<p>Den praktiska kunskapen synliggörs inte i lika stor utsträckning som den teoretiska,</p><p>och vikten av praktiska kunskaper för ungdomar med utvecklingsstörning</p><p>uppmärksammas sällan.</p><p>Uppsatsens syfte är därför att undersöka den praktiska kunskapen i praktisktestetiska</p><p>ämnen på gymnasiesärskolan samt att verka för att synliggöra denna</p><p>praktiska kunskap och dess mervärden. Uppsatsen ger en översikt av vad praktisk</p><p>kunskap är, vilka diskurser som finns kring praktisk kunskap idag, samt fakta om</p><p>utvecklingsstörning och särskola, och skapande i praktiskt-estetiska ämnen.</p><p>Genom att göra två semistrukturerade intervjuundersökningar, en med en grupp</p><p>pedagoger som undervisar i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan, och en</p><p>med 9 verksamhetsträningsprogramselever ville jag skaffa mig en uppfattning om</p><p>hur undervisningen ser ut i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan idag.</p><p>Sammanfattningsvis kom jag fram till att skapande verksamhet på</p><p>gymnasiesärskolan ger eleverna glädje, bättre självförtroende och många olika</p><p>sorters kunskaper och färdigheter, viktiga både för nuet och vuxenlivet, och eftersom</p><p>många särskoleelever har begränsade möjligheter att uttrycka sig i tal och skrift är</p><p>det viktigt för dem att få uttrycka sig genom att skapa i praktiskt-estetiska ämnen.</p><p>Jag kom också fram till att det finns en tudelning mellan praktiska och teoretiska</p><p>ämnen på gymnasiesärskolan och att eleverna kan göra kunskapsvinster om</p><p>pedagogerna arbetar mer ämnesöverskridande. Vidare fann jag att många personer</p><p>med utvecklingsstörning har ett speciellt och personligt uttryck i sina alster.</p>

<p>Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.</p><p>En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.</p><p>Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse. Många av eleverna använde fysikaliska begrepp i svaren, men det är först då eleven kan placera begreppen i ett sammanhang som eleven har fått förståelse för fenomenet och därmed tillägnat sig kunskap.</p>

<p>Alla vet att arbetslivet har förändrats i det moderna samhället. Det ställs ökade krav på lärande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lärande och ökad kompetens. Många arbetstagare tvingas lära om och lära nytt för att hänga med. Mitt intresse kring detta område avser attityden till lärande i arbetslivet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka attityder som finns till lärande i arbetslivet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till två mellanstora industriföretag. Sammanlagt deltog 135 arbetstagare i undersökningen. Jag undersökte hur attityden såg ut i relation till ålder, kön, utbildningsbakgrund, anställningstid och vilket företag de arbetade på. Några intressanta skillnader som jag upptäckte i min undersökning var att det fanns skillnader i attityden till lärande i förhållande till hur länge respondenterna hade varit anställda och att det fanns skillnader mellan de två företagen.</p> / <p>Everybody knows that working life has changed in the modern society. It makes increased demands on learning and competence development, it´s called that we live in a knowledge society. Competence development can lead to new knowledges, new learning and increased competence. Many employees forces to learn again and to learn new to keep up. My interest round this area aim at the attitudes to learning in working life. The purpose with this examination was to map out which attitudes that exists to learning in working life. The examination was carried out with help from a questionnaire which was distributed to two medium-sized industrial concerns. In all 135 emloyees took part in the examination. I examined how the attitude looked like in connections to age, sex, education background, time of employment and which comapany they worked on. Some interesting differences that I discoverd in my examination was that there were diffrences in the attitude to learning in connection to how long the respondents have been employed and there were also differences between the two companies.</p>

<p>Den äldre populationen tenderar att öka och åldrandet gör att de äldre kan ha särskilda behov när det gäller den orala omvårdnaden. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie dels beskriva vårdpersonals kunskaper och attityder till äldres munvård och dels att beskriva hur dessa kunskaper och attityder påverkas av munvårdsutbildning. Frågeställningar som användes i studien var: Vilka kunskaper och attityder har vårdpersonal avseende munvård av äldre personer som är i behov av omsorg? Hur påverkas vårdpersonal av munvårdsutbildning gällande kunskaper och attityder till munvård hos äldre personer som är i behov av omsorg? Resultaten tyder på att kunskaper gällande oral hälsa är bristfällig hos vårdpersonal men samtidigt visar studien att flertalet vårdpersonal ansåg att det finns ett samband mellan oral hälsa och allmänhälsa. Resultaten visar även att munvård ofta ges låg prioritet när det kommer till omhändertagande av äldre och tidsbrist ansågs vara en bidragande faktor till detta. Studien åskådliggör vikten av munvårdsutbildning eftersom sådan både kan leda till en positivare attityd och ge en ökad kunskap hos vårdpersonalen. Utifrån studiens resultat drogs konklusionen att vårdpersonal ofta har bristande kunskap och negativ attityd i förhållande till oral hälsa och munvård samt att munvårdsutbildning har en positiv effekt på vårdpersonals kunskaper om och attityder till äldres munvård.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Att hantera konflikter är något som många ledare/chefer står inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka åtgärder och resurser dessa chefer tar till när de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer på olika nivåer, vad det gäller kön, ålder, och olika tid som chef för att få en uppfattning av hur de ser på konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge läsaren en förståelse av vad konflikthantering innebär både för oss som människor men också i form av arbetstagare och av chefer. Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och sedan gjort en analys- och diskussionsdel, där jag tar upp möjliga orsaker till konflikt och hur dessa chefer löser dem när konflikten är ett faktum. Resultatet av undersökningen pekar på att det är extra viktigt att ha tydliga syften i organisationen när man har en styrning som fastställs genom politiska beslut, där lagar och regler ska följas. Många organisationer har dolda syften och kan därmed ha dubbla budskap, vilket kan leda till att den egna ideologin går isär med beslut som fattas. Därför är min uppfattning att ledarskap utan struktur och med undermålig kommunikation har betydelse för att konflikter uppstår och därmed är tydligheten viktig för att minska konflikter, har man en öppen kommunikation kan man hålla dialogen levande.</p> / <p>Abstract</p><p>To handle conflicts are something that many leaders/managers are up to in their profession. My purpose with this study has been to show what kind of measure and resources these managers take when they handle and solving conflicts in the different activities of the municipal administration. To be able to do this study I have used an inductive run up in a qualitative empirical study with help of semi structured interviews. I have interviewed six managers in different levels, gender, age and different time as manager to see how they look at conflicts. I have done this because I wanted to identify the processes that happen at conflicts and to give the reader an understandable meaning of how to handle conflicts as well as human beings but also as in shape of workers and managers. I have afterwards tried to explain the result of the study and later on I have done a part of analyse an discussion, within I point out possible reasons of conflicts and how these managers solve the conflicts when the conflicts is a point of facts. The result of the study points out that it is extraordinary important that it is obvious to have clear purpose in the organisation if you got a leadership which is determined through political decisions wihtin rules and regulations are going to be followed. Many organisations have hidden purpose which could give double-binding, as also could lead to that your own ideology could go apart with decisions that should be followed. Therefore is my understanding that leadership without any structure and with deficient communication has signification to how conflicts arise and therefore is the clearness important to reduce conflicts, if you have got an open minded communication, you can keep the dialog alive.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    </p><p>Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?</p><p>I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen.</p><p>Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår.</p><p>Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten.</p><p>Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten. </p><p>I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.</p>

<p>The National Arts Council[1] has made an evaluation on obstacles and success factors for the interaction between culture and school. In the evaluation report they concluded that teachers and cultural workers have different views on culture and knowledge which creates confusion in their interaction. Thus I became interested to investigate teachers and cultural workers views on culture, aesthetics, and the knowledge that they think the students / children / young people should get from culture and aesthetics. This work is based on qualitative interviews with four teachers and four cultural workers. I compare their views with each other and link it to different research perspectives on culture and aesthetics in school to get an understanding of the similarities and differences in their approach, and what implications it can have in the school’s learning processes. </p><p>In this work, from a didactic point of view, I found that when the teachers and cultural workers are talking about culture, the why-perspective differs. Cultural workers why perspective that is based on why they are working with culture can give the school’s learning processes an angle towards the radical aesthetics and strong aesthetics. Especially when the cultural workers talk about broaden the perspective and break the norms. Teacher’s long-term benefit approach to aesthetics uses can be complemented by the cultural worker’s more artistic perspective on how to get there. Through this artistic perspective the students may develop the ability to, among other things, evaluate, organize and structure in and through the aesthetic means of expression. </p><p>When teachers and cultural workers are talking about the knowlege students / children / young people should get from culture and aesthetics it is linked to the way we look at the human and its personality development. I believe that this approach needs to be broadened to the curriculum for the culture and aesthetic to become a part of the school’s other learning processes. Not only to teach factual knowledge, but because learning is to become aesthetic learning processes that require the student to reflect on the knowledge.</p><p>[1] In swedish: Statens kulturråd</p> / <p>Utifrån regeringens satsning Skapande skola, som bland annat syftar till att lärare ska samverka med kulturarbetare, blev jag intresserad av att undersöka lärares och kulturarbetares syn på kultur, estetik och den kunskap som de tycker att elever/barn/unga ska få av kultur och estetik. Anledningen till min nyfikenhet är att Statens kulturråd före satsningen Skapande skola undersökte hinder och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola. Där kom de bland annat fram till att lärare och kulturarbetare inte har samma syn på kultur och kunskap vilket skapar oklarheter i deras samverkan. Syftet med arbetet är att genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och fyra kulturarbetare jämföra deras synsätt med varandra samt koppla det till olika forskningsperspektiv på kultur och estetik i skolan för att få en förståelse för vilka likheter och skillnader deras synsätt har och vad det kan få för konsekvenser för elevernas lärande.</p><p>I arbetet kommer jag fram till att när lärarna och kulturarbetarna pratar om kultur skiljer sig varförperspektivet ur en didaktisk synvinkel. Kulturarbetarnas varförperspektiv, som grundar sig på varför de arbetar med kultur, kan ge lärandet en vinkel till den radikala estetiken och den starka estetiken då de pratar om bland annat att vidga perspektiv och bryta normer. Utifrån estetiken kan lärarens långsiktiga nyttoperspektiv på estetikens användningsområden kompletteras med kulturarbetarens mera konstnärliga perspektiv på hur man kan nå dit, detta genom att eleven får utveckla sin förmåga att bland annat värdera, sortera och strukturera i och genom de estetiska uttrycksmedlen.</p><p>När lärarna och kulturarbetarna pratar om den kunskap som elever/barn/unga ska få av kultur och estetik är det kopplat till hur man ser på människan och dess personlighetsutveckling. Jag anser att detta synsätt behöver breddas till kursplanernas kunskapsmål för att kultur och estetik ska kunna bli en del i skolans övriga lärprocesser. Inte bara för att träna in faktakunskaper utan för att lärandet ska kunna bli estetiska läroprocesser som kräver att eleven reflekterar över kunskapen.</p>

<p><strong>Introduktion:</strong> Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. <strong>Syfte:</strong> Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.<strong>Metod:</strong> Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta. Utöver journalgranskning har en enkätstudie med smärtrelaterade frågor gjorts bland läkare och sjuksköterskor på avdelningen. <strong>Resultat:</strong> Resultatet från studien påvisar en del brister i smärtskattning, i dokumentation samt kännedom av sjukhusets kvalitetsmål för smärtbehandling. Dock tror sig både sjuksköterskor och läkare att de har den kunskap som krävs för en god vård.<strong>Slutsats: </strong>Om sjukhusövergripande kvalitetsmål för smärtbehandling implementeras på rätt sätt är de till hjälp i vården. Väl utförd smärtskattning, bra dokumentation och tydlig utvärdering hjälper vårdpersonalen att få inblick i patientens smärtstatus.</p> / <p><strong>Introduction:</strong> Pain, pain estimation and pain treatment is central concepts within hematology. The interest to conduct a study whether quality of Pain Medicine, which is prepared in the Academic hospital (AS) in Uppsala are followed, brought with it. <strong>Aim:</strong> The authors chose in this paper to examine whether the existing quality of Pain Medicine achieved in the Department of Hematology at AS in patients with malignant blood diseases. The targets under investigation are the documentation, knowledge of the treating staff, pain estimation and Pain Medicine.<strong>Methods:</strong> The study is a record and a survey-study with descriptive design. 30 journals documentation of indwelling patients from November 2008 have been reviewed in a period with a focus on pain. In addition to record review, a survey of pain-related issues among doctors and nurses in the department has also been done.<strong>Results:</strong> Showing some weaknesses in the painfully estimation, in documentation and knowledge of hospital quality of Pain Medicine. However, both nurses and doctors believe they have the knowledge required for good health care.<strong>Conclusion:</strong> If the hospital overall quality objectives for Pain Medicine is implemented correctly, they are helpful in care. Well done pain estimation, good documentation and clear evaluation helps the nursing staff to gain insight into the patient's pain status.</p>

<p>God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten. Syftet med denna studie var att kartlägga förekomsten av trycksår och förebyggande åtgärder, samt beskriva vårdpersonalens kunskaper och attityder till trycksår. Metoden utgjordes av en prevalensmätning av trycksår (<em>n</em>=112) och en enkätundersökning till vårdpersonal (<em>n</em>=115). Resultatet visar att förekomsten av trycksår var 23,2 %. Den största andelen trycksår identifierades i sakrum/skinkor. Av de förebyggande åtgärderna visar resultatet av mätningen att lägesändringar i säng och stol till största delen sker oregelbundet samt att hälften av patienterna hade tryckreducerande madrass. Vårdpersonalens attityder till trycksår är att varje trycksår är ett för mycket. Majoriteten av de svarande anser att trycksårsprevention bör prioriteras men hälften svarade att tillräcklig tid för lämplig trycksårsprevention inte kan avsättas. Uppfattningen hos vårdpersonal är att många trycksår kan förebyggas om man använder riktlinjer för trycksårsprevention. Enkätstudien gällande kunskaper om trycksår hos vårdpersonalen visade på stora brister. Av totalt 29 kunskapsfrågor hade hälften av vårdpersonalen ett korrekt svar på 20 av frågorna. På åtta av dessa frågor var det sju av tio som hade ett korrekt svar.</p><p>Trots att vårdpersonalen hade en positiv attityd till trycksår, fanns stora kunskapsbrister.</p>

<p>Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket.</p><p>Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.</p>