader går det i sådana fall att identifiera? Denna undersökning är kvalitativ och sex stycken intervjuer har genomförts. Tre stycken av personerna hade lång formell utbildning och tre stycken hade kort formell utbildning. Slutsatsen som drogs var att uppdelningen i en praktisk och en teoretisk dimension fanns hos yrkesverksamma individer och att det även fanns en social dimension. Kunskap ansågs hos respondenterna vara allt man gör, tänker, vet och kan.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>När resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003. I teorigenomgången fann vi att kunskap ofta diskuteras i aspekterna teori/praktik, subjektiv/objektiv och individ/grupp. Detta ledde till att vi utvecklade dessa sex poler till ett analysverktyg för den textanalys som följde. I analysen försökte vi se vilken syn som dominerar då det gäller hur eleverna tillägnar sig kunskap, vad kunskap är och var kunskapen finns. Resultatet av analysen visade att i styrdokumentet samarbetar kunskapsformerna praktisk/teoretisk, objektiv/subjektiv och individ/grupp, även om kunskap hos individ dominerar läroplanen. I det nationella provet menar vi att det finns en förskjutning mot den teoretiska polen och individpolen och att en dominans av den subjektiva kunskapssynen råder. TIMSS 2003 uttrycker i vårt perspektiv en kunskapssyn som prioriterar teori framför praktik. Där fann vi också en tydlig dominans av objektiv kunskap och individens kunskap. Enligt vår analys finns det skillnader mellan kunskapssynerna i svenska skolans styrdokument och TIMSS 2003. Den betydelse som TIMSS-rapportens efterföljande debatt fick, gör att vi ställer frågan om det är önskvärt att den svenska skolan närmar sig den ensidiga kunskapssynen som vi menar dominerar i TIMSS 2003, eller om skolans styrdokument ska fortsätta med det pragmatiska synsätt på kunskap där flera olika kunskapsformer får samarbeta. Vi menar att ett val som enbart följer den ensidiga kunskapssynen kan få konsekvenser för undervisningens övergripande mål.</p>

<p>Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.</p><p>Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.</p><p>• Vilka är projektledarna?</p><p>- Hur är deras arbetsklimat?</p><p>- Vilka är deras arbetsuppgifter?</p><p>- Vad driver dem?</p><p>- Hur ser deras stöd ut?</p><p>• Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?</p><p>• Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?</p><p>• Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?</p><p>Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.</p><p>Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker. Många känner sig ensamma i sitt dagliga arbete, men tycker att arbetet i sig är viktigt och engagerande.</p><p>Det finns en hög kompetens inom organisationerna, i projekten och hos projektledarna. En fara kan vara att tro att ett brinnande engagemang utesluter en hög kompetens.</p><p>Den övergripande studie som denna uppsats bygger på kan vara ett sätt att synliggöra kunskapen, dels för projektledarna själva, men även för andra projekt och andra intresserade.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vårdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrån roll och kommunikation.</p><p>Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gällande interprofessionellt samarbete i förhållande till varandra vid patientbehandling på två olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.</p><p>Resultat: Uppfattningen om rollgränser och rollöverlappning beror till stor del på vilket område inom vården som professionen arbetar, men har även att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som påverkade samarbetet då informationsutbytet mellan professionerna kräver mer tid än vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar på samarbetet är bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror även på arbetsplatsens struktur, det vill säga hur planering, beslutsfattande, målsättning, möten, kommunikation och utvärdering sker.</p><p>Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation är en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett på vilket sätt teamet arbetar. Genom att professionerna känner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och är till viss del nödvändig.</p><p>Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete är nödvändigt för att möta patientens behov.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga. Avsikten var att erhålla en ökad förståelse för omvårdarens yrkesuppdrag och yrkets komplexitet.</p><p>Studien visar på att den kompetens omvårdaren förväntas inneha efter avslutade studier vid gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, inte går helt i linje med rådande förväntningar på arbetsmarknaden där kompetenskraven ibland uppfattas vara något högre. Det finns omvårdare som upplever att de generella kunskaper de erhållit på Omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt specialiserade för det specifika område som de anställts för. Där följer ett stort ansvar för arbetsgivaren att följa upp med vidareutbildning. Vidare visar föreliggande studie på en besvikelse bland andra omvårdare som upplever att de inte får använda sin kompetens i praktiskt arbete. Undersköterskan finner den egna formella utbildningen som i viss mån bortkastad. Detta då de i praktiken numera har liknande arbetsuppgifter som vårdbiträdet. Samtidigt framträder en ambivalens hos arbetsgivare vad gäller vilka utbildningskrav som är rimliga att ställa, vilket försvårar frågan om kravet på formell utbildning då traditionen inbjuder den icke utbildade omvårdaren att ändå träda in på arbetsmarkanden.</p><p>Omvårdarens yrkesuppdrag har i denna studie framkommit som kompetenser i termer av relationsarbete. Studien speglar omvårdnadsyrkets komplexitet och vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att omvårdaren ska kunna träda in i yrket och utföra sitt arbete på ett för samtliga berörda tillfredsställande sätt.</p><p>Nyckelord: Omvårdnadsprogrammet, omvårdare, didaktik, kunskap, kompetens och relationer</p>

<p>Trots nationella och internationella politiska bestämmelser finns tecken som antyder att den svenska skolmodellen har vissa svårigheter i att utveckla barns kunskaper och respekt för naturen. Syftet med arbetet är dels att reda ut utomhuspedagogikens innebörd och dess betydelse för lärande, kunskap och naturhänsyn, dels att redogöra för vad pedagoger anser kunna påverka möjligheterna att bedriva utomhuspedagogik.</p><p>Tillvägagångssättet för intervjuerna är kvalitativt och fenomenografiskt. Skolorna valdes utifrån deras naturnära läge. Fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger verksamma inom grundskolans år 1-6 genomfördes och spelades in.</p><p>Pedagogernas uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik och sätt att bedriva uteundervisning på stämmer väl överens med den allmänna definitionen. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt, med flera indirekta kopplingar till Lpo 94, som utgörs av ett växelspel mellan sinnliga och bokliga upplevelser. Utevistelsen behöver inte nödvändigtvis förläggas i naturmiljöer. Arbetet tar upp nio övergripande faktorer som stimulerar lärandet och främjar kunskapsutvecklingen. Kunskap kan i sin tur medföra ökad respekt för naturen. Utifrån ovanstående bör det därför anses väsentligt för beslutsfattare att skapa gynnsammare förutsättningar för utomhuspedagogik.</p>

<p>Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras. Utan tillvaratagande av kunskap överlever man inte på marknaden.</p><p>Syftet i uppsatsen är att undersöka och analysera samarbetet mellan uppdragsgivare och konsult i tre olika projekt och se hur uppdragsgivaren har hanterat och bevarat denna kunskap. Vi använder en metod med en intensiv uppläggning och vi gör vår undersökning genom fallstudier på tre företag som vardera använt en konsult till att implementera eller förändra en IT-lösning. Teorier som ger stöd åt vår uppsats återfinns i områdena kunskap, organisationsstruktur, planeringsfilosofier och kommunikation.</p><p>I slutsatsen har vi kommit fram till att de faktorer som är avgörande för att hantera och bevara kunskap i projekt med konsulter är att man har en genomtänkt och medveten kunskapshantering i form av modeller, metoder och processer. Andra faktorer som är viktiga är projektstruktur, processtyrning, och kommunikation. Enligt undersökningen har vi kommit fram till att alla faktorer som vi utgår ifrån, påverkar bevarad kunskap positivt. Den som framkommer som viktigast är kunskapshanteringen.</p><p>Vi anser att de företag vi undersökt skulle kunna göra sin kunskapshantering ännu bättre genom att fullt ut utnyttja faktorerna kunskapshantering, projektstruktur, processtyrning och kommunikation.</p>

<p>This research is about the experience educationalists have of children encountering mathematics in a preschool. What is the impact of introducing mathematics in preschool? How do educationalists work with mathematics and how do they experience the children’s interest in mathematics?  The aim of this degree project is to examine how educationalists experience children´s interest in mathematics when they encounter mathematics at an early age. The degree project is limited to educationalists and children within a preschool located north of Stockholm.</p><p>This research seeks answers to the following questions at issue. Does an early encounter with mathematics in preschool lead to increased interest in mathematics among children?  How can educationalists in preschool work in a appropriate way with mathematics to stimulate children to develop within mathematics and to increase their interest? How does educationalists in preschool experience children´s interest in mathematics?</p><p>Theories by Piaget, Vygotskij and Dewey were used as well as former research in this subject.</p><p>To answer the aim and the questions at issue in this research, three interviews was conducted with educationalists at the preschool and recorded with a Dictaphone. This was later listened to and written down word for word. The interview consisted of open questions. A questionnaire was also conducted which was handed out to twelve educationalists of which ten responded to.</p><p>The result of the interviews and the questionnaire concluded to the following: The educationalists believed that an early meeting with mathematics in preschool could lead to increased interest in mathematics. That an early meeting is important emerged with two of the interviewed educationalists, and two of them even thought that it was really important. The answers to the interview emerged that a good way of working with mathematics is to use concrete material, challenging activities and to practice mathematics in a practical way. As concluded by the interviews, the children at the preschool has shown great interest in mathematics. According to the educationalists own experiences, the children had for example shown interest in mathematics during present gatherings. During the interview it was also concluded that children can be very interested if new material is introduced. Another educationalist experienced children´s interest as something very positive and meant that the children loved to count.</p><p>The conclusions for this research is that children of all ages in preschool experiences mathematics as something fun, exiting, interesting, pleasant and challenging. Another conclusion is that it is important for children to use concrete material in preschool, that the material is available and visible for them to do their own research with. Competent educationalists are needed to stimulate and challenge the children when learning material is used.  The importance of children in preschool being challenged with different kinds of activities to reach new knowledge was also concluded in this research. The children acquire knowledge by learning mathematics in a practical way. My interpretation of this is that children in preschool experiences mathematics as something very positive and as an educationalist you need to work in a developing way and make mathematics visible in daily situations.</p>

<p>Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan. 30% av ungdomarna som deltog i studien uppgav sig röka dagligen, av 45% flickorna och 17% av pojkarna. Studien visade att det är fler flickor än pojkar som röker. Eleverna hade relativt goda kunskaper om rökningens skadeverkan.</p>