Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan. 30% av ungdomarna som deltog i studien uppgav sig röka dagligen, av 45% flickorna och 17% av pojkarna. Studien visade att det är fler flickor än pojkar som röker. Eleverna hade relativt goda kunskaper om rökningens skadeverkan.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad eleverna upplever att de lärt sig i ämnet idrott och hälsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mål i den nationella kursplanen för ämnet. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning bland 59 elever i år 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar målen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. Färdigheter inom olika idrotter och social utveckling är det som eleverna särskilt upplever att de lärt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hälsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livräddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mål i kursplanen i tillräckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hälsa fokuserar mer på utövande av fysisk aktivitet än övriga syften och mål i den nationella kursplanen.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten. Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om äldre över 65 år med depression. Studiens syfte var även att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos äldre över 65 år. Depression hos äldre är vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dåligt välbefinnande och ökar vårdtyngden och dödligheten. Studien är en beskrivande litteraturstudie baserad på arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek. De utvalda artiklarna har sammanställts, analyserats, granskats och kvalitetsbedömts. Depression ökar med åldern i allmänhet och bland sjukhemspatienter i synnerhet, vilket beror på sambandet mellan institutionaliserings- och åldrandeprocessen. Sjuksköterskor har svårt att korrekt identifiera depression hos äldre, vilket utgör ett betydande hinder för behandling. Depressionsträningsprogram kan öka kunskapen om depression hos äldre, och därmed få en mer gynnsam utgång på depression. Sjuksköterskan bör se depression som ett diagnostiskt alternativ och använda standardiserade instrument. Minimum Data Set (MDS) och Geriatric Depression Scale (GDS) visade adekvat reliabilitet som mätmetoder bland äldre. Det är vidare viktigt att prioritera tillräckligt med tid i mötet med patienten, eventuella anhöriga och behandlande läkare. Noggrann dokumentation ska utföras regelmässigt och systematiskt.

Den praktiska kunskapen synliggörs inte i lika stor utsträckning som den teoretiska, och vikten av praktiska kunskaper för ungdomar med utvecklingsstörning uppmärksammas sällan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka den praktiska kunskapen i praktisktestetiska ämnen på gymnasiesärskolan samt att verka för att synliggöra denna praktiska kunskap och dess mervärden. Uppsatsen ger en översikt av vad praktisk kunskap är, vilka diskurser som finns kring praktisk kunskap idag, samt fakta om utvecklingsstörning och särskola, och skapande i praktiskt-estetiska ämnen. Genom att göra två semistrukturerade intervjuundersökningar, en med en grupp pedagoger som undervisar i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan, och en med 9 verksamhetsträningsprogramselever ville jag skaffa mig en uppfattning om hur undervisningen ser ut i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan idag. Sammanfattningsvis kom jag fram till att skapande verksamhet på gymnasiesärskolan ger eleverna glädje, bättre självförtroende och många olika sorters kunskaper och färdigheter, viktiga både för nuet och vuxenlivet, och eftersom många särskoleelever har begränsade möjligheter att uttrycka sig i tal och skrift är det viktigt för dem att få uttrycka sig genom att skapa i praktiskt-estetiska ämnen. Jag kom också fram till att det finns en tudelning mellan praktiska och teoretiska ämnen på gymnasiesärskolan och att eleverna kan göra kunskapsvinster om pedagogerna arbetar mer ämnesöverskridande. Vidare fann jag att många personer med utvecklingsstörning har ett speciellt och personligt uttryck i sina alster.

BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd. Kommunikationshjälpmedel finns men används intetillräckligt. Mer forskning behövs kring patienters upplevelse då kommunikationen mellansjuksköterskor och patienter med afasi är en viktig faktor för en god omvårdnad. / CONTEXT: Aphasia is a complication after stroke that can affect people of all ages butmost elderly. Aphasia can be of various kinds and has many different degrees of severitythat depends on what part of the brain that is damaged. In mild aphasia the damage canheal because the brain can regain the function. While another type of aphasia produce moreserious adverse events in which patients lose most of the language. When the verbalcommunication is lost it’s important that nurses look to the non-verbal communicationinstead, where body language, intonation and facial expression are important parts.OBJECTIVE: The aim of this literature review is to highlight the communication betweenthe patients with aphasia and nurses from both a patient perspective and a nursingperspective.METHOD: Literature review. Fifteen articles from previous research with qualitative andquantitative approach has been included and analyzed.RESULTS: The result showed five areas of communication non-verbal communication,lack of communications, interaction of communications, support for communication andenvironmental effects on communication.DISCUSSION: Patients with aphasia experience that nurses don’t have the knowledgeabout communication and that they need more support. Communication facilities areavailable but not used enough. More research is needed on patients experience whencommunication between nurses and patients with aphasia is an important factor in goodcare.

Syftet med detta arbete var att studera hur lärare, utifrån deras egna utsagor, reflekterar över och praktiskt hanterar uppdraget att kommunicera mål och betygskriterier till eleverna. Syftet var även att studera vilket språkbruk lärarna använder när det talar om detta. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: På vilka sätt kommunicerar lärarna mål och kriterier till eleverna och varför?Vilka möjligheter och problem ser de? Hur skulle de vilja göra? Vilket språkbruk använder sig lärarna av när de talar om detta? I materialet utkristalliseras tre huvudsakliga strategier beträffande på vilket sätt lärarna anser sig kommunicera innebörden av målen och betygskriterierna: Att tillhandahålla verktyg för självbedömning, att informera eleverna om kraven, och att översätta kriterierna till eleverna. Varje lärare har en repertoar av metoder som används utifrån den huvudsakliga strategi som läraren försöker följa, men analysen visar att lärare kan uppleva svårigheter med att göra detta i vissa av de ämnen som de undervisar i. Lärarna menar sig se olika, ibland motstridiga, effekter av att kommunicera innebörden av kraven till eleverna. Å ena sidan en ökad motivation, mindre betygsstress och färre konflikter. Å den andra ett problem i avvägningen mellan att informera om kraven och stötta elevernas självförtroende. Studien visar även att både den förmåga som ska bedömas och dess progression i stor utsträckning praktiskt går att gestalta på olika sätt via tal, text och olika former av modeller. Men det tycks också finnas brister när det gäller lärarnas möjligheter att själva tillgodogöra sig och utifrån ett gemensamt yrkesspråk diskutera innebörden av målen och kriterierna. Det handlar dels om kunskapsformernas egenskaper och den språkliga utformningen, dels om en bristfällig planering på de enskilda skolorna. För att åtgärda dessa problem efterfrågar lärarna tydligare riktlinjer från Skolverket och en tydligare styrning på den lokala skolan.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ’hälsa’ utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg. Studien berörde även i vilken utsträckning elever använder sig av betygskriterierna för kursen och det framkom att hälften av deltagarna aldrig anser sig ha läst dessa. Bakgrundslitteraturen tyder på att lärare är osäkra kring vilka kunskaper som är viktiga i ämnet och att detta avspeglas på eleverna, vilket skulle kunna vara en orsak till elevernas ointresse för betygskriterier.

Denna uppsats syftar till att analysera vikten av humankapital i alstrandet av ekonomisk tillväxt, genom dess effekt på kunskapsproduktionen i innovationsprocessen. Kunskap är en grundläggande förutsättning för innovation och teknologisk utveckling, vilket i sin tur är den huvudsakliga källan till långsiktig ekonomisk tillväxt. Uppsatsen beskriver kortfattat den miljö i vilken kunskap produceras samt faktorerna som påverkar denna produktion. Dessa faktorer antas utgöras av humankapital, tillgänglighet till universitets- och företags- FoU samt anställningstäthet. Den funktionella regionen spelar en viktig roll i denna process, bland annat genom dess koncentration av ekonomisk aktivitet vilket sammanhänger med agglomerationsfördelarna. För att analysera effekten på kunskapsproduktionen av ovan nämnda förklaringsvariabler genomförs en regressionsanalys där produktionen av ny kunskap mäts genom patent. Denna analys utförs på data på svensk kommunnivå och resultaten bekräftar uppsatsens huvudsakliga hypotes; det vill säga att humankapital har en högst betydande inverkan på kunskapsproduktionen. Dessutom visar analysen att tillgänglighet till FoU även den har en betydande inverkan, i synnerhet tillgänglighet till företags-FoU inom kommunen. Dessa resultat överensstämmer därmed väl med slutsatserna i den teoretiska delen av uppsatsen; det vill säga att lokal tillgänglighet underlättar kunskapsöverföringen som krävs i innovationsprocessen. / This thesis aims at analyzing the importance of human capital for generation of economic growth through its effect on knowledge production in the innovation process. Knowledge is a fundamental precondition of innovation and technological change, which in turn is the main generator of long run economic growth. The thesis briefly outlines the milieu in which knowledge is produced and the factors affecting this production, assumed to be essentially human capital, accessibility to industry and university R&D and density of employment. The functional region is found to play a significant role in this process, partly due to its concentration of economic activity as a consequence of agglomeration effects. In order to analyze the effect on the knowledge production, measured through patents, a regression analysis including the variables specified above is performed on data of the Swedish municipalities. The results of the analysis confirm the main hypothesis of the thesis; that human capital has a major impact on the knowledge production process. Moreover, accessibility to R&D is found to have a significant impact as well; particularly local accessibility to industry R&D. This corresponds well with the conclusions of the theoretical part of the thesis; that local accessibility facilitates the transmission of knowledge useful in the innovation process.

Alla vet att arbetslivet har förändrats i det moderna samhället. Det ställs ökade krav på lärande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lärande och ökad kompetens. Många arbetstagare tvingas lära om och lära nytt för att hänga med. Mitt intresse kring detta område avser attityden till lärande i arbetslivet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka attityder som finns till lärande i arbetslivet. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till två mellanstora industriföretag. Sammanlagt deltog 135 arbetstagare i undersökningen. Jag undersökte hur attityden såg ut i relation till ålder, kön, utbildningsbakgrund, anställningstid och vilket företag de arbetade på. Några intressanta skillnader som jag upptäckte i min undersökning var att det fanns skillnader i attityden till lärande i förhållande till hur länge respondenterna hade varit anställda och att det fanns skillnader mellan de två företagen. / Everybody knows that working life has changed in the modern society. It makes increased demands on learning and competence development, it´s called that we live in a knowledge society. Competence development can lead to new knowledges, new learning and increased competence. Many employees forces to learn again and to learn new to keep up. My interest round this area aim at the attitudes to learning in working life. The purpose with this examination was to map out which attitudes that exists to learning in working life. The examination was carried out with help from a questionnaire which was distributed to two medium-sized industrial concerns. In all 135 emloyees took part in the examination. I examined how the attitude looked like in connections to age, sex, education background, time of employment and which comapany they worked on. Some interesting differences that I discoverd in my examination was that there were diffrences in the attitude to learning in connection to how long the respondents have been employed and there were also differences between the two companies.

John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta. Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning. Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning. Arbetet har resulterat i de sex tematiska delarna som är ordnade under rubrikerna; Utbildningens demokratifunktion, Individens kunskap om världen, Att tänka, Kunskapsteori, Moral samt Deweys filosofibegrepp. Olika teorier om sanning presenteras och pragmatismens sanningsteori behandlas. Avslutningsvis konstateras att det som vi idag ser som filosofi en gång startade genom utbildning och att den pragmatiska filosofin i första hand påverkar samhället genom utbildningen. / John Dewey was born in 1859. That same year Charles Darwin published his Theory of Species. After Darwin, the understanding of human and human thinking of itself never again would be the same. For Charles Darwin and John Dewey the understanding of human and humans role in the world is the most interesting and important part of knowledge. This essay is a reading of Deweys Demokracy and Education witch first was published in in the year of 1916. The main part of this work is in the six parts; The education and its democracy principle, The individualls knowledge of the world, to think, theory of knowledge, moral and Dewey´s philosophy. The essay will also explain that the work of Dewey (Democracy and Education) has a huge impact on philosophy in the arena of education. It is also very important for the American philosophy called Pragmatism formed and grunded by Dewey, William James and Charles Sanders Peirce. The work was written in the early 20th century and catch the idea of human need and hunger for education and also the importance of good education for the society in witch humans as individualls in groups are living. A number of theories of truth is represented and the philosophy called Pragmatism is represented as having it´s own theory of truth.