Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området. Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag. Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet. Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem. Anledningarna till att praktikerna, till skillnad från teoretikerna, inte ser kunskapsspridning som ett problem kan bero på: kulturella skillnader, vilken typ av kunskap det handlar om, att företagen vidtar åtgärder för att förhindra kunskapsspridning, att kundföretagen har få konkurrenter eller att de inte använder sig av konsulter på känsliga områden.

Depression är en psykisk sjukdom, som karaktiseras av bland annat nedstämdhet och sömnstörningar. Allt fler i Sverige riskerar att under sin livstid drabbas av någon form av depression. Sjuksköterskors attityder gentemot vuxna patienter med depression, har stor betydelse för tillfrisknandet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityd till vuxna personer med depression. Studien har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie, där 15 artiklar har granskats av författarna för att inkluderas i studien. Resultatet visade att depression uppfattades olika av sjuksköterskorna som deltog i studierna, då vissa ansåg att det inte var en sjukdom. Några sjuksköterskor ansåg det givande att vårda dessa patienter vilket speglade av sig positivt på attityden. Andra hade uppfattningen att de inte skulle kunna tänka sig att bo i samma grannskap som någon med denna problematik, samt att de var svåra att tala med. Detta tillsammans med kunskapsbrist ledde till negativa attityder. Slutsatsen av denna studie var att den kunskapsbrist som rådde inom detta område, ledde till att adekvat vård av dessa patienter blev begränsat och därför önskas mer forskning och utbildning inom området för att stärka självförtroendet och öka kunskapen hos sjuksköterskan. / Depression is a mental illness, which is characterized by including depressed mood and sleep disorders. More and more people in Sweden might sometime in their lifetime be affected by some form of depression. Nurses' attitudes towards adult patients with depression are important for recovery. The aim of this study was to describe nurses' knowledge and attitude to adults with depression. The study was conducted as a descriptive literature review, in which 15 articles were reviewed by the authors to be included in the study. The results showed that depression was perceived differently by the nurses who participated in the studies, when some thought that it was not a disease. Some nurses felt it rewarding to care for these patients as reflected by their positive attitude. Others believed that they could not imagine living in the same neighborhood as someone with this problem, and that these people were difficult to talk to. This, together with lack of knowledge led to negative attitudes. The conclusion of this study was that the skills shortages in this area, leading to adequate care of these patients were limited. Therefore, it requires more research and education in the field of strengthening confidence and increasing knowledge among nurses.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elevers självskattade kunskap i förhållande till målen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hälsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad. Stämmer elevernas självskattade kunskap överrens med de nationella målen som ska vara uppnådda efter avslutad kurs i Idrott och hälsa A 100 p? Hur skiljer sig den självskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad? Metod I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. En kvantitativ undersökning var lämplig för studien då den behandlade en bred syn på elevernas självskattade kunskaper beträffande uppnåendemålen inom kursen Idrott och hälsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet från åtta klasser, varav fyra klasser var från en storstad och fyra var från en mindre stad. Till grund för enkäten ligger skolverkets nationella mål för kursen Idrott och hälsa A 100 poäng. Målen konkretiserades till frågor där eleverna fick skatta sin kunskap på en sexgradig skala. Resultat Resultaten visar att knappt 50 % av eleverna upplever att de har de kunskaper som står utskrivna i målen. De frågor som skiljde sig mest från de övriga frågorna var gällande friluftsliv och dans. Den enkätfråga som eleverna skattade sig ha lägst kunskap i, var frågan beträffande huruvida eleverna var förtrogna med några utvalda danser, såsom bugg, salsa och vals. Uppnåendemålet som flest självskattar sig ha kunskap om är målet: hur olika faktorer påverkar människors hälsa. Slutsats Slutsatsen sammanfattas med att det råder tydliga brister när det handlar om elevernas självskattade måluppfyllelse. Om denna studie speglar verkligheten är det uppenbart att någon förändring krävs, då 50 % av eleverna i studien självskattar att de inte når uppnåendemålen. Det krävs enligt oss en diskussion om vart idrottsämnet är på väg, ska det vara ett kunskapsämne eller är det enbart ett avlastningsämne från den teoretiska undervisningen? / Aim The aim of this study is to examine students' estimates of knowledge in regards of the goals in the national curriculum, in the course Physical Education A, as well as to examine whether there is a difference when comparing a big city and a smaller town. Are students´ real knowledge equal to the national goals to be achieved after completing the course in Physical Education A 100 p? How does self-rated knowledge differ from students in a big city versus students in a small town? Method In our thesis, we have used a quantitative method in form a questionnaire.  A quantitative study was suitable for this study because it considered a relatively broad view of students´ self-rated knowledge regarding the achievements of goals in the course Physical Education A. A total of 170 students from eight classes - four classes from a big city, and four from a smaller town - participated in the study. The basis for the survey is the National School Board's goals for the Physical Education course. The goals were made to question and the students rated their knowledge on a six-point scale.   Results The results showed that about 50 % of the students felt that they have the knowledge which is printed in the National School Board's goals. The subject that differed most from the other questions were outdoor life and dance. The survey question that students are estimated to have a minimum knowledge of was the question as to whether the students were familiar with some selected dances, such as jive, salsa and waltz.  The goal that most students estimate that they have knowledge in was the goal: how different factors affect human health. Conclusion The conclusion is that there is a clear weakness regarding students' goals achievement. If this study reflects reality, it is obvious that a change is required, when 50 % of all pupils do not estimate that they achieve the National School Board's goals. It requires a discussion of where physical education is heading; should it be a knowledge-topic or is it only to be viewed as a relief from the substance of the theoretical teaching?

Syftet med studien var att med fokus på en allmän kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förståelse för musik som aktivitet och fenomen. Utifrån en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn på musik kunde leda till förståelse inom sammanhang som låg utanför musiken. Resultatet visade att musik är ett utmärkt instrument med vilket man kan förstå och tolka sin omvärld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de också utvecklar andra egenskaper, som förståelse för sig själva, förståelse för andra samt en djupare förståelse för vad som menas med kunskap. En förutsättning för detta är dock att intresset för musiken är väldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskärmande från omvärlden. Insikten i den egna musikaliska utvecklingen likställs i denna uppsats med en insikt i ett bildningstänkande som dock aldrig uttrycks explicit av respondenterna. Ingen av dessa har någon egentlig uppfattning om begreppet bildning men deras förståelse för musik gör att de förstår dess innebörd, såsom formulerad av forskare och folkbildare. Om man ser musiken som en tillgång inom folkbildningen är det viktigt att dess förtjänster lyfts fram mer och inte förblir tyst eller tystad kunskap. Detta skulle folkbildare, deltagare och folkbildningen i längden vinna på.

The aim of this study was to describe home care personnel and their experiences in palliative care. The design was qualitative and data were collected through interviews. Five home care personnel were interviewed, all women, whom have experience of palliative home care. The material was then analysed with qualitative content analysis and eight main categories, derived from experiences of home care personnel, were identified: relationship, safety, quality of care, a better end-of-life, routine, information, knowledge and competence, and work environment. The result showed that all participants of this study identified themselves as family members of the patients whom they had cared for during a long period of time. Additionally, the participants were emotionally touched when the patient died. The majority experienced that the patients do receive good care in their homes. The participants also think that the information from the responsible nurse was insufficient, which resulted in difficulties for the personnel giving the patients good care. The insufficient information was within several lines of profession. All participants of the study think they have a good knowledge of and competence in palliative care and that their knowledge increased with their working experience. However, the participants think that the education they receive about palliative care does not coincide with reality. More knowledge about palliative care was demanded by people with another religion. The conclusion from this study is that the communication between home care personnel and nurses should be improved and that home care personnel need more specific education in the area of palliative care. / Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Designen var kvalitativ och data insamlades genom intervjuer. Totalt intervjuades fem kvinnor som arbetar inom hemtjänsten med erfarenhet av att vårda patienter i livets slut i hemmet. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys och utifrån hemtjänstpersonalens upplevelser identifierades åtta huvudkategorier: relation, trygghet, vårdkvalitet, värdigt slut, rutin, information, kunskap och kompetens, samt arbetsmiljö. Resultatet visade att alla deltagare identifierade sig som en anhörig till de patienter som de har arbetat en lång tid hos och många kände ett känslomässigt engagemang i samband med patientens bortgång. Majoriteten upplevde att patienterna får en bra vård i hemmet. Informationen från ansvarig sjuksköterska ansågs bristfällig hos alla deltagare vilket resulterade i upplevelse av svårigheter att utföra god omvårdnad. Informationsbristen fanns i flera led. Samtliga deltagare upplevde sig ha goda kunskaper och kompetens i att vårda patienter i livets slutskede och att kunskapen ökade med arbetslivserfarenheten. Dock tyckte de att den utbildning de fått i vård i livet slutskede inte stämmer överens med verkligheten. Mer kunskaper efterfrågades om vård i livets slutskede av personer med annan religion. Slutsatsen med studien var att kommunikationen mellan hemtjänstpersonal och sjuksköterskor måste förbättras och mer specifik utbildning för att vårda i livets slut behövs för hemtjänstpersonalen.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring det nationella provets utformning och användande. Detta gjordes genom en intervjustudie med sex gymnasielärare verksamma på tre olika gymnasieskolor. Teoretiska utgångspunkter har dels varit tidigare forskning kring det nationella provets utformning och användning dels att undersöka engelskans ställning i de tidigare läroplanerna för att utifrån detta förstå hur engelskan som skolämne används idag. Vår studie av Skolverkets rapporter om det nationella provets resultat visade att eleverna har störst svårigheter med att klara uppsatsdelen. Samtliga informanter i vår intervjustudie bekräftar detta genom att hävda att grammatiken är den del som elever har blivit klart sämre i. Vissa informanter menar dock att det har utvecklats till det bättre när det gäller den muntliga kommunikationen. Vidare visade våra studier att det fanns stora variationer i det nationella provets användning. Sammantaget klarar elever på de yrkesförberedande programmen proven klart sämre under samtliga år än de elever som går på de teoretiska programmen. Vår dokumentanalys visade att elever på det naturvetenskapliga respektive samhällsvetenskapliga programmet har ett mycket bättre resultat än rikssnittet i jämförelse med elever på barn och fritidsprogrammet och byggprogrammet. När det gäller skillnaden mellan kvinnors och mäns resultat visade det sig att kvinnor har lättare att klara uppgifter med egenproducerade svar medan män har lättare att klara uppgifter såsom matchningsuppgifter. För att öka elevers rätt till en likvärdig undervisning och rätt till en möjlighet att utveckla sina kunskaper så mycket som möjligt krävs ett mer utvecklat samarbete lärare och skolor emellan. Det måste föras en kontinuerlig dialog kring ämnesinnehåll och betyg och bedömning för att på så sätt minimera risken för orättvis bedömning.

Abstract Bakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion. Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete. Från forskarnas observationer sågs ett fysiskt undvikande av patienter, som att vårdpersonalen inte svarade på patientens ringningar, de undvek att gå in till patienten. Sjuksköterskestuderande som hade en rädsla för HIV/AIDS har mer homofobier, de ansåg att det var ett straff för deras oordnade sexliv och att de förtjänade sitt öde. Slutsats: Vi anser att många av dessa attityder skulle kunna undvikas om personalen får mer kunskap om smitta, sexuallitet och droger, hur sjukdomsförloppet ser ut, och vilka funderingar en HIV/AIDS smittad kan ha. Detta skulle bidra till att sjuksköterskor/vårdpersonal vågar möta patienten och utveckla en god relation till denne.

The aim of this study was to describe nurses’ knowledge of pain. The method used was a systematic literature study. Information was gathered from the databases Blackwell Synergy, Academic Search Elite and Medline, and the keywords used in the search were: pain, knowledge, nurses and nurses. The result was divided into three subgroups; Insignificant documentation and evaluation. More education is necessary. Knowledge and attitudes. Nurses need to improve their documentation and do it more continuously, not only at the end of their workday, but also make documentation about changes in the patient’s condition. The result showed lack in nurse’s basic traing regarding pain and pain management. Nurses that had gone to further education regarding pain and pain management had more knowledge in the subject. Concerning how knowledge and attitudes played a role in the interpretation of pain in patients from other cultures , the result showed how important it is that the nurses are culturally congruent, meaning that they must support, promote and amplify actions and decisions that goes along the lines of other cultures values and life styles. The educating of pain advisers seems very worth wile since workplaces with pain-advisers have improved their pain management considerable. / Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors kunskap om smärta. Metoden som använts var en systematisk litteraturstudie. Data samlades in via databaserna Blackwell Synergy, Academic Search Elite och Medline. Sökorden som användes var pain, knowledge, nurses och nursing. Resultatet delades in i tre huvudrubriker: Brist i dokumentation och utvärdering. Mera utbildning behövs. Kunskap och attityder. Sjuksköterskorna måste bli bättre på att dokumentera och att göra det mer kontinuerligt, inte bara i slutet av deras arbetspass utan även dokumentera efter patienternas förändrade tillstånd. Resultatet visade att det fanns brister i grundutbildningen när det gällde kunskap om smärta och smärthantering. Vidareutbildade sjuksköterskor har mer kunskap om smärta och smärthantering. När det gällde kunskap och attityder vid tolkning av smärta hos patienter från en annan kultur framkom vikten att sjuksköterskan var kulturkongruent, vilket innebär att hjälpa, stödja, främja och förstärka handlingar och beslut som passar andra kulturers värderingar och livsstilar. Utbildning av smärtrådgivare tycks vara något att satsa på, eftersom arbetsplatser där smärtrådgivare införts visat att hanteringen av smärta blivit avsevärt bättre.

Syftet med examensarbetet har varit att ndersöka hur olika former av kunskap synliggörs i lärares undervisning. Vi har valt att fokusera på lärares frågor i undervisningen då frågan utgör ett av många redskap som kan används för att förmedla olika former av kunskap. För att uppfylla syftet med studien och besvara våra frågeställningar har vi studerat teorier om kunskap och lärande och tittat på olika typer av frågor och deras funktion och betydelse i undervisningssammanhang och sedan prövat dessas giltighet i praktiken. Studien är baserad på en strukturerad observationsform där vi som observatörer intog en icke-deltagande position. Observationerna genomfördes i tre klasser på två VFU-skolor (F-3) i norrort. Under bearbetningen av observationsmaterialet har vi fokuserat på att identifiera kontrollerande, handledande, utforskande och problematiserande frågor. Genom att kartlägga vilka typer av frågor lärarna ställer och titta på frågornas funktion kopplat till olika former av kunskap - fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - har vi kunnat se tydliga kopplingar mellan lärarnas frågor och vilka former av kunskap och vilket lärande dessa frågor kan bidra till. Vilken typ av frågor som ställdes, hur frågorna ställdes och vilken funktion de hade berodde till största delen på lektionernas ämne och fokus. Vi observerade att lärarnas sätt att fråga och vad som efterfrågades påverkade elevernas möjlighet att delta och utgöra en del av undervisningen. Vi har vidare kunnat se vikten av att ha kunskap om frågors roll i undervisningen, då lärarnas frågor och sätt att använda sig av dessa får betydelse för elevernas lärande och utveckling. Då skolans uppdrag är att främja lärandet där individen skall stimuleras att inhämta olika typer av kunskaper är det av största vikt att läraren förser sig med olika pedagogiska verktyg som kan bidra till detta. Vi tror att medvetenheten kring frågors funktion och betydelse utgör några av dessa värdefulla verktyg.

Från kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en så kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms Läns Landsting och Lina Hage samt Wasa vårdcentraler i Södertälje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvärdering skapa en modell för en utbildning med fokus på vårdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. Vårdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlända flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbättrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hälsosamtal och till de asylsökande även en primärvård som motsvarade den övriga befolkningens. TC fick med anledning av detta, i uppdrag att utveckla en utbildning för kompetenshöjning inom området. Ansvaret för utvecklingsarbetet och projektet låg på TC och syftet var att planera och genomföra en utbildning med innehåll och struktur relaterade till personalens aktuella behov, kunskaper och erfarenheter. I arbetet lades stor vikt vid ett praxisnära förhållningssätt som metod. I bakgrunden ges med anledning av detta en beskrivning av begreppet ”praxisnära forskning”. Olika synsätt på innebörden av begreppet presenteras liksom förhållningssätt och forskarens roll. I uppsatsen redovisas steg för steg hur projektet genomfördes och i diskussionen redogörs för de ändrade förutsättningar som projektet ställdes inför under arbetets gång. Här diskuteras också aspekter på metoden när det gäller att inventera utbildningsbehov och tolka begreppet bemötande. Mot bakgrund av deltagarnas utvärdering diskuteras begreppen kompetens, ny kunskap och praxisanknutet. Nyckelord: Personalutbildning, praxisnära forskning, bemötande, kunskap och kompetens. From the islands of knowledge to the mainland of mutual insight A pedagogical work of development for a staff training program based on practice Anne Johansson Olsson Abstract This paper describes a work of development for the design of a “tailormade” training programme for medical staff at health clinics. The work was carried out in cooperation between Transcultural Center (TC) within the Stockholm County Council and Lina Hage and Wasa primary health clinics in Södertälje. The project aimed at creating a model for a training programme for medical professionals encountering patients with experience of migration. The project included an inventory of training needs, and the planning, operation and assessment of the programme. In the beginning of 2007 the health clinics were starting to work with a new group of patients consisting of asylum seekers, newly arrived refugees and migrators with family ties in Sweden. The work ment an improved and widened reception scheme including an offer of a health interview and for asylum seekers primary health care equivalent to what is offered to residents. TC was commissioned to lead the work of developing an education aiming at improved competence within the field. TC had the responsibility for the development and the operation of the project. The aim was to design and carry out an education with a content and structure based on the actual needs of the staff and their knowledge and experience. In the work the method of working closely with everyday practise was emphasized. For this reason a description of “research close to practice” will be found in the background of this paper. Different views on the meaning of the concept are presented as well as the approach and the roll of the researcher. The paper presents, step by step, how the project was planned and implemented. The changing circumstances which the project faced over time, are also presented. Aspects concerning the method of inventory of education needs and the interpretation of the key concept reception are also discussed. In the context of participant evaluation the concepts of competence, new knowledge and research close to practise are discussed. Keywords: Staff training, research close to practice, reception, knowledge and competence